Vansinniga miljökrav hotar hundraårigt vattenkraftverk

I Gummersta strax utanför Nyköping ägnar sig företagaren Mats Johansson åt flera verksamheter. Förutom maskinentreprenad inom jordbruket bedriver han även skogsbruk och småskalig vattenkraft. Sedan han lade ned sin mjölkgård för några år sedan har han framgångsrikt utvecklat sin månghövdade näringsverksamhet, men nu hotas både vattenkraften och skogsnäringen av myndighetsaktivism.

En tolkning av EU:s vattendirektiv från Länsstyrelserna sida riskerar att slå ut många av Sveriges 1 900 småskaliga vattenkraftverk, inklusive Mats Johanssons lilla kraftverk utanför Nyköping. Som så många andra gamla vattenkraftverk ligger Mats elproduktion vid ett vattendrag som i hundratals år nyttjats av människan. I Gummerstafallet är kraftverket beläget på en plats som sedan åtminstone 1600-talet nyttjats till att bedriva järnbruk, sågverk och kvarn. Länsstyrelsen vill emellertid inte godta urminnes hävd, utan vill genomföra miljöprövningar på gamla kraftverk och införa miljökrav som om de byggts idag, vilket i många fall medför förödande kostnader för ägarna till de småskaliga vattenkraftverken.

- Det är helt vansinnigt. Det är som att ompröva byggloven för alla gamla hus och då ställa dagens krav på elsäkerhet, radonvärden, handikappanpassning och energieffektivitet för att bygglovet ska godkännas. Vattnet har varit reglerat här i nästan femhundra år. En anpassning till de nya reglerna skulle kosta mer än hela kraftverket, säger Mats Johansson.

"Pest eller kolera"

Tillämpningen av miljöbalkens regler som bygger på EU:s vattendirektiv riskerar att försätta många vattenkraftägare i ett val mellan pest eller kolera. Åtgärder för att uppnå kraven som myndigheterna vill genomföra är mycket höga, särskilt för äldre vattenkraftverk. Alternativet att avveckla vattenkraften kan bli ännu dyrare. Det innebär nämligen att vattendraget ska återställas till hur det var innan människan var där och reglerade det. Samtidigt får det inte medföra några negativa konsekvenser på markerna uppströms och nedströms.

- Det är såklart helt omöjlig för mig att veta hur det såg ut här på 1400-talet och sedan dess har lantbruket på slätten nedströms utvecklats och är helt beroende av att vattenflödena regleras, konstaterar Mats Johansson.

Inskränkningar av skogsbruket

Precis som många andra skogsägare har Mats Johansson även drabbats av inskränkningar i skogsbruket. Det senaste året har ett alarmerande stort antal skogsägare runt om i Sverige fått sin skog tvångsinlöst för reservatsbildning, klassad som nyckelbiotop eller fått avverkningsförbud till följd av artskyddsförordningen. Därmed har den skog som de förvaltat och investerat i under decennier blivit värdelös i en handvändning. Ofta har dessutom ersättningen varit undermålig och inte sällan uteblivit helt.

- Personligen har jag fått cirka 15 procent av min skog klassad som nyckelbiotop. Skogsstyrelsen stoppar avverkning på grund av några helt vanliga bergskanter. Jag tycker att detta är en mycket dyster utveckling eftersom det slår mot landsbygdens kapital och därmed stoppar framtida investeringar.

Även jordbruket har drabbats av myndighetsingrepp. Länsstyrelsen tillåter inte de lokala bönderna att genomföra den brukliga årensningen på grund av förekomst av flodpärlmussla. Detta förhindrar avrinningen, skapar översvämningar och skadar åkrarna.

- Jag skulle önska att det fanns en större vilja från myndigheter att hitta lösningar som gynnar både miljön och lantbruket. Samma sak gäller inom politiken. Den höjda drivmedelsskatten gör exempelvis en väldig skillnad. Det handlar om jättesummor i ökade kostnader. Det är en stor konkurrensnackdel gentemot övriga Europa och slår hårt mot det svenska lantbruket, avslutar Mats Johansson.