Kompetensförsörjning en utmaning för byggbranschen

Att hitta arbetskraft med relevant kompetens är en viktig faktor för ett företags möjlighet att växa. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät misslyckas företag med en av fem rekryteringar. Den enskilt största förklaringen till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Ett problem som byggbranschen i stor utsträckning drabbats av.

John Lundberg, HR-partner på JM i Uppsala menar att detta är ett problem byggbranschen i stor utsträckning handskas med. Samtidigt som de ropar efter arbetskraft väljer allt fler skolelever bort de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Hur arbetar ni på JM för att hitta kompetent personal?

-Vi jobbar mycket mot gymnasieskolor och grundskolor runt om i länet, bland annat genom att delta på arbetsmarknadsdagar. Då brukar vi ha med oss en yngre medarbetare, gärna från ett bristyrke, som berättar om arbetsuppgifterna och hur en arbetsdag kan se ut. Vi vill ge eleverna en rättvis bild av hela byggbranschen. Det finns många olika yrken, så det finns något som passar alla. Det bästa är att nå ut till högstadiet och elever som ännu inte gjort sitt val till gymnasiet, där har vi stora möjligheter att påverka.

Ett annat företag som jobbar för att fler ska välja jobb inom byggbranschen är Byggutbildning Star. De bedriver en bred verksamhet inom rekrytering, kompetensförsörjning och utbildning riktad mot byggsektorn. Mats Eriksson på Byggutbildning Star i Uppsala jobbar mycket med byggprogrammens gymnasium runt om i Uppland. Han är bekymrad över den bild många ungdomar och vuxna har av de yrkesförberedande gymnasieprogrammen.

-Jag tror att det är många aspekter som spelar in, framförallt så framställs inte alltid branschen som den mest attraktiva i media, då media oftast tar upp det negativa som händer i byggbranschen. Många skolungdomar och vuxna har även en bild av en inlåsningseffekt om man väljer ett yrkesförberedande program. Därför jobbar vi mycket med att upplysa om de alla de olika val man har om man väljer ett yrkesförberedande program. Dels har man möjlighet att i ett senare skede läsa de högskoleinriktade programmen om man upptäcker att man valt fel. Man kan även välja att läsa högskolespåret på yrkesprogrammen. Men den främsta anledningen är att det finns goda jobbmöjligheter och utvecklingsmöjligheter, framför allt inom bygg. Det finns en rad olika feluppfattningar om bygg och den generella synen på yrkesprogrammen och den synen försöker vi ändra på, men mycket måste göras från politikernivå ner till de ungdomar som ska välja gymnasieutbildning.

När det råder kompetensbrist kan en lösning vara att försöka nå ut till grupper som traditionellt sett inte söker sig dit från början. Hur jobbar ni för att främja mångfalden i branschen?

-När vi besöker skolor väljer vi ofta att ha med en tjej som jobbar med ett yrke där de annars är underrepresenterade, detta berör till exempel betong- och träyrken. Dit är det svårt att locka fler tjejer då många tror att det är fysiskt tunga arbeten, men så är ofta inte fallet, menar John Lundberg.

På Byggutbildning Star berättar Mats Eriksson om hur de jobbar med validering av nyinkommen arbetskraft. På så vis hjälper de till att slussa in utrikesfödda på arbetsmarknaden.

-Vi stämmer av vad de har för kunskaper i förhållande till svensk utbildning. Vissa har sådan erfarenhet och kompetens att de kan börja jobba som lärlingar direkt, för att sedan komplettera vissa delar av den teoretiska kunskapen som de ofta saknar i förhållande till svensk utbildning. Andra bör gå in på en vuxenutbildning för att senare börja arbeta inom bygg.

Både Mats Eriksson och John Lundberg ser hoppfullt på framtiden men upplever det som en utmaning att få fler unga att välja byggbranschen och att stanna kvar inom den. Arbetsmarknaden går mot att bli allt mer flexibel där människor förväntas byta jobb flera gånger mitt i livet, det är en utmaning som troligen kommer att beröra hela arbetsmarknaden.

-Unga idag har ett helt annat tänk än vad de äldre generationerna har, de vill kunna byta jobb oftare, menar John Lundberg. På JM idag har vi många anställda som jobbat inom företaget i flera decennier, men hur många kommer att få en guldklocka om 20 år?

Emelie Hägerström