Regeringens ambitionshöjning löser inte infrastrukturskulden

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte. Grundproblemet kommer att kvarstå. Även efter denna tolvårsperiod kommer Sverige att ha en betydande infrastrukturskuld.

Mårten Bergman

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktursfrågor på Svenskt Näringsliv

Regeringens nationella tolvårsplan för transportsystemet innehåller många positiva delar. Den följer i stort sett Trafikverkets tidigare förslag och näringslivets olika inspel har fått genomslag. Men i vanlig ordning finns åtgärder och brister som kommer sent i planen eller inte finns med alls.

Generellt är det dock positivt att planen fokuserar på drift och underhåll, att åtgärda akuta flaskhalsar och återinvesteringar i det befintliga transportsystemet. Att prioritera stråk med de största trafikflödena, genomföra strukturerade spårbyten på järnvägen och omledningskapacitet är också positivt, både för gods- och persontrafik.  

Flyg får litet utrymme i planen. I det stora hela har det varit en mycket förvirrad flygpolitik som bedrivits under mandatperioden. Att vässa den nationella flygstrategin och göra Arlandarådets arbete konkret blir mycket viktigt för nästa regering. 

För sjöfart och hamnar finns generellt viktiga och angelägna åtgärder men är också, i jämförelse med väg och järnväg, en liten del av planen. Den substantiella satsningen av statliga medel på den nödvändiga farledsfördjupningen i Göteborgs hamn sticker ut och är välkommen.

Infrastruktur och transporters klimatpåverkan genomsyrar planen. Det är mycket angeläget men en mer balanserad och konkret diskussion måste föras om exempelvis minskad transportefterfrågan, potential för trafikslagsväxling och införande av ”kraftfulla” styrmedel. Uppfyllande av klimat- och miljömål måste kombineras med en stärkt konkurrenskraft. Endast då blir Sverige en förebild som andra vill följa efter.

Regeringen satte inte ner foten om ett eventuellt byggande av en ny stambana för höghastighetståg. Inga nya besked gavs under pressträffen och regeringen hänvisade till en kommande eventuell blocköverskridande överenskommelse.  

Den nationella planen är ett omfattande material som innehåller många positiva inslag men den visar också en fortsatt mycket problematisk utveckling.  

Totalt satsas drygt 622 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder från föregående planperiod. Utöver detta tillkommer cirka 90 miljarder. En ansenlig summa och ambitionshöjning.

Men detta måste ses i ljuset av ett, till delar, mycket hårt utnyttjat och eftersatt transportsystem, speciellt på järnvägen. En orsak till detta är decennier av underinvesteringar, i relation till den ökade transportefterfrågan och ett allt accelererande slitage.

Trafikverket pekar själva på att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i planen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte ta igen den uppbyggda underhållsskulden.

Faktum är att lågtrafikerade vägar och järnvägar kommer att försämras. Det är till del sträckor som idag har ett upprustningsbehov och i många fall inrymmer industritransporter som skapar stora exportvärden. Den långsiktiga effekten av detta behöver problematiseras, utredas och det måste till en utvecklingsplan för framtiden.

Den ekonomiska ramen är förvisso större men, givet utgångsläget, har det varit hårda prioriteringar. Sverige kommer fortsatt att ha en betydande infrastrukturskuld som skapar ett transportsystem som till delar är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt för näringslivet och för Sverige.

Sverige är ett stort, glesbefolkat och handelsberoende land i utkanten av Europa. En effektiv och väl fungerande transportinfrastruktur, till konkurrenskraftiga priser, är en absolut nödvändighet för näringslivets utveckling, för fortsatt tillväxt och välstånd.

Den nya nationella transportplanen ger framtidsinriktningen. Den väcker förhoppning men mycket återstår.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras, att arbetet med kompletterande finansieringssätt intensifieras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare än idag.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sigtuna hårt drabbad av pandemin

CORONAKRISEN I Sigtuna kommun sysselsätter sig drygt 30% av de förvärvsarbetande invånarna inom resenäringen och besöksnäringen. I slutet av mars hade de båda näringsgrenarna förlorat ungefär 98% av sin kundkrets. ”Jag vill hävda att Sigtuna tillhör en av de kommuner som just nu är hårdast drabbad av denna pandemi, just på grund av att vi är så beroende av två branscher som i princip är nedlagda.” säger Olov Holst kommunstyrelseordförande i Sigtuna kommun.
NYHET Publicerad:

Hur löser vi ett mer än dubbelt så stort elbehov?

