Magnus Sandström framför veteranbilar under 100-årsfirandet av firman
Foto: Camilla Cherry Photography

Sandströms elfirma firar hundra år, mycket har hänt sedan Magnus farfar startade firman och utvecklingen framåt ser ut att bli minst lika spännande som de gångna åren varit.

Sandströms El - en 100-åring i framkant

NYHET Publicerad

Ständig utveckling och ett genuint intresse för att ligga i framkant, är en viktig förklaring till att företaget Sandströms elfirma nu firar hundra år. Magnus Sandström är tredje generationens företagare i familjen och VD på företaget i Rosersberg i Sigtuna kommun.

Magnus Sandström

Vår vision är att ligga i framkant och erbjuda både en bredd i kunskap och spetskompetens inom olika områden, säger Magnus.

Foto: Camilla Cherry Photography

Att bygga elvägar vid Arlanda, utveckla hela styrsystem eller jobba med LED-belysning kan tyckas långt ifrån de uppgifter företagets grundare Werner Sandström började med 1918.

–  Farfar startade innan det ens fanns el här i bygden. Han var med och bokstavligen drog in högspänning till området. Han satte upp stolparna men fick även ta hand om andra änden, att konvertera om till installationer. Werner jobbade även med lågspänning och fick uppdraget att dra in el till gårdarna, säger Magnus Sandström.

Werner Sandström var utbildad elektriker på ASEA i Ludvika. Han drev en auktoriserad T-fordverkstad och jobbade med en rad olika saker allt från VVS-installationer, servade mjölklastbilar och Långhundra-bussen som gick i kommunen. Bussen och mjölklastbilarna fick han jobba med på nätterna när de inte var i drift.

–  Jag kan känna igen mig i drivet som farfar hade. Det gäller att vara nyfiken och engagerad för att hitta nya uppgifter. I grunden handlar det nog om överlevnad men det krävs ett genuint intresse för att bli bra på det man gör och vara en del av utvecklingen, säger Magnus.

Det finns tydliga samband mellan samhällets utveckling och elföretagets hundraåriga historia. Uppdragen följer samhällsutvecklingen och förutsättningarna att driva företaget har ibland påverkats av externa beslut.

Ett viktigt uppdrag för företaget var att driva de distributionsföreningar som behövdes när elen kom. 1920 jobbade Werner Sandström som distributionselektriker och under kommande decennium hade företaget mellan 5-10 personer anställda. Det var ett viktigt uppdrag, man läste bland annat av mätarna ett par gånger per år. Men sedan kom kommunerna runt om i Sverige på att de kunde driva elverk och då förlorade många elfirmor uppdragen till lokala elverk. I Sigtuna kommun var det Märsta elverk som tog över den verksamheten.

Under 60-talet byggdes vägnäten ut i Sverige och längs E4 skulle alla vägskyltar ha belysning. Det var ett nytt stort uppdrag som Sandströms elfirma fick ansvara för i närområdet. Ett annat stort jobb som pågick under längre tid var att dra in i el till Försvarets mobiliseringsförråd runt om i Mälardalen.

Intresset för el-branschen har hållt i sig i familjen Sandström. Både Magnus och hans son Calle och far Sune har utbildat sig till elektriker på Stockholms Tekniska institut. Sedan Magnus tog över företaget i slutet på åttiotalet har utvecklingen i branschen exploderat. Det är stor skillnad mellan dåtidens och dagens elektriker. Att dra in el och montera strömbrytare är till skillnad från förr i tiden, en liten del av jobbet idag. Nu är el ett medel för att få olika digitala system att fungera. Det kan gälla allt från bevakning, larmsystem, stora TV-installationer och centraldammsugare.

Den tekniska utvecklingen har även gjort enorma framsteg när det gäller belysning.

–  Bara under min tid har vi haft tre generationer av lysrör. Innan var det samma sort, de tjocka lysrören, i nästan hundra år. Och även när det gäller lågenergilampor har ju utvecklingen gått väldigt snabbt. Nu jobbar vi endast med LED-belysning, säger Magnus.

