Vattenkraftverket

Vansinniga miljökrav hotar hundraårigt vattenkraftverk

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Myndighetsingrepp riskerar att slå ut Mats Johansson lilla vattenkraftverk från tidigt 1900-tal och sätter käppar i hjulet för de lokala lantbruken.

Vattenkraftverket
Mats Johansson

Ett val mellan pest eller kolera för Mats Johansson. Åtgärder för att uppnå kraven som myndigheterna vill genomföra är mycket höga. Alternativet att avveckla vattenkraften kan bli ännu dyrare.

I Gummersta strax utanför Nyköping ägnar sig företagaren Mats Johansson åt flera verksamheter. Förutom maskinentreprenad inom jordbruket bedriver han även skogsbruk och småskalig vattenkraft. Sedan han lade ned sin mjölkgård för några år sedan har han framgångsrikt utvecklat sin månghövdade näringsverksamhet, men nu hotas både vattenkraften och skogsnäringen av myndighetsaktivism.

En tolkning av EU:s vattendirektiv från Länsstyrelserna sida riskerar att slå ut många av Sveriges 1 900 småskaliga vattenkraftverk, inklusive Mats Johanssons lilla kraftverk utanför Nyköping. Som så många andra gamla vattenkraftverk ligger Mats elproduktion vid ett vattendrag som i hundratals år nyttjats av människan. I Gummerstafallet är kraftverket beläget på en plats som sedan åtminstone 1600-talet nyttjats till att bedriva järnbruk, sågverk och kvarn. Länsstyrelsen vill emellertid inte godta urminnes hävd, utan vill genomföra miljöprövningar på gamla kraftverk och införa miljökrav som om de byggts idag, vilket i många fall medför förödande kostnader för ägarna till de småskaliga vattenkraftverken.

- Det är helt vansinnigt. Det är som att ompröva byggloven för alla gamla hus och då ställa dagens krav på elsäkerhet, radonvärden, handikappanpassning och energieffektivitet för att bygglovet ska godkännas. Vattnet har varit reglerat här i nästan femhundra år. En anpassning till de nya reglerna skulle kosta mer än hela kraftverket, säger Mats Johansson.

"Pest eller kolera"

Tillämpningen av miljöbalkens regler som bygger på EU:s vattendirektiv riskerar att försätta många vattenkraftägare i ett val mellan pest eller kolera. Åtgärder för att uppnå kraven som myndigheterna vill genomföra är mycket höga, särskilt för äldre vattenkraftverk. Alternativet att avveckla vattenkraften kan bli ännu dyrare. Det innebär nämligen att vattendraget ska återställas till hur det var innan människan var där och reglerade det. Samtidigt får det inte medföra några negativa konsekvenser på markerna uppströms och nedströms.

- Det är såklart helt omöjlig för mig att veta hur det såg ut här på 1400-talet och sedan dess har lantbruket på slätten nedströms utvecklats och är helt beroende av att vattenflödena regleras, konstaterar Mats Johansson.

Fada Kvarn

I flera hundra år har Fada Kvarn nyttjats till att bedriva järnbruk, sågverk och kvarn.

Inskränkningar av skogsbruket

Precis som många andra skogsägare har Mats Johansson även drabbats av inskränkningar i skogsbruket. Det senaste året har ett alarmerande stort antal skogsägare runt om i Sverige fått sin skog tvångsinlöst för reservatsbildning, klassad som nyckelbiotop eller fått avverkningsförbud till följd av artskyddsförordningen. Därmed har den skog som de förvaltat och investerat i under decennier blivit värdelös i en handvändning. Ofta har dessutom ersättningen varit undermålig och inte sällan uteblivit helt.

- Personligen har jag fått cirka 15 procent av min skog klassad som nyckelbiotop. Skogsstyrelsen stoppar avverkning på grund av några helt vanliga bergskanter. Jag tycker att detta är en mycket dyster utveckling eftersom det slår mot landsbygdens kapital och därmed stoppar framtida investeringar. 

Även jordbruket har drabbats av myndighetsingrepp. Länsstyrelsen tillåter inte de lokala bönderna att genomföra den brukliga årensningen på grund av förekomst av flodpärlmussla. Detta förhindrar avrinningen, skapar översvämningar och skadar åkrarna.

- Jag skulle önska att det fanns en större vilja från myndigheter att hitta lösningar som gynnar både miljön och lantbruket. Samma sak gäller inom politiken. Den höjda drivmedelsskatten gör exempelvis en väldig skillnad. Det handlar om jättesummor i ökade kostnader. Det är en stor konkurrensnackdel gentemot övriga Europa och slår hårt mot det svenska lantbruket, avslutar Mats Johansson.

