Unga människor som jobbar tillsammans
Foto: Kzenon

Vad ska du bli när du blir stor?

NYHET Publicerad

KRÖNIKA När jag var liten hade jag hyfsad koll på yrken som banktjänsteman, tandsköterska, sjukvårdsbiträde, mentalskötare och lärare. Helt enkelt därför att de vuxna jag pratade mest med, min fröken och min närmaste släkt, fanns representerade inom dessa yrken.

Holmström Anna-Lena

Anna-Lena Holmström, regionchef Svenskt Näringsliv Uppsalaregionen.

Foto: Ernst Henry Photography

Föga förvånande var det bland dem jag valde när jag i mellanstadiet funderade över vad jag skulle bli när jag blev stor. Valet föll på att vara lärare under terminerna och mentalskötare under somrarna. Ett lika ambitiöst som ovanligt val vill jag påstå. Nu blev det inte riktigt så.

De valmöjligheter vi ser framför oss på livets smörgåsbord begränsas många gånger av de alternativ vi får hjälp med ställa upp på bordet när vi är små. Vissa av oss har ett dignande smörgåsbord med många smaskiga rätter, medan andra har det lite mer sparsmakat.

Om jag har föräldrar som är akademiker är det hög sannolikhet att jag själv ser en akademisk bana framför mig på smörgåsbordet. Om jag har föräldrar som är egenföretagare kommer just den möjligheten att vara ett naturligt inslag. Om mamma spelar innebandy och pappa samlar frimärken är det två fritidsintressen som kommer att finnas med som naturliga valmöjligheter.

Skolan har fått rollen att vara en mycket viktig utjämnare av odds. För att fylla på vars och ens smörgåsbord med så många smakliga alternativ som möjligt gör skolan vad den kan, utifrån givna förutsättningar och gällande läroplan. Som elev får man testa allt ifrån dans till rugby. Man får läsa olika typer av litteratur. Man får prova på att laga mat, snickra, sy och skapa konstverk. Och man får gå på prao (praktisk arbetslivsorientering) för att lära sig mer om hur det fungerar på en arbetsplats och komma i kontakt med åtminstone några olika yrkesroller.

Vi kan med jämna mellanrum höra politiker påtala vikten av att fler väljer att bli företagare. Sverige behöver helt enkelt fler företagare som kan skapa fler jobb. Men om man nu identifierat detta som ett önskvärt scenario, att fler ska välja just företagarbanan, varför ser man då inte till att alla unga får upp just det alternativet på sitt smörgåsbord? När, annat än om skolan bestämmer sig för en särskild satsning, får vi under vår grundskoletid prova på att vara egna företagare? Eller när talas det ens om vara sin egen, annat än i undantagsfall?

Ung Företagsamhet är en helt suverän verksamhet, men det är långt ifrån alla grundskole- och gymnasieelever som får chansen att prova på eget företagande. Och ju tidigare man får upp företagaralternativet på sitt smörgåsbord, desto större chans att man faktiskt väljer just det.

Om det vore lika självklart att vi får prova på eget företagande i grundskolan som det idag är självklart att vi får prova på att snickra och sy, är jag övertygad om att betydligt fler skulle se just eget företagande som ett lockande smörgåsbordsalternativ.

Vad har du på ditt smörgåsbord?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tänk om...

GÄSTKRÖNIKA "...det fanns ett friluftsområde i Uppsala som hade en hemsida där du kunde boka långfärdsskridskor, se badvattentemperatur, isförhållanden och öppettider. Kanske boka upp en picknickkorg med hembakat bröd och lammkorv från bondgården bredvid. Allt ekologiskt och närodlat." Så inleder  Jonathan Tigrar, GO Adventure Uppsala sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Mässa för framtidens entreprenörer

UNG FÖRETAGSAMHET I onsdags gick årets UF-mässa ”Entreprenörskap på riktigt” av stapeln på IFU arena i Uppsala. De stora lokalerna fylldes av 720 unga entreprenörer, redo att visa sina framgångar och kanske kamma hem ett och annat pris. Tina Brahimzadeh, som är skolinformatör på Ung Företagsamhet menar att mässan är ett utmärkt tillfälle för hela samhället att ta del av den resa skoleleverna gör med sina företag. Att driva ett UF-företag ökar inte bara chanserna för att driva företag senare i livet, det är för många också en betydande personlig resa.
NYHET Publicerad:

Från oslipad diamant till juvel

STARTUP Det Uppsala-baserade co-working space:et BASE10 har i flera år nu varit en kreativ och öppen plats för stadens startups och allmänt kreativa, tech-intresserade människor. Efter ett par år i lokaler på Klostergatan i Uppsala låter VD, Jason Dainter nu meddela att den ”fysiska huben” flyttar in i sprillans nya lokaler i kontorsbyggnaden Juvelen i november i år.
NYHET Publicerad:

Knivsta har länets högsta företagsamhet

FÖRETAGSAMHETEN Idag presenterar Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsamheten. Den visar att Uppsala län har den femte högsta företagsamheten i landet men tyvärr också att Uppsala är ett av få län där företagsamheten går tillbaka jämfört med förra året.
NYHET Publicerad:

Ryktet om citybutikens död är starkt överdrivet

HANDELN I Uppsala härskar ingen butiksdöd i stadskärnan. H&M storsatsar, mindre, snabbfotade butiker effektiviserar och krymper ytor. Resultatet: en pulserande innerstad. "Tryggheten är grundläggande för att folk ska vilja vara i stan, därför har vi ett fokus på det, säger Lisa Thörn, vd för Uppsala Citysamverkan.
NYHET Publicerad:

Irriterande människor

KRÖNIKA "Det blir ofta kulturkrockar och onödigt gnissel när företagare möter kommuners tjänstemän. Företagaren vill så snabbt som möjligt ta sig igenom djungeln av lagar och regler för att förverkliga sin idé. Och tjänstemannen, som ju faktiskt bara gör sitt jobb, upplevs inte sällan i det sammanhanget som en synnerligen irriterande och osmidig figur med bedövande mycket makt." Det skriver Anna-Lena Holmström i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Bekymmersamt för industriföretag utan EU

GEMENSAM MARKNAD EU:s inre marknad är en grundbult för många svenska företag. 65 procent av verkstadsföretaget Habias försäljning går till andra EU-medlemmar, är ett exempel. ”Ett svenskt utträde skulle vara mycket bekymmersamt, säger vd Johan Holmstedt.
NYHET Publicerad:

"Utan ett EU skulle vi haft det mycket krångligare"

GEMENSAM MARKNAD 40 procent av exporten går till länder inom EU. En smidig gränsövergång är viktig, eftersom biotechföretaget Mercodias produkter måste förvaras kallt. Vd Mona Österberg berättar om fördelarna med unionen.
NYHET Publicerad:

Långsamma processer och bristande förståelse hindrar företag att växa

FÖRETAGSKLIMAT Sedan 2006 har Mattias Sjökvists Åkeri AB varit verksamma i tätorten Alunda i Östhammars kommun. Under flera år har åkeriets grundare, Mattias, försökt hitta möjligheter för att kunna expandera verksamheten och samtidigt tillhandahålla lokaler för fler aktörer som vill etablera sig på orten. Men, när han vänt sig till kommunen för att omsätta plan till handling har gensvaret varit svalt.
NYHET Publicerad:

Vad ska du bli när du blir stor?

KRÖNIKA "Vi kan med jämna mellanrum höra politiker påtala vikten av att fler väljer att bli företagare. Sverige behöver helt enkelt fler företagare som kan skapa fler jobb. Men om man nu identifierat detta som ett önskvärt scenario, att fler ska välja just företagarbanan, varför ser man då inte till att alla unga får upp just det alternativet på sitt smörgåsbord?" Det skriver Anna-Lena Holmström i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Hög press på schyssta åkare

TRANSPORTBRANSCHEN Idag är svensk åkerinäring pressad. Utmaningar så som osund konkurrens, miljö och chaufförbrist präglar åkeribranschen och lämnar små marginaler för företagarna. Likväl hade inte samhället klarat många dagar utan lastbilar på vägarna. Maria Lindh, Branschchef på Biltrafikens Arbetsgivareförbund, ett förbund inom Transportföretagen, berättar om åkeribranschens utmaningar och möjligheter.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

DEBATT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. Arbetsgivaravgifterna finansierar socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning. Men trots att kostnaderna för de förmånerna har minskat de senaste åren och delavgifterna för försäkringarna har sänkts, så ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå: 31,42 procent på lönen.
NYHET Publicerad:

