Regeringens ambitionshöjning löser inte infrastrukturskulden

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte. Grundproblemet kommer att kvarstå. Även efter denna tolvårsperiod kommer Sverige att ha en betydande infrastrukturskuld.

Mårten Bergman

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktursfrågor på Svenskt Näringsliv

Regeringens nationella tolvårsplan för transportsystemet innehåller många positiva delar. Den följer i stort sett Trafikverkets tidigare förslag och näringslivets olika inspel har fått genomslag. Men i vanlig ordning finns åtgärder och brister som kommer sent i planen eller inte finns med alls.

Generellt är det dock positivt att planen fokuserar på drift och underhåll, att åtgärda akuta flaskhalsar och återinvesteringar i det befintliga transportsystemet. Att prioritera stråk med de största trafikflödena, genomföra strukturerade spårbyten på järnvägen och omledningskapacitet är också positivt, både för gods- och persontrafik.  

Flyg får litet utrymme i planen. I det stora hela har det varit en mycket förvirrad flygpolitik som bedrivits under mandatperioden. Att vässa den nationella flygstrategin och göra Arlandarådets arbete konkret blir mycket viktigt för nästa regering. 

För sjöfart och hamnar finns generellt viktiga och angelägna åtgärder men är också, i jämförelse med väg och järnväg, en liten del av planen. Den substantiella satsningen av statliga medel på den nödvändiga farledsfördjupningen i Göteborgs hamn sticker ut och är välkommen.

Infrastruktur och transporters klimatpåverkan genomsyrar planen. Det är mycket angeläget men en mer balanserad och konkret diskussion måste föras om exempelvis minskad transportefterfrågan, potential för trafikslagsväxling och införande av ”kraftfulla” styrmedel. Uppfyllande av klimat- och miljömål måste kombineras med en stärkt konkurrenskraft. Endast då blir Sverige en förebild som andra vill följa efter.

Regeringen satte inte ner foten om ett eventuellt byggande av en ny stambana för höghastighetståg. Inga nya besked gavs under pressträffen och regeringen hänvisade till en kommande eventuell blocköverskridande överenskommelse.  

Den nationella planen är ett omfattande material som innehåller många positiva inslag men den visar också en fortsatt mycket problematisk utveckling.  

Totalt satsas drygt 622 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder från föregående planperiod. Utöver detta tillkommer cirka 90 miljarder. En ansenlig summa och ambitionshöjning.

Men detta måste ses i ljuset av ett, till delar, mycket hårt utnyttjat och eftersatt transportsystem, speciellt på järnvägen. En orsak till detta är decennier av underinvesteringar, i relation till den ökade transportefterfrågan och ett allt accelererande slitage.

Trafikverket pekar själva på att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i planen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte ta igen den uppbyggda underhållsskulden.

Faktum är att lågtrafikerade vägar och järnvägar kommer att försämras. Det är till del sträckor som idag har ett upprustningsbehov och i många fall inrymmer industritransporter som skapar stora exportvärden. Den långsiktiga effekten av detta behöver problematiseras, utredas och det måste till en utvecklingsplan för framtiden.

Den ekonomiska ramen är förvisso större men, givet utgångsläget, har det varit hårda prioriteringar. Sverige kommer fortsatt att ha en betydande infrastrukturskuld som skapar ett transportsystem som till delar är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt för näringslivet och för Sverige.

Sverige är ett stort, glesbefolkat och handelsberoende land i utkanten av Europa. En effektiv och väl fungerande transportinfrastruktur, till konkurrenskraftiga priser, är en absolut nödvändighet för näringslivets utveckling, för fortsatt tillväxt och välstånd.

