Vattenkraftverket

Vansinniga miljökrav hotar hundraårigt vattenkraftverk

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Myndighetsingrepp riskerar att slå ut Mats Johansson lilla vattenkraftverk från tidigt 1900-tal och sätter käppar i hjulet för de lokala lantbruken.

Vattenkraftverket
Mats Johansson

Ett val mellan pest eller kolera för Mats Johansson. Åtgärder för att uppnå kraven som myndigheterna vill genomföra är mycket höga. Alternativet att avveckla vattenkraften kan bli ännu dyrare.

I Gummersta strax utanför Nyköping ägnar sig företagaren Mats Johansson åt flera verksamheter. Förutom maskinentreprenad inom jordbruket bedriver han även skogsbruk och småskalig vattenkraft. Sedan han lade ned sin mjölkgård för några år sedan har han framgångsrikt utvecklat sin månghövdade näringsverksamhet, men nu hotas både vattenkraften och skogsnäringen av myndighetsaktivism.

En tolkning av EU:s vattendirektiv från Länsstyrelserna sida riskerar att slå ut många av Sveriges 1 900 småskaliga vattenkraftverk, inklusive Mats Johanssons lilla kraftverk utanför Nyköping. Som så många andra gamla vattenkraftverk ligger Mats elproduktion vid ett vattendrag som i hundratals år nyttjats av människan. I Gummerstafallet är kraftverket beläget på en plats som sedan åtminstone 1600-talet nyttjats till att bedriva järnbruk, sågverk och kvarn. Länsstyrelsen vill emellertid inte godta urminnes hävd, utan vill genomföra miljöprövningar på gamla kraftverk och införa miljökrav som om de byggts idag, vilket i många fall medför förödande kostnader för ägarna till de småskaliga vattenkraftverken.

- Det är helt vansinnigt. Det är som att ompröva byggloven för alla gamla hus och då ställa dagens krav på elsäkerhet, radonvärden, handikappanpassning och energieffektivitet för att bygglovet ska godkännas. Vattnet har varit reglerat här i nästan femhundra år. En anpassning till de nya reglerna skulle kosta mer än hela kraftverket, säger Mats Johansson.

"Pest eller kolera"

Tillämpningen av miljöbalkens regler som bygger på EU:s vattendirektiv riskerar att försätta många vattenkraftägare i ett val mellan pest eller kolera. Åtgärder för att uppnå kraven som myndigheterna vill genomföra är mycket höga, särskilt för äldre vattenkraftverk. Alternativet att avveckla vattenkraften kan bli ännu dyrare. Det innebär nämligen att vattendraget ska återställas till hur det var innan människan var där och reglerade det. Samtidigt får det inte medföra några negativa konsekvenser på markerna uppströms och nedströms.

- Det är såklart helt omöjlig för mig att veta hur det såg ut här på 1400-talet och sedan dess har lantbruket på slätten nedströms utvecklats och är helt beroende av att vattenflödena regleras, konstaterar Mats Johansson.

Fada Kvarn

I flera hundra år har Fada Kvarn nyttjats till att bedriva järnbruk, sågverk och kvarn.

Inskränkningar av skogsbruket

Precis som många andra skogsägare har Mats Johansson även drabbats av inskränkningar i skogsbruket. Det senaste året har ett alarmerande stort antal skogsägare runt om i Sverige fått sin skog tvångsinlöst för reservatsbildning, klassad som nyckelbiotop eller fått avverkningsförbud till följd av artskyddsförordningen. Därmed har den skog som de förvaltat och investerat i under decennier blivit värdelös i en handvändning. Ofta har dessutom ersättningen varit undermålig och inte sällan uteblivit helt.

- Personligen har jag fått cirka 15 procent av min skog klassad som nyckelbiotop. Skogsstyrelsen stoppar avverkning på grund av några helt vanliga bergskanter. Jag tycker att detta är en mycket dyster utveckling eftersom det slår mot landsbygdens kapital och därmed stoppar framtida investeringar. 

Även jordbruket har drabbats av myndighetsingrepp. Länsstyrelsen tillåter inte de lokala bönderna att genomföra den brukliga årensningen på grund av förekomst av flodpärlmussla. Detta förhindrar avrinningen, skapar översvämningar och skadar åkrarna.

