Lärlingssystem i världsklass - så gör tyskarna

Siemens är ett utav de företagen i Tyskland med högst antal lärlingar, av den totala arbetsstyrkan är alltid 5 % under träning. Vi besökte deras kontor i München för att höra mer om det tyska lärlingssystemet och Siemens egna implementering för en bättre kompetensförsörjning och inte minst som ett led i att ta samhällsansvar för att fler unga ska komma ut i arbete.

Ansvarig för internationella utbildningsprojekt på Siemens, Peter Eckhardt berättar att i Tyskland finns en kultur av ansvarstagande från företagens sida att ta emot lärlingar. Det anses statusfyllt att ha lärlingar på företaget och ibland anses det rent av negativt att inte ha det, menar Peter Eckhardt.

Status för yrkesutbildningar hos såväl ungdomar, föräldrar, företag och samhället skiljer sig från i Sverige. I Sverige har många av yrkesutbildningarna svårt att locka till sig elever, ett problem man inte alls upplever i Tyskland enligt Peter Eckhardt.

Den tyska gymnasieskolan är precis som i Sverige uppdelat på yrkesutbildningar och högskoleförberedande program. Peter Eckhardt poängterar dock noga att det inte finns några återvändsgränder i det tyska systemet. Du ska alltid kunna läsa vidare på en högre nivå.

Yrkesutbildningar på gymnasienivå är i sin tur uppdelade så att en tredjedel av utbildningen sker i klassrummet och två tredjedelar sker ute i företagens verksamheter och träningscenter. Ersättningen företaget betalar till lärlingen ligger runt 1000EUR i månaden, vilket är betydligt lägre än den lön svenska lärlingar erhåller under motsvarande lärlingsutbildning. En annan intressant skillnad är att eleven ansöker om lärlingsplats hos företaget och blir utifrån det tilldelad skolplats, inte som i Sverige där elever tvärtom ansöker till själva skolan.

Företagen inklusive Siemens satsar relativt mycket resurser på att utbilda lärlingar. Av de 1818 personer som kvalificerade sig för en lärlingsplats på Siemens i München 2013 anställdes sedan 72,4%, varav majoriteten fick en tillsvidareanställning.

Det tyska lärlingssystemet finns inte bara på gymnasienivå. Av Siemens alla lärlingar är en tredjedel universitetsstudenter som kombinerar en kandidatexamen med arbetsplatsförlagd utbildning. Franziska Hilger, före detta lärling och arbetar numera med Public Affairs på Siemens påpekar vikten av bra samarbete med lärosäten och menar att det oftast är lättare med högskolor än universitet när det gäller att få förståelse för utbildningar måste anpassas mer efter arbetsmarknadens behov.

Siemens har också kontor i Sverige och Franziskas erfarenhet är att det är svårt att hitta komptent personal. De upplever att kvalitén på utbildningen som nyutexaminerade studenter har med sig är för dålig i Sverige.

Sverige saknar många av de komponenter som behövs för ett lärlingssystem enligt tysk modell och även det tyska systemet har sina nackdelar. Att kopiera rakt av är därför inte en bra väg framåt. Vi måste istället ta ett helhetsgrepp utifrån svenska förutsättningar där flera parter måste inkluderas, skola, universitet, elever, företag, fack och politiken. Vi behöver skapa rätt incitament för företag att engagera sig och se till att systemet utgår mer från elevernas och företagens behov än för utbildningsanordnarnas. Lyckas vi, slår vi flera flugor i en smäll. Företagen får bättre tillgång till rätt kompetens, fler studenter utökar sina möjligheter att snabbt komma ut i arbete och samhället kan glädjas åt lägre ungdomsarbetslöshet och minskat socialt utanförskap.