Det senaste stora uppdraget i framkant som Sandströms elfirma varit involverade i är eRoad Arlanda. Det är världens första elektrifierade allmänna väg med en skena i vägbanan. Syftet är att minska utsläppen och hitta nya konkurrenskraftiga sätt att utveckla transportflöden. Det är en två kilometer lång elväg mellan Rosersbergs logistikområde och Arlanda för en lastbil som kör gods.

–  Det var ett väldigt roligt projekt och vi är stolta över att vi var med och utvecklade eRoad här i kommunen. Jag strävar efter att ha hög kunskap i företaget och vill att vi är en viktig partner för våra kunder säger Magnus.

Det säger en del om företaget Sandströms elfirma och hur företaget har utvecklats under Magnus ledning. Idag har företaget cirka tjugo medarbetare och man jobbar med att alltid förnya sig och ha en bredd under sitt företagsparaply.

–  Att installera strömbrytare till hundra nybyggda lägenheter är inte vår affärsidé. Det kan andra företag göra med annan personal och till andra kostnader. Vår vision är att ligga i framkant och erbjuda både en bredd i kunskap och spetskompetens inom olika områden, säger Magnus.

Det är inte bara den tekniska samhällsutvecklingen som påverkar branschen. Även synen på elektriker-yrket och arbetsmarknaden har ändrats under företagets hundraåriga historia.

Vad tycker Magnus har förändrats mest på det området?

–  Vi har tappat vår yrkesstolthet. Om jag ser över tid så har yrket tappat status, det inte är fint att vara hantverkare längre. Det är ett överdrivet stort fokus på högskolestudier i samhället. Vi missar att utbilda personer som vore klippta och skurna för yrket. Och samtidigt är det för jäkligt att vi inte kan ta hand om skoltrötta ungdomar som skulle kunna få lära sig ett yrke och börja jobba, säger Magnus.

Yrkesgymnasiet tycker Magnus är bra men han anser att det är för många ämnen som inte hänger ihop med jobbet. Även lärlingsbiten önskar han kunde vara mer anpassad till utbildningen.

–  Jag önskar att vi företagare och elevernas blivande arbetsgivare fick ett närmare samarbete med skolorna. Det gäller att få med eleverna ut i verkligheten tidigare och att det får en vara större del i utbildningen, säger Magnus.

En annan faktor som skapar problem är arbetsmarknadens regelverk. En elektriker eller montör måste behärska mycket mer idag jämfört med för 30 år sedan.

Många medarbetare har olika utbildningar i bagaget. Som arbetsgivare letar Magnus efter personer med dels spetskompetens men även med ett eget intresse och driv. Det finns många möjligheter att vidareutveckla sig.

Inom elbranschen blir anställda lärlingar tillsvidareanställda vilket innebär en stor risk för arbetsgivaren.

–  Det borde lättas upp lite grann, det skulle behövas enklare avtal. Det skulle vara positivt för både lärlingar och arbetsgivare och skapa fler arbetstillfällen och större flexibilitet, säger Magnus.

Företagare blir ofta lovade av politiker att regelbördan ska minska. Hur är det med den saken och har det blivit enklare att driva företag?

–  Tillåt mig skratta, säger Magnus. Det kommer  nya saker hela tiden: GDPR, ROT /RUT- ändringar, ändrad byggmoms för att bara nämna några saker. Det kommer konstant nya lagar, regler och förordningar som vi företagare måste ta till oss. Byggmomsen infördes med väldigt kort varsel och det kändes inte schysst att vi fick så kort tid på oss mitt i sommaren. Generellt kan man väl säga att vi seriösa företagare som valt att certifiera oss för miljö, arbetsmiljö, kvalitet och sätter en ära i att göra rätt får väldigt lite cred för det av samhälle, inköpare och upphandlare. Kanske är vi i branschen dåliga på att berätta hur mycket vi gör men jag tycker också att upphandlare är dåligt insatta ibland, säger Magnus.

Sista frågan är så klart hur framtiden ser ut för Sandströms elfirma? Och vad Magnus förväntar sig av de kommande 100 åren?

–  Det ser positivt ut. Vi är en framtidsbransch. Snart ska vi börja lagra energi både i hemmen och i industrin. Det ska bli spännande! När det gäller Sandströms elfirma så jobbar båda våra barn i företaget idag. Vill de fortsätta vore det spännande. Jag tror att vi går mot en utveckling där Sandströms elfirma kommer leda större delar av projekt. Allt mer kretsar kring elen i nya byggen så det kommer blir naturligt att elektrikern styr mark, bygg och rörmokeri.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Modernisera LAS så att fler får chansen!

