Företagare inom Life Science-branschen har allt ifrån innovativ forskning, med en fullproppad säkerhetsagenda, till en global konkurrens att vänta sig. Tillsammans med riksdagsledamoten Maria Weimer (L) åkte vi på företagsbesök hos Galderma, ett världsledande företag inom dermatologi.
På deras anläggning i Uppsala möter vi upp VD Cecilia Sjöstedt tillsammans med Mårten Forrest, PR & Communucation och Pelle Winlöf, Chief Design Expert, som ska berätta allt om hyaluronsyror och hur man blir etta i branschen.
- En av våra mest kända produkter är Restylane, en filler gjord på hyaluronsyra, ett ämne som finns naturligt i kroppen. Den har många bra estetiska egenskaper exempelvis gör den huden mer elastisk och motverkar rynkor. Sedan lanseringen 1996 har det gjorts mer än 30 miljoner Restylane-behandlingar! Vi tillverkar också produkter av hyaluronsyra som används i medicinska sammanhang, som att motverka artros eller urinläckage.
Galderma, tidigare Q-Med grundades av Bengt Ågerup och ägs idag av Nestlé. Här i Uppsala har de funnits sedan starten och på 25 år gått från 1 till drygt 400 anställda, som idag arbetar med utveckling, tillverkning och marknadsföring. Att Galderma är en viktig komponent på arbetsmarknaden för Uppsalaborna är kommunen eniga om, menar Cecilia Sjöstedt. Dock önskar hon bättre gehör och förståelse för branschen från deras sida.
- Det är en mycket speciell bransch att befinna sig i eftersom vi ständigt har direktiv att följa gällande renlighet och säkerhet. Det innebär att vi är tvungna att detaljplanera vår verksamhet för projekt fem år framåt i tiden. Jag brinner för svensk industri och vill ständigt få hit mer arbetskraft, men lokalt upplever jag att man hämmas genom långa handläggningstider, det påverkar vår konkurrenskraft i en så pass global bransch. Vi slåss ständigt mot klockan. Det måste gå fort om man vill ligga på topp, men i dagens läge är vi tvungna att vara betydligt mer tålmodiga än våra utländska konkurrenter.
På Galderma finns det många olika yrkesroller, farmaceuter, ingenjörer och läkare för att nämna några. Till akademiska tjänster som de ovan nämnda upplever Cecilia Sjöstedt att det går förhållandevis bra att hitta personal. Svårare är det att hitta kompetens för yrken där endast gymnasieutbildning efterfrågas.
- Vi har ett stort behov av processoperatörer, ett yrke som kräver gymnasieutbildning inom till exempel teknik eller el, utbildningar som allt färre ungdomar väljer. Yrket har även andra krav på sig som gör det svårt att få tag på arbetskraft. Det jobbas nu med att tas fram ett certifikat för processoperatörer, det kommer förhoppningsvis underlätta för kompetensförsörjningen i framtiden.
Trots konkurrensen från utlandet och svårigheter med att hitta personal menar Mårten Forrest att det är en gynnsam och framåtsträvande bransch. Faktum är att varje anställd inom Life Science beräknas sysselsätta upp till fem personer utanför det egna företaget.
- Det är en fantastisk återbetalning till det lokala samhället!
Emelie Hägerström