Skånska företagare bland de minst optimistiska om framtiden

Mer än var tredje skånskt företag tror att de kommer öka sin produktion och försäljning under det kommande halvåret, medan bara var sjunde tror på en minskning. Det syns också i tillväxtplanerna. Var fjärde planerar att öka sina investeringar och lika många planerar att öka antalet anställda. Jämfört med övriga Sverige sticker Skåne ut negativt.

Bara i Södermanland och Gotland är optimismen lägre kring investeringarna och för försäljning och produktion visar endast Östergötland och Gotland sämre siffror. När det gäller antalet anställda har Skåne de minst optimistiska företagarna.

– Det är oroväckande siffror för oss i Skåne, och de är extra allvarliga med tanke på de varsel som drabbat Skåne under den senaste tiden, säger Carina Centrén, regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne.

För Sverige som helhet väntas en inbromsning i ekonomin under de kommande åren. Den drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.

– Det rör sig däremot inte om något dramatiskt fall i tillväxttakter utan Sverige kommer befinna sig i högkonjunktur också under 2019, om än i mildare form än idag, konstaterar Torbjörn Halldin, prognoschef på Svenskt Näringsliv.

BNP-tillväxten bedöms sjunka från 2,4 procent i år till 1,8 respektive 1,7 procent under de kommande två åren. Redan innan denna inbromsning av tillväxten har BNP per capita utvecklats svagt. Sverige har tappat, och kommer förmodligen fortsätta att tappa, platser i OECD:s välståndsliga och diverse andra välståndsindex.

En del av förklaringarna till tappen ligger förmodligen i en mycket hög befolkningstillväxt, främst i form av flyktinginvandring på senare år, ett långvarigt lågt reformtempo som inte förmått öka ekonomins potential i önskvärd takt samt att konkurrensen från många av omvärldens länder har hårdnat. Sverige ligger dock fortfarande bra till ur ett internationellt perspektiv men våra höga välfärdsambitioner gör att tillbakagången är oroväckande.

De politiska och ekonomiska riskerna bedöms i nuläget vara mycket stora. Osäkerheten kring hur den globala handeln kommer att påverkas av tullar och tariffer är stor.

– Dessutom påverkar osäkerheten om vilket brexitavtal som kommer att tecknas samt de ekonomiska konsekvenserna detta kommer att få för EU, Storbritannien och i förlängningen Sverige, säger Torbjörn Halldin.

Tillsammans med tillväxtekonomiernas finansiering i spåren av en starkare dollar, förtroendet för de italienska statsfinanserna och de höga skulderna på många håll i världen gör denna negativa riskbild att tillväxten under kommande år kan komma att påverkas mer än vad som står att läsa i de prognosticerade tillväxtsiffrorna.

Tillväxten och framtidstron skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. Vissa delar av Sverige är exporttunga medan andra sysselsätter fler inom offentlig sektor. Således påverkas olika regioner på skilda sätt av konjunkturutvecklingen.

Under 2017 började världshandeln och industriproduktionen växa snabbare. Regioner där industrin är en stor arbetsgivare har dragit särskild nytta av den växande omvärldsefterfrågan. I spåren av det allt högre tonläget om protektionistiska inslag har dock världshandeln under 2018 utvecklats gradvis svagare. Om denna negativa utveckling i den globala handeln fortsätter kommer den ekonomiska aktiviteten i exporttunga regioner påverkas särskilt negativt.