LAS En återkommande fråga inom politiken och i näringslivet är lagen om anställningsskydd (LAS). Under Svenskt Näringslivs företagardag där företagare från hela landet deltog diskuterades därför hur reglerna i lagen påverkar deras verksamhet. "Idag upplever många företagare att man tar en stor risk när man anställer någon. Vore det större frihet så skulle fler våga satsa och därmed kunna ge fler personer chansen att komma in i arbetslivet", säger Lars Lagergren, VD på Bygg & Miljö Stockholm.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

DEBATT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. En tredjedel av arbetsgivaragiften utgörs nämligen av den så kallade allmänna löneavgiften. Den finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda utan är ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar. Det skriver Catharina Bäck och Annika Bröms i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Upplands Väsby satsar på företagsklimat i världsklass

FÖRETAGSKLIMAT Inför kommunvalet fanns bättre lokaltrafik, upphandlingar och dialog med kommunen, på företagaren Elisabeth Kvanmans önskelista. Ann-Christin L Frickner (C), kommunstyrelseledamot och ordförande i näringslivs- och kompetensutskottet i Upplands Väsby, menar att kommunen ska jobba för just detta under kommande mandatperiod. ”Vårt fokus ligger på att skapa goda förutsättningar genom att kommunorganisationen är lyhörd och dels lyssnar in och ger snabb service till företag,” säger hon.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska locka fler till Botkyrka

FÖRETAGSKLIMAT Bilden av Botkyrka försvårar rekryteringen för de lokala företagen. Med hjälp av ett nystartat näringslivsråd och bolaget Tillväxt Botkyrka ska kommunen stärka företagsklimatet. ”En viktig del för mig är att de lokala företagen är nöjda, att de kan utvecklas och frodas i Botkyrka”, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun.
NYHET Publicerad:

Järfällas väg till bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT ”Järfälla måste vara en kommun där man både kan arbeta och bo, inte utvecklas till en stad som man endast sover i”, sa Patrick Roos, som driver Welcome Hotel i Barkarby, inför kommunvalet. Emma Feldman (M), ny kommunstyrelseordförande i Järfälla, håller med om att företagsklimatet i kommunen måste förbättras. Hon vill ta fram en ny näringslivstrategi för att lyfta ett växande Järfälla.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska driva företagsklimatet i rätt riktning

FÖRETAGSKLIMAT DRIVA, VÄXA, och UPPLEVA är tänkt som tre olika nätverk anpassade för företagens olika behov, berättade Nykvarns näringslivschef, David Schubert och näringslivsutvecklare, Paula Nolander för Svenskt Näringsliv i våras. Satsning ska förbättra servicen till de lokala företagen.
NYHET Publicerad:

Här försämras företagsklimatet mest

SVAGARE DRAGLOK Stockholm backar mest av landets storstäder i rankingen över företagsklimatet. Bostadsbristen och trafikkaos är hinder för tillväxt. Förutsättningarna att driva företag i huvudstaden har blivit generellt sämre, enligt företagarpanelen.
NYHET Publicerad:

"Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status"

YRKESUTBILDNING För att klara av företagens kompetensförsörjning skulle flera behöva genomgå en yrkesutbildning, och för att det ska ske behöver utbildningarna hålla hög kvalitet, god relevans och vara attraktiva. "Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status. Branscherna, skolorna och politikerna har ett gemensamt ansvar att nå ut till ungdomarna och berätta om de möjligheter som finns", säger Per Wincent på GKN Off-Highway Powertrain.
NYHET Publicerad:

Toppen nådd, tillväxten saktar in

KONJUNKTUR Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.
NYHET Publicerad:

Försämrat företagsklimat i Stockholm kräver nysatsning

BÄTTRE VILLKOR I senaste rankingen av företagsklimatet rasade Stockholm till en 123:e plats. Nu vill Stockholms nya blågröna styre skapa en ny näringslivstrategi. "Jag ser den nya strategin som en bra början på ett arbete där politiker och tjänstemän får förståelse för företagens behov", säger vd Jan Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

”Hårdare tag krävs för säkrare företagsamhet”