Fakta:

Ramdirektivet för vatten antogs av EU i slutet av år 2000 och ställer krav på medlemsstaterna att organisera nationella vattenadministrationer. Direktivet utgår från att man ska nå ett ”idealtillstånd”, endast små eller lätta förändringar av vattnets kvalitet till följd av mänsklig verksamhet (god ekologisk status) ska accepteras. För att balansera målet med ett idealtillstånd förutsätter direktivet att medlemsstaterna undantar vattenförekomster som är konstgjorda eller kraftigt modifierade från kraven. Det är vidare möjligt att sätta permanent lägre krav om det bl.a. finns samhällsekonomiska behov.

 

Direktivet infördes i miljöbalken några efter att det antogs av EU men man tog inte med möjligheterna till undantag som direktivet anger. Efter en dom i EU-domstolen som ger myndigheterna ökade möjligheter att kräva åtgärder har betydelsen av att kunna undanta verksamheter blivit mycket viktigare. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete för att förändra de svenska reglerna som kan medföra att samhällsviktiga funktioner som vattenkraftstationer, byggande av bostäder, reningsverk, vägar och annan infrastruktur samt industriprojekt hotas.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oxelösund behöver fler företagsamma personer

HALLÅ DÄR Catharina Fredriksson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oxelösunds kommun. Vad tycker du är de viktigast åtgärderna att vidta för ett ännu bättre företagsklimat i din kommun?
NYHET Publicerad:

Vansinniga miljökrav hotar hundraårigt vattenkraftverk

REGELKRÅNGEL Myndighetsingrepp riskerar att slå ut Mats Johansson lilla vattenkraftverk från tidigt 1900-tal och sätter käppar i hjulet för de lokala lantbruken. "Jag skulle önska att det fanns en större vilja från myndigheter att hitta lösningar som gynnar både miljön och lantbruket", säger Mats Johansson.
NYHET Publicerad:

Vi ska hjälpa företagen att göra rätt

HALLÅ DÄR Vi fortsätter att ställa frågor till länets kommunpolitiker för att bland annat ta reda på vad de vill göra för att förbättra det lokala företagsklimatet. Här svarar Anneli Bengtsson (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Vingåkers kommun.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning en av våra största utmaningar

HALLÅ DÄR Vi har tagit pulsen på några av länets kommunpolitiker för att bland annat se vad dom vill göra för det lokala företagsklimatet. Först ut är Jan-Erik Larsson, som representerar socialdemokraterna som kommunstyrelsens ordförande i Flens kommun.
NYHET Publicerad:

Entreprenören som valde en 124-åring

ENTREPRENÖSKAP 1882 startades Hadar Hallström det som idag är EKA-knivar. Då fanns det över 100 knivtillverkare bara i Eskilstuna. Idag är EKA ensamt kvar. EKA-knivar satsar nu rejält på att växa internationellt och drömmer om att flytta tillverkning tillbaka till Eskilstuna.
NYHET Publicerad:

”Förslaget om vinstbegränsningar är ogenomförbart”

VÄLFÄRD ”Jag kan inte driva ett företag där jag har ansvar för kvaliteten men inte har kontroll över kostnaderna” säger vårdföretagaren Olle Boëthius som också framhåller att ingen kommer kunna driva välfärdsföretag med rimligt risktagande om Reepalus vinsttak blir verklighet.
NYHET Publicerad:

Lien vässas likt ett samurajsvärd

KOMMENTAR "Ett nytt år har precis inletts och ibland beskrivs det som ett oskrivet blad. Såhär ett par veckor in på det nya året känns det fortfarande som att det finns mycket tid kvar för att uppfylla eller genomföra alla önskningar, löften och planer." Det skriver Björn Lindgren, regionchef Svenskt Näringsliv Södermanland, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Upp till bevis för kommunerna i Sörmland

FÖRETAGSKLIMAT Under årets första dagar går Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet ut till 2200 företagare i Sörmland. Är du en av dem? Missa inte att delta i Sveriges största företagarundersökning och ge din bild av hur det är att driva företag i din kommun.
NYHET Publicerad:

"Företagarenkät bästa sättet att påverka"

ENKÄT "Svenskt Näringslivs årliga enkät om företagsklimatet är den bästa möjligheten att påverka villkoren för oss företagare." Det säger Linda Steiner som driver Ica Supermarket i Trosa. Hon välkomnar chansen att få driva på kommunen och bidra till att skapa ett gynnsamt företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Helenas förskola tvingas gå med förlust med Reepalus förslag