Byggprogrammet på Westerlundska ger högst lön

GYMNASIEVAL Ungefär 4 000 niondeklassare i Uppsala län och deras föräldrar ska de närmaste veckorna välja gymnasieprogram. För att underlätta genomtänkta val lanserar Svenskt Näringsliv nu sajten Gymnasiekvalitet.se. Där finns fakta om program och gymnasieskolor i hela Sverige.
NYHET Publicerad:

Drönare tar UF-företaget till nya höjder

UNG FÖRETAGSAMHET Det har bara gått en termin sedan UF-året kickade igång för gymnasieeleverna, men för ett UF-företag skulle julavslutningen på idrottsgymnasiet Celsiusskolan bjuda på tidig utdelning. Det hade blivit dags att kora vinnarna av ”årets affärsplan” i Uppsala Län, detta med motiveringen: “En affärsplan som genomsyras av högflygande planer och hög kvalitetsmedvetenhet. Företaget ger sin väl definierade målgrupp möjlighet att se och sälja sig själva utifrån ett helt nytt perspektiv. The sky is the limit.”
NYHET Publicerad:

”Vi behöver fristående aktörer för att klara tillväxten”

VÄLFÄRD Med en hög tillväxt och ung befolkning, möter Knivsta kommun ett tilltagande behov av förskole- och skolverksamheter. Fram till 2025 beräknas de bland annat behöva 50–60 nya förskoleavdelningar. Fristående aktörer föreslås som en del av lösningen. "I ett försök att öka antalet förskoleplatser har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att utforska privata aktörers intresse för att bygga och bedriva förskole- och skolverksamheter i Knivsta", säger Björn-Owe Björk, kristdemokratiskt kommunalråd i Knivsta kommun.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter hindrar företagens kompetensförsörjning

SKATTER Rekrytering av ny kompetens skapar allt större problem, ett exempel på det utspelade sig för ett par veckor sedan då Spotify föll stort på börsen med hänvisning till just kompetensförsörjningen. Detta är en av konsekvenserna som drabbar företag på grund av att våra marginalskatter är högst i världen och hindrar företag från att anställa. Lars Erfäldt på Zetterbergs industri i Östervåla menar att dessa skatter hindrar tillväxten och lparadoxalt nog leder till förlorade skatteintäkter.
NYHET Publicerad:

Ny företagarförening i Älvkarleby med sikte på ett bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I år placerades Älvkarleby på 241:e plats i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Det är en förbättring från föregående år, men enligt Jennie Edenby behövs nytänk för att ett fungerande företagarklimat ska bli verklighet i kommunen. Med Älvkarlebys företagarförening är Jennies ambition att kunna erbjuda just det, nytänk.
NYHET Publicerad:

”Vi måste tänka framåt”

FÖRETAGSKLIMAT Vårdföretagaren tillika ordförande i Knivstas företagarförening, Lotta Wiström, har sedan femton år tillbaka varit en aktiv aktör i näringslivet. Nu tar hon steget in i politiken, med ambitionen om att bli en liberal röst för företagsamhet, vård och omsorg och för en bättre samverkan mellan kommun och landsting. "Vi måste bevaka både små och större företagares intressen, likaså intresset hos de företagare som överväger att etablera sig här. För detta krävs samverkan!", säger Lotta.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

DEBATT I höst ska 110 000 elever förbereda sig för sina gymnasieval i början av nästa år. Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt. Ibland är det första gången som tonåringen mer eller mindre på egen hand fattar ett beslut som kan ha stor påverkan på framtiden. Men ofta spelar föräldrarna en viktig roll.
NYHET Publicerad:

Det behövs mer näringsliv i skolorna

UTBILDNING "Tyvärr fungerar ej yrkesutbildningssystemet tillfredsställande idag", konstaterar Theresa Östman från Grillby & F100 Rör AB, ett av många företag som har svårt att hitta rätt medarbetare. Problematiken bekräftas i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som visar att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas, ofta på grund av svårigheter att hitta personer med relevant utbildning och rätt kompetens. En av de större utbildningsgrupperna som efterfrågas är de som erhållit en examen från en yrkesutbildning, både gymnasial och eftergymnasial.