Var i Uppsalaregionen är det bäst att driva företag?

När sen ett antal statistiska faktorer lagts till enkätresultatet och den sista tredjedelen kommer på plats rangordnas alla Sveriges kommuner från 1 till 290. I Uppsalaregionen ser det sammantaget ganska dystert ut, sex av nio kommuner får en sämre rankingplacering än förra året. Men det finns också ljusglimtar. Knivsta, Enköping och Tierp.

Knivsta återtar sin förstaplacering i regionen med en 47:e placering totalt sett, en förbättring med hela 43 placeringar! Enköping vänder uppåt igen till plats 78, men halkar samtidigt ner till en andraplats i regionen efter Knivsta. Båda kommunerna har haft en 15:e plats som toppnotering, så det finns lite kvar att jobba på för att nå tillbaka till den nivån. Tierp kan glädja sig åt sin bästa placering någonsin, plats 110.

Lars Ingeberg, näringslivschef i Tierps kommun är mycket glad över resultatet och tror sig veta varför företagsklimatet stadigt förbättras de senaste åren.

-Jag tror att vår framgång beror på att vi fått alla kommunens verksamheter med oss på tåget. Det räcker inte med att några eldsjälar förstår företagens betydelse för en kommuns framgång. Alla måste förstå det och jobba för ett gott bemötande och hög servicenivå. Vi ska alltid se oss själva genom en kamera på kundens axel. Vi håller ångan uppe genom att fira när det går bra och ger varandra feedback löpande. Då blir det roligt att gå till jobbet, och det ska det vara. Och kanske viktigast av allt, vi ger inte upp när det är motigt. Kommer det bara en företagare på det första upphandlingsmötet vi ordnar så ordnar vi ett till och ett till, tills det funkar.

Håbo, Norrtälje och Uppsala får i 2017 års ranking av företagsklimatet sämre placeringar än någonsin tidigare. Plats 187, 212 respektive 213. Älvkarleby störtdyker med 95 placeringar till plats 246. Östhammar får den föga smickrande jumboplatsen i regionen med en 256:e plats totalt sett och fortsätter därmed sin kräftgång. Heby halkar ner något efter förra årets fenomenala uppryckning.

Uppsala kommun har i samarbete med näringslivet inlett ett gediget arbete för att förbättra sitt företagsklimat som försämrats de senaste åren. Ett näringslivsprotokoll har tagits fram med tydliga målsättningar och arbetsgrupper med företagare, politiker och tjänstemän har tillsatts. Uppsalaregionens lok måste få upp ångan igen och det snabbt.

Håbo marknads vd, Lars-Erik Sandhgren, ny i Håbo kommun, är allt annat än nöjd med rankingplaceringen, plats 187, men är också mycket beslutsam.

-Det här är ett riktigt ”wake-up-call” för Håbo kommun och en stor utmaning. Våra företag upplever inte att de får den uppmärksamhet de förtjänar, om inte annat för att man bidrar med en massa arbetstillfällen i kommunen. Det måste vi ändra på. Vi har så många möjligheter och trenden ska vändas, allt annat är uteslutet. Det långsiktiga målet är att våra företag ska sätta betyget fyra (motsvarar bra), eller mera i betyg på företagsklimatet i Håbo.

Hur ska ni lyckas med att vända trenden efter år av kräftgång?

- Nu är det verkstad som gäller. I maj, dagen efter enkätresultatets publicering, hade vi ett frukostmöte med 100 företagare på plats. Med utgångspunkt från resultatet och annat som kom upp på mötet, diskuterade vi vad som var viktigast att jobba med framöver. Vi, företagarföreningarna och jag, fick då med oss ett stort antal viktiga förbättringspunkter. Vi kokade ner alltsammans och bestämde oss för att skapa tre dialoggrupper, dialog/kommunikation, leva/bo och infrastruktur. Vid vårt stora företagarmingel nu i höst uppmanade vi deltagarna att anmäla sig till en eller flera grupper, säger Lars-Erik Sandhgren.

Vad händer nu?

Efter en kickofflunch den 6/10 kommer vi att ordna nio dialogmöten, tre för varje område. Vi kommer med hjälp av en processledare att borra oss ner i alla frågor som kommer upp, de gamla och nya. Allt detta kommer att lyftas till näringslivsrådet där kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen, företagarföreningarna och jag ingår. Det handlar om att hitta nya rutiner och processer, vår framgång får inte hänga på enskilda personer. Nu gäller engagemang, delaktighet och dialog från alla berörda om vi ska lyckas med vårt arbete. Och det ska vi, säger Lars-Erik Sandhgren.

Just rankingen får stort fokus medialt, men det är inte det Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Uppsalaregionen tycker att man ska fokusera på i första hand.

- Man kan absolut sätt ett mål med avseende på rankingplacering, det finns företag som väljer kommun att etablera sig i utifrån den. Men utan att också målsätta det sammanfattande omdömet (företagens samlade betyg på sin kommuns företagsklimat) blir det platt. Eftersom det rör sig om en sexgradig skala där fyra motsvarar ”bra” så skulle jag inte nöja mig med mindre än en fyra.

Men ett gott företagsklimat är inte en ”one man show”.

- Jag har hittills inte sett någon kommun göra stora förbättringar utan att både politiker, tjänstemän och företagare drar åt samma håll och känner ett gemensamt ansvar för ett förbättrat företagsklimat. Jag vill påstå att det är orsaken till att Knivsta så snabbt kunde vända förra årets nederlag. Företagarföreningen i Knivsta är mycket engagerad och samarbetar aktivt med politiker och tjänstemän. Det som inte fungerar kommuniceras utan dröjsmål och man bidrar också med egna förslag och initiativ.
Företagsklimatsundersökningen, som genomförts sen 2001, har inget självändamål, den har ett tydligt syfte och mål.

- Syftet med att vi mäter och rankar företagsklimatet är att ständigt hålla företagsklimatsfrågorna i fokus och utifrån varje års resultat kunna ha konstruktiva dialoger med varje kommun om vägen framåt. Målet är att sakta men säkert få ett bättre företagsklimat i hela Sverige, på både lokal och nationell nivå, säger Anna-Lena Holmström.