NYHET20 augusti 2018

Regeringens ambitionshöjning löser inte infrastrukturskulden

Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte. Grundproblemet kommer att kvarstå. Även efter denna tolvårsperiod kommer Sverige att ha en betydande infrastrukturskuld.

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktursfrågor på Svenskt Näringsliv

Regeringens nationella tolvårsplan för transportsystemet innehåller många positiva delar. Den följer i stort sett Trafikverkets tidigare förslag och näringslivets olika inspel har fått genomslag. Men i vanlig ordning finns åtgärder och brister som kommer sent i planen eller inte finns med alls.

Generellt är det dock positivt att planen fokuserar på drift och underhåll, att åtgärda akuta flaskhalsar och återinvesteringar i det befintliga transportsystemet. Att prioritera stråk med de största trafikflödena, genomföra strukturerade spårbyten på järnvägen och omledningskapacitet är också positivt, både för gods- och persontrafik.

Flyg får litet utrymme i planen. I det stora hela har det varit en mycket förvirrad flygpolitik som bedrivits under mandatperioden. Att vässa den nationella flygstrategin och göra Arlandarådets arbete konkret blir mycket viktigt för nästa regering.

För sjöfart och hamnar finns generellt viktiga och angelägna åtgärder men är också, i jämförelse med väg och järnväg, en liten del av planen. Den substantiella satsningen av statliga medel på den nödvändiga farledsfördjupningen i Göteborgs hamn sticker ut och är välkommen.

Infrastruktur och transporters klimatpåverkan genomsyrar planen. Det är mycket angeläget men en mer balanserad och konkret diskussion måste föras om exempelvis minskad transportefterfrågan, potential för trafikslagsväxling och införande av ”kraftfulla” styrmedel. Uppfyllande av klimat- och miljömål måste kombineras med en stärkt konkurrenskraft. Endast då blir Sverige en förebild som andra vill följa efter.

Regeringen satte inte ner foten om ett eventuellt byggande av en ny stambana för höghastighetståg. Inga nya besked gavs under pressträffen och regeringen hänvisade till en kommande eventuell blocköverskridande överenskommelse.

Den nationella planen är ett omfattande material som innehåller många positiva inslag men den visar också en fortsatt mycket problematisk utveckling.

Totalt satsas drygt 622 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder från föregående planperiod. Utöver detta tillkommer cirka 90 miljarder. En ansenlig summa och ambitionshöjning.

Men detta måste ses i ljuset av ett, till delar, mycket hårt utnyttjat och eftersatt transportsystem, speciellt på järnvägen. En orsak till detta är decennier av underinvesteringar, i relation till den ökade transportefterfrågan och ett allt accelererande slitage.

Trafikverket pekar själva på att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i planen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte ta igen den uppbyggda underhållsskulden.

Faktum är att lågtrafikerade vägar och järnvägar kommer att försämras. Det är till del sträckor som idag har ett upprustningsbehov och i många fall inrymmer industritransporter som skapar stora exportvärden. Den långsiktiga effekten av detta behöver problematiseras, utredas och det måste till en utvecklingsplan för framtiden.

Den ekonomiska ramen är förvisso större men, givet utgångsläget, har det varit hårda prioriteringar. Sverige kommer fortsatt att ha en betydande infrastrukturskuld som skapar ett transportsystem som till delar är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt för näringslivet och för Sverige.

Sverige är ett stort, glesbefolkat och handelsberoende land i utkanten av Europa. En effektiv och väl fungerande transportinfrastruktur, till konkurrenskraftiga priser, är en absolut nödvändighet för näringslivets utveckling, för fortsatt tillväxt och välstånd.

Den nya nationella transportplanen ger framtidsinriktningen. Den väcker förhoppning men mycket återstår.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras, att arbetet med kompletterande finansieringssätt intensifieras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare än idag.

Infrastruktur
Skriven avMårten Bergman
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist