Max IV ESS i Lund

Varför tänker vi inte ”business”?

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund skapar enorma möjligheter för Sverige. För maximal nytta krävs det att också företagen involveras och kan använda anläggningarna för att skapa världsledande produkter. Tyvärr ligger Sverige efter. Redan för fyra år sedan antog Danmark en strategi, som bland annat handlar om hur danska företag kan nyttja anläggningarna maximalt.

Erik Hultgren

Erik Hultgren

De flesta har hört talas om forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Få vet hur de egentligen fungerar. När Tillväxtverket nyligen förlade sin ”Stora tillväxtdagen” i Malmö låg fokus på de två anläggningarna och hur de kan utnyttjas för att skapa mer utveckling och affärer i Sverige. Dessutom gavs en kort, och oväntat pedagogisk, förklaring av hur de fungerar. Jag skulle rekommendera de flesta att ta en titt, cirka 1 timme och 50 minuter in i filmen från evenemanget.

I korthet kan man säga att anläggningarna gör det möjligt att se igenom material, för att se vad som sker på insidan. Dessutom på riktigt mikroskopisk nivå så man kan upptäcka detaljer som tidigare var omöjliga att se. Jätteintressant för forskningen, naturligtvis, men också för företag. Tänk medicinföretaget som vill se i realtid hur deras nya läkemedel angriper ett organ. Eller förpackningsföretaget som vill studera hur man kan skapa ännu bättre material till sina produkter.

Sverige lade ner stora resurser för att få anläggningarna till Sverige, men därefter har aktiviteten varit låg. Det känns som att man helt enkelt tagit för givet att nyttan ska komma automatiskt. I vårt grannland Danmark däremot tog man redan för flera år sedan fram en tydlig strategi för projekten, och för hur man kan underlätta för danska företag att både utnyttja anläggningar och att vara med i bygget och underhållet av byggnaderna. Det är stora pengar det handlar.

Det känns lite karikatyrartat, men det sägs ofta att danska politiker är betydligt bättre på att tänka ”business” och att fundera på hur politiska beslut kan bidra till att gynna det egna näringslivet. Kanske stämmer stereotypen. Efter stora påtryckningar fick Sverige först i våras sin egen strategi, men i väntan på en ny regering händer inte mycket när det gäller att verkställa den. Och då ligger vi redan några år back.

På Stora tillväxtdagen gavs många goda exempel på skånska företag som hittat affärsmöjligheter i de nya anläggningarna, och på samverkansprojekt som förhoppningsvis kan skapa nya affärer i framtiden. Det bubblar, men känslan är ändå att vi ännu inte riktigt förstått potentialen för näringslivet. Sverige har ingen erfarenhet sedan innan av stora forskningsanläggningar likt ESS och MAX IV. När vi har bidragit till liknande anläggningar utomlands har det varit genom att skänka rena pengar. Sedan har andra länders företag kunnat dra vinsterna av att bygga och använda anläggningarna.

Nu har vi snart två världsledande anläggningar på svensk mark. Då vore det väl synd om vi inte också greppar möjligheterna att utnyttja dem så gott det bara går?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Utan industrin ingen välfärd

DEBATT Vissa hävdar att industrin betyder allt mindre i vår ekonomi. Att Sverige håller på att bli ett utpräglat tjänstesamhälle. Det stämmer att industrins andel av ekonomin, som den mäts i nationalräkenskaperna, har minskat. Men det är en statistisk synvilla.
NYHET Publicerad:

Låt företagen leda vägen mot mer hållbarhet

KOMMENTAR "Det skånska näringslivet kryllar av företag som tar vara på resurser och hjälper till att ställa om samhället till att bli mer hållbart. Det är dags att vi vänder på steken och ser näringslivet som del av lösningen istället för boven för de klimatmässiga utmaningar vi står in för." Det skriver Sally Grahn, som praktiserat på Svenskt Näringsliv Skåne sedan årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Högkonjunkturen har passerat toppen

KONJUNKTUR Toppen är nådd, men fallet nedåt kommer inte bli så allvarligt som befarat. Det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturbarometer som presenterades i Höör och Malmö av Göran Grahn, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. "Det största orosmomentet är risker och utmaningar härledda från utlandet. Vi måste hålla ögonen på Brexit, Trump och valet till Europarlamentet", säger Göran Grahn.
NYHET Publicerad:

”Det är många lärarjobb som hänger på att industrin är konkurrenskraftig”

KOMMENTAR Tvärtemot vad många påstår är industrin fortsatt viktig för Skåne. Här skapar industrin 28 procent av välståndet och 82 000 jobb, enligt en ny rapport från Teknikföretagen. Bara de skatter som detta genererar skapar ytterligare 15 000 arbeten ute i de skånska kommunerna. Många lärarjobb, undersköterskor och socialsekreterare hänger på att svensk industri är konkurrenskraftig.
NYHET Publicerad:

Här är företagsamheten störst i Skåne

UNDERSÖKNING 12 procent av skåningarna driver eller leder företag, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Störst andel företagsamma människor finns i Båstad, medan Örkelljunga är den kommun där företagsamheten ökat mest. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019.  
NYHET Publicerad:

”Det saknas ofta förståelse för hur branschen fungerar”

GÄSTKRÖNIKA Alltför ofta stöter Lena Hedvall, säljare på Grönsakshallen Sorunda i Hässleholm, på orimliga eller oförenliga krav i offentliga upphandlingar. Många av misstagen hade kunnat undvikas om det hade funnits en dialog med företagen i förväg. ”Vi behöver skapa ett större förtroende mellan kommunerna och företagen”, skriver hon i denna gästkrönika.
NYHET Publicerad:

”Det måste finnas ett genuint intresse”

FÖRETAGSKLIMAT Ystad, Bromölla och Växjö är tre kommuner med goda resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. På en inspirationsdag i Kristianstad fick företrädare för de tre kommunerna dela med sig av sina tips för att skapa bättre villkor för företagen. Enligt Jonas Rosenkvist, kommundirektör i Ystad, ligger det ett äkta engagemang bakom kommunens framgång. "Det måste finnas ett genuint intresse och en vilja att söka information både på bredden och djupet om företagen i kommunen", säger han.
NYHET Publicerad:

”De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra”

FÖRETAGSKLIMAT Fler i arbete och minskade kostnader för försörjningsstöd. Det blev resultatet när Trelleborgs kommun bytte fokus från biståndsrätt till självförsörjning. En viktig del i arbetet var att samverka med det lokala näringslivet. "De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra men behöver en partner att samarbete med", säger Cecilia Lejon, rådgivare PWC och tidigare arbetsmarknadschef i Trelleborg.
NYHET Publicerad:

Så vill klottrets fiende förbättra upphandlingar

KONKURRENS Att kunna vinna offentliga upphandlingar är viktigt för Malmöföretaget Klottrets Fiende No 1. Företaget sysslar bland annat med klottersanering, fastighetsvård och sopkärlstvätt och har många kommuner bland sina kunder. Ofta brister upphandlingarna, inte minst i uppföljningen. "De hade kunnat förbättras genom dialog mellan kommun och företag", säger Douglas Heinz, vd på Klottrets Fiende No 1.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Är det rimligt att företagen ska stå för sjukskrivningar och rehabilitering?

GÄSTKRÖNIKA "Företag drabbas hårt när medarbetare tvingas vara borta. Vikarier måste kallas in, eller så finns det arbete som inte blir gjort. Bördan blir än tyngre av att man tvingas betala sjuklön och ansvara för rehabilitering, även när skadan har uppstått på fritiden. Är det rimligt", frågar sig Dov Gatmon, ägare av Mediagården i Höganäs, i denna gästkrönika.
NYHET Publicerad:

2030 ska Ikea bidra positivt till klimatet

HÅLLBARHET Möbeljätten Ikea vill gå i bräschen för omställningen till ett mer miljövänligt samhälle. Företagets mål är att vara klimatpositiva, det vill säga att göra mer nytta än skada för miljön. För att nå dit arbetar de bland annat med att återanvända så mycket material som möjligt. "Det gäller att ta vara på allt som tidigare klassades som avfall och i stället se det som en resurs", säger Sara Paulsson, ansvarig för samhällsrelationer på Ikea Sverige.
NYHET Publicerad:

Unga företagare intog Emporia i Malmö

UNG FÖRETAGSAMHET Under tre dagar var Emporia köpcenter fyllt till bredden av sann entreprenörskapsanda. 375 UF-företag tog tillfället i akt och presenterade sina produkter och tjänster för en bred publik. Ett av företagen, Skymning UF, tillverkar doftljus av ljusstumpar från Lunds domkyrka. "Jag tycker att det som varit mest lärorikt är att vi har fått planera allting själva från grunden, att vi har byggt ett eget företag från grunden", säger Ella Hall från Katedralskolan i Lund.
NYHET Publicerad:

Så stor är skillnaden mellan kvinnors och mäns företagsamhet i Skåne

FÖRETAGSKLIMAT Det finns cirka 38 000 företagsamma kvinnor i Skåne, men 80 000 män. Det visar Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2019. Som företagsam räknas man om man har F-skattsedel, är delägare i ett handelsbolag eller om man är vd eller ledamot i ett aktiebolag. Inom RUT- och välfärdssektorn finns det däremot fler företagsamma kvinnor än män. "Förslag som slår mot dessa branscher slår också direkt mot kvinnors företagande", säger Carola Netterlid, biträdande regionchef på Svenskt Näringsliv i Skåne.
NYHET Publicerad:

TePe:s vd: ”Hållbarhet är en självklarhet”

KLIMAT Malmös största solcellsanläggning finns på taket till en industribyggnad. Familjeföretaget TePe har sedan starten 1965 tillverkat tandborstar och andra munhälsoprodukter vid sin anläggning i Malmö. Vid soliga dagar tillverkas tandborstarna helt av solenergi. "Att tänka hållbart är en självklarhet för oss", säger vd Joel Eklund.
NYHET Publicerad:

”LAS sätter käppar i hjulet för vår verksamhet”

KOMPETENS Att rekrytera medarbetare är en av de största utmaningarna för företaget Puls i Staffanstorp. Bolaget utför bland annat avloppservice, industriservice och miljöservice. Med ca 75 anställda är de en viktig arbetsgivare i Staffanstorp. Stora delar av industri och transportsektorn har idag svårt att hitta rätt behörighet, framförallt är det personal med C-körkort som är en bristvara för företaget.
NYHET Publicerad:

Låga förväntningar bland skånska företagare

KONJUNKTUR Den globala ekonomin har börjat sakta in, och det syns extra tydligt i Skåne. Bara var femte företag planerar för att öka sina investeringar, medan var sjunde tänker minska. Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturprognos. "Skånska företagare har varit mer pessimistiskt inställda till framtiden i flera undersökningar i rad", säger Carina Centrén, Svenskt Näringslivs regionchef i Skåne.
NYHET Publicerad:

Mycket skatt, till vilken miljönytta?

KOMMENTAR Överenskommelsen mellan C, L, S och MP innehåller många förslag som kommer att påverka företagen. Vi på Svenskt Näringsliv kommer att bevaka de löften som ställts ut, och bidra med kunskap om hur näringslivet påverkas av de olika förslagen. På skatteområdet väntas flera förändringar. Vi ser positivt på en hel del, men oroas samtidigt av att regeringen vill ta in femton miljarder i nya miljöskatter. Risken är att det blir mycket skatt till liten miljönytta.
NYHET Publicerad:

”Den största förloraren på hamnstrejken är miljön”

HAMNKONFLIKT Trygve Bengtsons åkeri i Bromölla är ett av många företag som har drabbats av Hamnarbetarförbundets strejker. Företaget kör transporter med 56 lastbilar, och arbetar ständigt med att optimera sina rutter för att kunna fylla dem så mycket som möjligt. Under strejkerna slås planeringen sönder. "Våra lastbilar har fått köra halvtomma på sina rutter", säger vd Trygve Bengtsson.
NYHET Publicerad:

Är det så farligt att Arbetsförmedlingen minskar?

GÄSTKRÖNIKA "Rekrytering via Arbetsförmedlingen har sällan varit någon positiv upplevelse för mig som företagare. Mycket byråkrati och dåliga matchningar gör att jag i så stor utsträckning som möjligt använder mig av andra vägar. Att en så ineffektiv verksamhet får dra ner på resurserna kommer inte en dag för tidigt." Det skriver Ingrid Haraldsson, vd på Piku i Barsebäck och mångårig entreprenör, i en gästkrönika.