- Jag skulle önska att det fanns en större vilja från myndigheter att hitta lösningar som gynnar både miljön och lantbruket. Samma sak gäller inom politiken. Den höjda drivmedelsskatten gör exempelvis en väldig skillnad. Det handlar om jättesummor i ökade kostnader. Det är en stor konkurrensnackdel gentemot övriga Europa och slår hårt mot det svenska lantbruket, avslutar Mats Johansson.

Fakta:

Ramdirektivet för vatten antogs av EU i slutet av år 2000 och ställer krav på medlemsstaterna att organisera nationella vattenadministrationer. Direktivet utgår från att man ska nå ett ”idealtillstånd”, endast små eller lätta förändringar av vattnets kvalitet till följd av mänsklig verksamhet (god ekologisk status) ska accepteras. För att balansera målet med ett idealtillstånd förutsätter direktivet att medlemsstaterna undantar vattenförekomster som är konstgjorda eller kraftigt modifierade från kraven. Det är vidare möjligt att sätta permanent lägre krav om det bl.a. finns samhällsekonomiska behov.

 

Direktivet infördes i miljöbalken några efter att det antogs av EU men man tog inte med möjligheterna till undantag som direktivet anger. Efter en dom i EU-domstolen som ger myndigheterna ökade möjligheter att kräva åtgärder har betydelsen av att kunna undanta verksamheter blivit mycket viktigare. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete för att förändra de svenska reglerna som kan medföra att samhällsviktiga funktioner som vattenkraftstationer, byggande av bostäder, reningsverk, vägar och annan infrastruktur samt industriprojekt hotas.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Monokultur, maktdelning och äganderätt

KRÖNIKA "Låt privata aktörer vara med och äga och driva utvecklingen. Kanske kommer inte kommunen utvecklas precis på det sätt som politikerna har tänkt sig. Men blir det sämre för det?" Den frågan ställer Björn Lindgren, Svenskt Näringsliv Södermanalnd i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Katrineholm stärker sin attraktionskraft som etableringsort

HALLÅ DÄR Carina Lloyd, företagslots i Katrineholm. 2017 är avslutat och 2018 påbörjat. Vi är nyfikna på vad som har blivit bättre före företagare i Södermanlands kommuner under året som gått och vad som företagarna kan se fram emot under 2018.
NYHET Publicerad:

Riksdagsledamot praktiserade på Vingåkers Vårdcentral

VÄLFÄRD Det är en tisdag veckan innan jul. Caroline Helmersson Olsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, har fått på sig passande kläder och ska precis börja några timmars praktik på Vingåkers Vårdcentral.
NYHET Publicerad:

"I år sätter vi särskilt fokus på besöksnäringen"

HALLÅ DÄR Anna Sandklef, näringslivschef i Gnesta kommun. 2017 är avslutat och 2018 års första dagar redan påbörjade. Vi är nyfikna på vad som har blivit bättre före företagare i Södermanlands kommuner under året som gått och vad som företagarna kan se fram emot under 2018.
NYHET Publicerad:

Elise Östevik är ny studentmedarbetare på Svenskt Näringsliv Södermanland

NY PÅ JOBBET Välkommen Elise., som idag börjar som studentmedarbetare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Södermanland. Vem är du och vad har du gjort tidigare?
NYHET Publicerad:

2018 är starten för Flens nya näringslivsstrategi

HALLÅ DÄR Mikael Larsson, näringslivschef i Flen. 2017 är avslutat och 2018 års första dagar redan påbörjade. Vi är nyfikna på vad som har blivit bättre före företagare i Södermanlands kommuner under året som gått och vad som företagarna kan se fram emot under 2018.
NYHET Publicerad:

Doktor.se tar över vårdcentral i Vingåker

VÄLFÄRD Doktor.se storsatsar och digitaliserar vården i Vingåker. Linda Björling, före detta ägare, fortsätter som verksamhetschef. Med hjälp av teknik ska vården effektiviseras och Vingåkersborna får kvalificerad digital vård.
NYHET Publicerad:

Minskat regelkrångel står högt på önskelistan

HALLÅ DÄR Jonas Ivervall, näringslivschef i Trosa. 2017 lider mot sitt slut och 2018 står för dörren. Vi är nyfikna på vad som har blivit bättre före företagare i Södermanlands kommuner under året som gått och vad som företagarna kan se fram emot under 2018. Hur ser det ut i Trosa?
NYHET Publicerad:

Fortsätter påbörjat arbete för bättre företagsklimat i Vingåker

HALLÅ DÄR Suzan Östman Bäckman, näringslivschef i Vingåker. 2017 lider mot sitt slut och 2018 står för dörren. Vi är nyfikna på vad som har blivit bättre före företagare i Södermanlands kommuner under året som gått och vad som företagarna kan se fram emot under 2018. Hur ser det ut i Vingåker?
NYHET Publicerad:

Färre företag tror på anställningar

KONJUNKTUR Vid ett möte i Eskilstuna presenterades Svenskt Näringslivs Företagarpanel som visar vad företagen i Södermanland tror om produktion/försäljning, investeringar och antalet anställda samt en analys av svensk ekonomi de närmaste åren. Det visar sig att jämfört med ett kvartal sedan är det betydligt färre företag i Södermanland planerar för nya anställningar.
NYHET Publicerad:

Ökad effektivitet i Eskilstuna kan stärka välfärden

PRESSMEDDELANDE Det finns en oro för hur välfärden ska kunna finansieras för att klara kommande utmaningar, bland annat en växande andel äldre. Samtidigt finns stor effektiviseringspotential i många kommuner. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

En entreprenörs första företagarår

ENTREPRENÖSKAP 29 oktober stängde Löta Trädgård i Ärla utanför Eskilstuna för säsongen. Därmed kan Johanna Hagman påbörja bokslutet för sitt första år som egenföretagare.
NYHET Publicerad:

Stopp för styrelsekompetens efter dom i högsta instans

TIDNINGEN ENTREPRENÖR I 30 år har det personalägda bolaget Tjeders haft externa styrelseledamöter. Syftet har varit att få in extern kompetens och att inte blir hemmablinda, berättar vd Marie Svensson. Men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen kan sätta stopp – vilket leder till stora problem för företaget.
NYHET Publicerad:

Hur blir det för dig? – Part three

KOMMENTAR I två kommentarer har jag resonerat kring vad en begränsning av företagandet inom välfärden skulle få för konsekvenser
NYHET Publicerad:

Flytten hem gav rejäl skjuts till pulkaförsäljningen

TIDNINGEN ENTREPRENÖR För fem år sedan beslutade Stiga att flytta hem produktionen av pulkor från Asien. Förutom att produktionen blivit bättre har försäljningen ökat. "Med tillverkning i Asien låg leveranstiden på minst åtta veckor. Går allt som det ska kan vi i dag ha ut en produkt på marknaden efter en vecka", säger Håkan Fridh ekonomichef på Stiga.
NYHET Publicerad:

Inspirationsdag över hela landet

FÖRETAGSKLIMAT Svenskt Näringslivs inspirationsdag för ett bättre företagsklimat äger rum vid fyra tillfällen nästa år. Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer på Svenskt Näringsliv, hoppas på fler deltagare 2018 när man sprider dagen geografiskt.
NYHET Publicerad:

Hur blir det för dig? – Part two

KOMMENTAR I min senaste kommentar konstaterade jag att det är få kommuner som kan peka på att de har gjort någon utredning av vad en lagstiftning baserat på Reepalu-utredningens förslag skulle få för konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Hur blir det för dig? – Part one

KOMMENTAR Regeringen har valt att gå vidare med planerna att införa begränsningar för privata företag inom välfärden. Den utredning som ligger till grund för de lagförslag som regeringen nu jobbar med skulle i stor utsträckning innebära att många av de privata välfärdsföretagen skulle få svårt att överleva.
NYHET Publicerad:

Vinstdebatten fick henne att sälja livsverket

VÄLFÄRDSFÖRETAGARE Hon startade ett unikt affärskoncept och 15 förskolor. Efter 15 år valde välfärdsföretagaren Solveig Sunnebo att sälja sitt bolag på grund av vinstdebatten. ”Hur mycket energi ska jag behöva lägga på att få folk att inse att jag bara vill väl? ”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Vad krävs för att alla ska få chansen?

ARBETSMARKNAD Närmare 50 företagare, politikerna och tjänstemännen kom till Blommenhof Hotell i Nyköping för att lyssna på Svenskt Näringslivs seminarium – Hur ger vi alla chansen till jobb. Linda Steiner delägare och vd på ICA Trossen i Trosa uppmanade politiker att vara mer lyhörda för företagens synpunkter. "Lita på att det är vi som kan våra frågor bäst", framhöll hon.