SOMMARKRÖNIKA "I Sverige har vi ett av världens mest fossilfria elsystem. Ungefär 98 procent av elen vi använder produceras utan koldioxidutsläpp. Dessutom sker produktionen till en låg kostnad vilket har inneburit en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Det är ingen överdrift att säga att låga och stabila elpriser har varit en grundförutsättning för vårt välstånd". Lina Håkansson, Svenskt Näringsliv, lyfter i denna krönika frågan om hur vi ska lösa vårt framtida elbehov.
NYHET Publicerad:

Mjölby vill bygga vidare på framgångsrikt företagsklimat

CORONAKRISEN För Mjölby kommun har våren varit både turbulent och tuff men också visat vikten av gott samarbete med politiken och företagen. "Nu ska vi bygga vidare på den täta kontakten med företagarna så att vi ska stå väl rustade inför framtida utmaningar, det skapar optimism inför framtiden", säger Cecilia Burenby (S), KSO i Mjölby kommun.
NYHET Publicerad:

BudAB ser ljuset i tunneln när flygtrafiken sakta återupptas

CORONAKRISEN I början av mars besökte Svenskt Näringsliv bud- och transportföretaget BudAB AB för att diskutera coronakrisens effekt på företaget. Då var företaget hårt ansatt och runt hörnet väntade en ekonomisk kris. Idag är situationen för företaget fortfarande ansträngd men ledningen ser ändå positivt på framtiden. 
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.
NYHET Publicerad:

"Man måste vara beredd att tänka nytt"

CORONAKRISEN Hallå där Anna Hidegren, arrendator av Rullsands Havsbad och Camping. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Elbrist oroar när Northvolt laddar för framtiden

ENERGIFÖRSÖRNING Det svenska industriföretaget Northvolt satsar stort på tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. I Västerås har en stor anläggning för test- och utvecklingsverksamhet byggts upp och redan har många personer rekryterats. Ska Northvolt kunna fortsätta expandera behövs dock politiska satsningar på infrastrukturen, menar företaget.
NYHET Publicerad:

Var tredje företag i länet negativt påverkat av brottslighet

BROTTSLIGHET Problematiken med brottslighet ökar för företagen i Västmanland. 31 procent av företagen uppger nu att deras verksamhet påverkas negativt av brottslighet och otrygghet. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med 937 svarande företag i Västmanland.
NYHET Publicerad:

Nya medarbetare på Regionkontor Gotland

SVENSKT NÄRINGSLIV Från den 1 juli kommer regionkontor Gotland bemannas av regionchef Olle Karstorp, Jessica Drugge, Anna Wallin och Nathalie Johansson. Kvartetten ansvarar idag för arbetet på Regionkontor Stockholm och kommer parallellt med det även arbeta på Gotland.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

Utan utländska turister och bröllop hoppas Gimo Herrgård på "svemester"

CORONAKRISEN Hallå där, Mathias Schneider, General Manager på Gimo Herrgård. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er? Och hur ser sommaren ut?
NYHET Publicerad:

Lekebergs kommun har siktet på framtiden

CORONAKRISEN Vid en undersökning genomförd av Lekebergs kommun visade det sig att 39% av företagen i kommunen påverkats negativt av den pandemi som just nu råder. Detta har inneburit stora utmaningar för företagen vilket både på kort och långt sikt kommer ha stor påverkan på kommunen, under den här tiden har därför kommunstyrelsens nytillträdde ordföranden Johan Niklasson (C) ställts inför utmaningar han inte räknade med då han tillträdde sin tjänst vid årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Det är dags att återstarta Stockholms ekonomi

DEBATT "Bara i Stockholms län har 171 236 personer korttidspermitterats och hela 46 347 har varslats. Dessa siffror stiger för varje dag och det är svårt att veta hur framtiden kommer att se ut. Företagens roll blir dock densamma. Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Stockholm kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Olle Karstorp i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Digitalt kompetenslyft för garveriet

DIGITALISERING När corona slog till ställde Ödins garveri på Gotland snabbt om och lanserade en nätbutik. Ägaren Eva Lilja går nu en utbildning om digitalisering inom handeln. ”Det är nyttigt att försöka förstå hur det hänger ihop, var det är viktigt att synas och hur kunder tänker”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Återstart efter krisen

DEBATT Det finns en enastående kraft hos företagare och deras medarbetare. Nu handlar det om att släppa lös den så att den kan verka för en så god återstart som möjligt, så att fler kan fortsätta bidra till att trygga välstånd och nya jobb. Trots allvaret i situationen finns plats ödmjuk optimism inför framtiden. Det skriver Kirsten Åkerman, Svenskt Näringsliv Gotland.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling för jobben

DEBATT Tusentals människor har avlidit i covid-19 och åter tusentals är på väg tillbaka efter svår sjukdom. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. För många av Svenskt Näringslivs medlemsföretag har kunderna helt eller delvis försvunnit. Vi har träffat och pratat med många företagare som denna vår sett sina livsverk gå under. Sedan krisen inleddes har 13 115 personer i Västmanlands län antingen blivit arbetslösa eller korttidspermitterade.
NYHET Publicerad:

Återstart av Uppsala läns ekonomi

DEBATT "Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning, utveckling och investeringar som avgör hur snabbt Sverige och Uppsalaregionen kan komma tillbaka på fötter och blicka framåt." Det skriver Anna-Lena Holmström, Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen, i dennan debatt.