Psykisk ohälsa – inte enbart en arbetsmiljöfråga

Sedan 2014 utgör psykiatriska diagnoser den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige. Den psykiska ohälsan är en angelägen fråga och på flera sätt ett kostsamt problem för arbetsgivarna och hela samhället samtidigt som det även orsakar stort lidande för många individer.

– Vi löper en allt mindre risk för fysiska skador på dagens arbetsplatser, däremot ökar den psykiska ohälsan som kostar samhället runt 75 miljarder kr varje år, säger Rolf Elmér, regionchef Svensk Näringsliv Skåne.

Den diskussionen som idag förs om psykisk ohälsa handlar till stor del om ökad stress, ett högre tempo, höjda krav och förväntningar, främst i arbetslivet. Men ibland görs även kopplingen mellan psykisk ohälsa och privatlivet.

Det finns många faktorer som påverkar hur vi mår. Vi vill prestera bra på jobbet och leva upp till de förväntningar som ställs på oss samtidigt som vi vill vara en bra förälder och partner. Vi vill hinna gå på föräldramöten och fotbollsträningar, resa och renovera. Allt detta samtidigt som vi förväntas vara konstant uppkopplade och tillgängliga, framförde Anna Bergsten vid ett lunchmöte i Malmö.

– Utvecklingen går fort nu. För 10 år sedan fanns inte mailen i mobilen och vi använde inte internet i samma utsträckning. På väldigt kort tid har det hänt mycket som gett oss enorma möjligheter. Men vi måste lära oss att sätt gränser i alla dessa möjligheter, både på jobbet och hemma. Det är det som är nyckeln – att sätta gränser, säger Anna Bergsten.

Området är komplext och orsakerna till psykisk ohälsa kan finnas i både privatliv och arbetsliv och det är ofta svårt att se tydliga orsakssamband och veta vad som har haft störst påverkan.

Från flera håll framförs nu krav om ett utökat ansvar för arbetsgivarna i frågor som rör den psykiska ohälsan i samhället. Det görs ofta kopplingar mellan den ökande psykiska ohälsan i samhället och en försämrad arbetsmiljö. I våras trädde Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft. Föreskriften innefattar bland annat mål om ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling, samt reglerar kunskapskrav för chefer och arbetsledare.

– Enligt Arbetsmiljöregelverket har arbetsgivaren ett långtgående förebyggande ansvar. Arbetsgivaren ska enligt regelverket ta alla de åtgärder som behövs – men vad innebär detta i praktiken och vart går gränsen för när och i vilken utsträckning en arbetsgivare ska reglera sina anställda, säger Anna Bergsten.

Arbetsgivarna har självklart en viktig roll att spela och det finns mycket som kan göras på en arbetsplats i förebyggande syfte. Men vilket ansvar kan, bör och ska arbetsgivaren, medarbetaren respektive samhället ta när det gäller att förebygga psykisk ohälsa?

– De flesta kan enas om att psykisk ohälsa är mer än en arbetsmiljöfråga och således något som fler aktörer än arbetsgivaren måste ta ansvar för. Det finns även lagstadgat medarbetaransvar, säger Anna Bergsten.

Svenskt Näringsliv har uppmärksammat detta ökande samhällsproblem dels med rapporten Psykisk ohälsa – mer än en arbetsmiljöfråga, dels med lunchseminarier runt om i landet där Anna Bergsten föreläser om ämnet.

– Vår rapport skrevs bland annat i ett försök att balansera upp debatten om psykisk ohälsa där det är vanligt förekommande att man lägger ansvaret på arbetslivet och arbetsgivaren. Rapporten lyfter att det finns betydligt mer än bara arbetsmiljön som påverkar, säger Anna Bergsten.

Charlotte Hafström