SÄKERHET 50 procenten av företagen i Stockholms län upplever att brottslighet är ett problem för dem. Det visade Svenskt Näringslivs företagsklimatsundersökning 2017. I maj 2018 kom det en ny studie, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, av kostnaden för brotten mot företagen där man landade på 55 miljarder som slutnota för landets företag, årligen. Vad krävs för att öka säkerheten hos svenska företag?
NYHET Publicerad:

"Syftet är att inspirera kommunerna"

INSPIRATIONSDAGARNA Sedan några år tillbaka bjuder Svenskt Näringsliv in alla Sveriges kommuner till inspirationsdagar för att prata om det lokala företagsklimatet. "Det som händer under dagarna ska ge nytta i hemmakommunen", säger Daniel Andersson, nationell projektledare för inspirationsdagarna.
NYHET Publicerad:

Varannan tjänsteman rekryteras redan i skolan

MÅNGFALD Genom att fånga upp nyexaminerade och nyanlända lyckas företaget Dipart bättre än många av sina konkurrenter med att rekrytera i en överhettad byggbransch. ”Hälften av våra tjänstemän rekryterade vi egentligen redan när de gick i skolan”, säger vd:n Jens Hoffmann.
NYHET Publicerad:

Så lyckades byggföretaget bli en mångkulturell arbetsplats

ARBETSGIVARDAGEN Hur botar man kompetensbrist samtidigt som man jobbar för integrationen i samhället? Under Arbetsgivardagen i Västerås berättade Charlie Eldh, vd för Flens Byggelement, om sin resa när han anställde nyanlända i sin fabrik.
NYHET Publicerad:

I spåren av #metoo – vilket ansvar har du som arbetsgivare

ARBETSGIVARDAGEN #metoo är fortfarande aktuellt, i alla branscher. Det blir allt viktigare att fokusera på det förebyggande arbetet, men också att veta hur man som arbetsgivare ska hantera en situation när sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Lina Tidell, arbetsrättsjurist på Visita, höll under förra veckans Arbetsgivardag i Västerås en viktig föreläsning om spåren av #metoo i näringslivet.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv ur en prao-elevs ögon

PRAOKRÖNIKA "Under fem dagars tid har jag praoat på Svenskt Näringslivs regionkontor i Stockholm. Jag sökte prao hos Annika Bröms för jag hade hört att hon har ett roligt jobb med många olika uppgifter. Om jag ska vara helt ärlig visste jag inte innan vad Svenskt Näringsliv var men under denna arbetsvecka har jag fått lära mig det och även hur viktigt det är att Svenskt Näringsliv finns." Det skriver praon Andréa Ekberg i sin krönika, läs mer om vad hon lärt sig.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivardagen - Om konsten att vara arbetsgivare

ARBETSGIVARDAGEN I tisdags gick Svenskt Näringslivs arbetsgivardag av stapeln. Denna gången fylldes Aros Congress i Västerås av arbetsgivare som tog chansen att informeras och inspireras. Vad innebär den nya vårdskatten? Hur leder man en mångkulturell arbetsplats? Hur hanterar man digitaliseringen? Eller, hur kan man som företagare hjälpa unga hitta rätt väg in i framtidens arbetsliv? Under dagen erbjöds en välfylld agenda med seminarier som behandlade flera av de aktuella frågor dagens arbetsgivare möter.
NYHET Publicerad:

Högt i tak i Upplands Väsby

FÖRETAGSKLIMAT Det var bra samtal och högt i tak när politiker, tjänstemän och företagare träffades på Öhlins Racing i Upplands Väsby för att diskutera företagsklimat på Walk & Talk som arrangerades av Svenskt Näringsliv, Upplands Väsby kommun, Väsby promotion och Företagarna.
NYHET Publicerad:

PR-byrån vill förverkliga drömmar med prao-initiativ

PRAO Daniel Redgert vill förena det nya medielandskapet i Sverige med det traditionella näringslivet. I en satsning på prao-elever tar hans företag Redgert Comms nu in skolungdomar för att utveckla deras talanger. ”Jag vill skapa en arbetsplats där vi kan erbjuda våra anställda och prao-elever en möjlighet till att förverkliga sina drömmar samtidigt som vi driver företaget framåt”, säger han.