Den nya nationella transportplanen ger framtidsinriktningen. Den väcker förhoppning men mycket återstår.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras, att arbetet med kompletterande finansieringssätt intensifieras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare än idag.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Grannsamverkan skapar motvikt till Linköping och Norrköping

FÖRETAGSKLIMAT Ett allt närmare samarbete mellan de fem kommunerna på det som ibland kallas Västbanken i Östergötland – Motala, Vadstena, Ödeshög, Mjölby och Boxholm – ska skapa en motvikt till dominansen från Linköping och Norrköping.
NYHET Publicerad:

Ny näringslivsstrategi gav bättre bygglovshantering

FÖRETAGSKLIMAT Bygglovshanteringen hos Haninge kommun har länge tyngt kommunens resultat i mätningar som Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking. Men efter krafttag bestående av konkreta lösningar har Haninges hantering av bygglovsansökningar förbättrats avsevärt. ”Den enskilt största och bästa förändringen för oss är digitaliseringen av ansökan”, säger Niklas Granström, byggentreprenör i kommunen.
NYHET Publicerad:

Osund konkurrens ett orosmoment för JM:s

OSUND KONKURRENS "Osund konkurrens och dåliga ersättningar är de stora problemen för oss småföretagare i den här branschen", säger Malin Hallberg på JM:s Entreprenad & Transport AB i Kimstad utanför Norrköping.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver fler unga entreprenörer

HALLÅ DÄR Carl-Johan Hamilton, grundare av företaget Ants och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté. Du kommer tillsammans med andra ledamöter från kommittén att besöka gymnasieskolor under våren för att föreläsa om entreprenörskap och företagande. Varför är det viktigt tycker du?
NYHET Publicerad:

Ett extremt år för bönderna

GRÖNA NÄRINGAR "Vi kommer från ett extremt år med torka, skogsbränder, vargattacker och äganderättsattacker", konstaterade LRFs förbundsordförande och mjölkbonde Palle Borgström vid LRF Mälardalens regionstämma tidigare i veckan och menade att även detta år har börjat dramatiskt med stormen Alfrida och debatten om hot mot bönder.
NYHET Publicerad:

UF-företagaren som blev vd

ENTREPRENÖRSKAP Det var när Ebba Bauer Zetterblom, 23 år och vd för Städarna i Katrineholm AB, under sitt sista år i gymnasiet drev ett UF-företag som hon fick mersmak av entreprenörskap. Att bli företagare kan för många ses som en avlägsen tanke, men för henne var det ett självklart val.
NYHET Publicerad:

Försiktig optimism bland företagen i Östergötland

KONJUNKTUR Konjunkturen ser oförändrad eller svagt positiv ut, både i riket och i Östergötland, företagen i länet verkar överlag ha en försiktig tro på ett lite mer gynnsamt läge i ekonomin. Få företag anser att risken för en nedgång i ekonomin är särskilt hög, en del är till och med lite mer positiva än tidigare. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för första kvartalet 2019.
NYHET Publicerad:

Mässa för framtidens entreprenörer

UNG FÖRETAGSAMHET I onsdags gick årets UF-mässa ”Entreprenörskap på riktigt” av stapeln på IFU arena i Uppsala. De stora lokalerna fylldes av 720 unga entreprenörer, redo att visa sina framgångar och kanske kamma hem ett och annat pris. Tina Brahimzadeh, som är skolinformatör på Ung Företagsamhet menar att mässan är ett utmärkt tillfälle för hela samhället att ta del av den resa skoleleverna gör med sina företag. Att driva ett UF-företag ökar inte bara chanserna för att driva företag senare i livet, det är för många också en betydande personlig resa.
NYHET Publicerad:

Gotland är företagsammast i Sverige i dag och kanske redan för tusen år sedan

FÖRETAGSAMHETEN Självständiga problemlösare utgör en viktig del av öns utveckling och det finns anledning att synliggöra vad dessa betytt för att skapa en trygg och fungerande tillvaro en bit bort ifrån allfartsvägen. Därför är det extra roligt att konstatera att Gotland 2019 inte bara är Sveriges mest företagsamma län utan att vi också har landets näst största andel kvinnor som driver företag." Det skriver Kirsten Åkerman, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Från oslipad diamant till juvel

STARTUP Det Uppsala-baserade co-working space:et BASE10 har i flera år nu varit en kreativ och öppen plats för stadens startups och allmänt kreativa, tech-intresserade människor. Efter ett par år i lokaler på Klostergatan i Uppsala låter VD, Jason Dainter nu meddela att den ”fysiska huben” flyttar in i sprillans nya lokaler i kontorsbyggnaden Juvelen i november i år.
NYHET Publicerad:

Hur får vi fler företagsamma människor?

