Vilket EU vill Sverige ha?

Då varnade ledarskribenter för Frexit, Grexit och Swexit och många såg ett Europa i upplösning framför sig.

De europeiska ländernas samstämmighet testas nu som aldrig förr. I förhandlingar om Brexit och svåra val om hur vi bäst förhåller oss till såväl USA som Kina finns det gott om frågor där det råder olika viljor. Istället visar EU just nu stor insikt om att en föränderlig omvärld kräver principer och mod att se längre än nationella särintressen.

Vid EU-toppmötet i slutet av juni kommer de europeiska ledarna ta flera stora beslut som påverkar EU:s framtid. Det handlar om migrationspolitik, innovation, Brexit och relationerna till omvärlden. Så många viktiga beslut, att Italiens president Sergio Mattarella uttryckte särskild oro för att den italienska regeringsombildningen inte skulle bli klar i tid till toppmötet. I Sverige ser vi istället en valrörelse där Europa är helt frånvarande.

Tillgången till den europeiska inre marknaden och EU:s förmåga att sluta frihandelsavtal med omvärlden är helt avgörande för svenska företag. Istället för att lägga kraft och tid på att lagstifta om arbetsmiljö, minimilön och föräldraledighet, borde den politik som den europeiska unionen driver fram bidra till ett bra företagsklimat och stärka vår gemensamma konkurrenskraft. Därför har näringslivet en viktig roll att spela i EU-debatten; att se till att våra svenska politiker verkar för en stark och öppen europeisk marknad.

Om knappt ett år är det val till Europaparlamentet och strax efter det kommer även en ny EU-kommission ta över. Faran för en växande protektionism ökar och därför är vårt arbete inom EU viktigare än någonsin. Vi vet heller inte hur länge den svenska högkonjunkturen varar. Näringslivet är garanten för jobb, välstånd och tillväxt och därför måste frågor som berör företagens konkurrenskraft ständigt vara högst på den politiska dagordningen, såväl i Sverige som i EU.

Varje svensk betalar 0.87 eurocent om dagen för att Sverige ska kunna vara en del av den Europeiska Unionen. I utbyte mot kaffepengar får alltså svenskar möjlighet att resa över hela EU på i princip samma sätt som vi reser mellan Mora och Malmö. Svenska konsumenter kan köpa varor och tjänster från hela Europa utan att behöva tvivla på hur säkra de är, och svenska företag når ständigt 500 miljoner potentiella kunder istället för endast de 10 miljoner som bor i Sverige. Hur vore det om vi alla skänkte en tanke åt europasamarbetet nästa gång vi snubblar in på Espressohouse och köper en kaffe för 45 kronor som ett par minuter senare är uppdrucken?