VÄLFÄRD "Reepalus utredning om vinster i välfärden borde köras i dokumentförstöraren. Hans slutsatser är kränkande, inte minst mot kvinnors företagande, eftersom vi är i klar majoritet i välfärdsföretagen", säger Helena Dyrén på Förskolan Växthuset AB i Strängnäs.
NYHET Publicerad:

Nedläggning hotar om vinsten överskrider 300 kr

VÄLFÄRD "Om mitt mål varit att bli rik hade jag valt en annan bransch. Jag känner inte igen mig i debatten om vinster i välfärden. Min drivkraft är att bygga upp en liten och personlig förskola, inte att tjäna en massa pengar, men det måste vara tillåtet att gå med vinst och på så sätt skapa en buffert för sämre tider", säger Carola Östlund.
NYHET Publicerad:

Spontan ordning i julklapp

KOMMENTAR "Det jag önskar mig i julklapp är att politikerna oftare väljer att backa ett, två och tre steg tillbaka. Att de förlikar sig med att de inte behöver brösta upp sig färdiga lösningar på allt för att vara starka politiker. Varken nya regleringar, skatter, innovationskatapult, industrikansler eller exportstrategier kommer ge oss fler företagare eller nya jobb." Det skriver Björn Lindgren, regionchef Svenskt Näringsliv Sörmland i sin julkrönika.
NYHET Publicerad:

Han vågade stå upp mot kommunen

DIALOG En tredjedel av företagen i Eskilstuna vågar inte kritisera hemkommunen. Ändå vågade företagaren Holger Frense lyfta sin kritik mot kommunens bostadspolitik. Nu lovar kommunen att plan- och byggprocessen ska snabbas upp.
NYHET Publicerad:

Fredrik Åström är Södermanlands mest företagsamma människa 2016

PRESSMEDDELANDE Fredrik Åström, Svenska Kulturpärlor, har röstats fram till Södermanlands mest företagsamma människa 2016.
NYHET Publicerad:

Företagsamt julmingel med Fredrik som vinnare!

ÅRETS MEST FÖRETAGSAMMA Utmärkelsen Södermanlands mest företagsamma gick i år till Fredrik Åström på Svenska Kulturpärlor. Av 129 nominerade gick fem till final. När den sörmländska allmänheten sedan kunde säga sitt fick Fredrik Åström flest av de totalt 2 565 rösterna. "Jag är fantastiskt glad. Det är kul och hedrande att gå till final, men det är ännu roligare att vinna. Jag ser det som en jätteklapp på axeln att få den här utmärkelsen", sa Fredrik Åström efter prisceremonin.
NYHET Publicerad:

Energiknippet Mattias hämtar kraft från stökig uppväxt

PROFILEN För Mattias Stjernström är entreprenörskapet ett sätt att bidra till social och miljömässig hållbarhet. Genom att ta sitt ansvar för kommande generationer bearbetar han sin egen uppväxt.
NYHET Publicerad:

Lokalkäbbel fick företagare flytta till grannkommun

FÖRETAGSKLIMAT Företagaren John Sheiakh ville renovera och bygga ut. Men när det blev en politisk karusell om lokalerna så valde han att flytta sitt företag till grannkommunen. ”Politiker är ofta långt ifrån vår verklighet, men här i Katrineholm har de förstått vad det handlar om för oss företagare.”
NYHET Publicerad:

"Vi tycker alla frågor är företagarfrågor"

FÖRETAGSKLIMAT Kommuner kan åka upp och ner i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet men det finns de som visar en uthållig förbättring och stadigt klättrar uppåt. Katrineholm är en av dem. ”Både vi och politikerna tycker att företagen är viktiga för kommunen. Det är en framgångsfaktor", säger Lars Hågbrandt, förvaltningschef på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm.
NYHET Publicerad:

Lots vägleder företagen rätt

HALLÅ DÄR... Carina Lloyd, du får lovord från företag som kommer i kontakt med dig när de söker upp kommunen i olika ärenden. Hur trivs du med att arbeta som företagslots i Katrineholm? "Det händer så mycket positiva saker i kommunen och det är väldigt stimulerande att få vara en del av det."
NYHET Publicerad:

Reepalu, vinster och verklighetsflykt

KOMMENTAR "Detta är tokigheter! Reepalu har under sin tid som utredare flytt från verkligheten och gett sig in i en drömvärld som det är dags att vakna upp ifrån. Regeringen behöver omgående ta avstånd från detta förslag och i stället börja prata om hur vi höjer kvaliteten i välfärden och förbättrar resultaten i skolan. För om det står det ingenting i Reepalus utredning." Det skriver Björn Lidgren, Svenskt Näringsliv i sin krönika.