FÖRETAGSAMHETEN 21 669 personer i Södermanland är företagsamma enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Jämfört med de flesta län är det lågt. För att t ex nå samma andel företagsamma människor som i rikssnittet behövs nästan 4 200 fler företagsamma personer. Vad skulle få fler att att starta företag? Enligt Thomas Neuendorf måste bland annat regelkrånglet minska.
NYHET Publicerad:

Knivsta har länets högsta företagsamhet

FÖRETAGSAMHETEN Idag presenterar Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsamheten. Den visar att Uppsala län har den femte högsta företagsamheten i landet men tyvärr också att Uppsala är ett av få län där företagsamheten går tillbaka jämfört med förra året.
NYHET Publicerad:

Saknas: 4200 företagsamma personer i Södermanland

FÖRETAGSAMHETEN Företagsamheten i Södermanland är låg i jämförelse med övriga landet. Jämfört med andra län är företagsamheten högre i 15. För att nå upp till samma andel företagsamma människor som snittet i Sverige saknas det 4200 företagsamma personer. Detta framkommer i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsamheten i landets kommuner och län.
NYHET Publicerad:

Fortsatt få företagsamma människor i Södermanland

PRESSMEDDELANDE Södermanland hamnar på plats 16 av landets 21 län när andelen företagsamma människor mäts i undersökningen Företagsamheten 2019. I Södermanland är 10,4 procent av befolkningen företagsam, vilket är 2 procentenheter lägre än snittet i riket.
NYHET Publicerad:

Örebroregionen har landets näst lägsta företagsamhet

FÖRETAGSAMHETEN Örebroregionen kan inte stoltsera med någon hög företagsamhet bland invånarna. Länet har rikets näst lägsta företagsamhet och två av kommunerna, Degerfors och Karlskoga är bland de tio kommuner med lägst företagsamhet i hela landet. Det visar Svenskt Näringslivs mätning av företagsamheten i landets 290 kommuner.
NYHET Publicerad:

Västmanland har landets lägsta andel kvinnliga företagare

FÖRETAGSAMHETEN Andelen kvinnor som blev företagsamma i Sverige under 2018 sjunker jämfört med tidigare år och är nu den lägsta nivån sedan mätningarna påbörjades. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019 som presenterades den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Sala är Västmanlands mest företagsamma kommun

FÖRETAGSAMHETEN Idag presenterar Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsamheten. Den visar visserligen att Västmanland fortsatt har lägst företagsamhet i Sverige, men också att företagsamheten i länet trots allt växer något och når en ny toppnotering på 9,8 procent. Länets högsta företagsamhet finns i Sala.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten fortsätter sjunka i Stockholms län

FÖRETAGSAMHETEN För andra året i rad sjunker nyföretagsamheten i Stockholms län och nivån är nu den lägsta sedan Svenskt Näringslivs startade sina mätningar för tio år sedan. Det visar Svenskt Näringslivs nya företagsamhetsmätning.
NYHET Publicerad:

Ny KSO: Det ska vara lätt att driva företag i Linköping

NY PÅ JOBBET Nu har våra folkvalda kommunpolitiker tagit plats på sina, ibland nya, positioner och är redo att ta sig an de kommande fyra åren. I Linköpings kommun är Niklas Borg (M) ny ordförande för kommunstyrelsen och vi är nyfikna på hur han ser på näringslivsfrågorna i kommunen.
NYHET Publicerad:

Markköp gick i stöpet efter politisk kovändning

FÖRETAGSKLIMAT Företagaren Robert Svensson vill expandera på kommunal mark. Första beskedet är att området är ”bokat” för hans räkning. Därefter gör kommunen en kovändning och meddelar att de aldrig gett honom ett löfte att köpa marken. "Jag ifrågasätter varför de inte vill ge oss tillstånd för det vi kommit överens om", säger han.