”Vi behöver fristående aktörer för att klara tillväxten”

Med en hög tillväxt och ung befolkning, möter kommunen ett tilltagande behov av förskole- och skolverksamheter. Fram till 2025 beräknas de bland annat behöva 50–60 nya förskoleavdelningar. Fristående aktörer föreslås som en del av lösningen.

Idag ska skola och förskola vara likvärdig, oberoende av om verksamheten drivs av en fristående eller kommunal aktör. Med varje elev och förskolebarn följer därför en elevpeng bestående av en del för undervisning och en del för finansiering av verksamheternas lokaler.

– Det här är en utmaning! Nya lokaler är dyra. Varje gång vi i kommunen sätter spaden i marken ökar därför den genomsnittliga lokalhyran och andelen av skolpengen som går till att täcka lokalkostnader ökar därefter. Idag har vi i Knivsta näst högst lokalpeng i Sverige. Det ser jag som problematiskt, jag vill istället se att pengarna går till att säkerställa en god undervisningskvalitet!

För att kommunen ska kunna erbjuda tillräckligt många förskoleplatser och samtidigt bibehålla en god undervisningskvalitet, menar Björn-Owe att kommunen inte kan fortsätta bygga i egen regi. Istället lyfter han behovet av att ta hjälp från samhällets välfärdsaktörer.

– I ett försök att öka antalet förskoleplatser har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att utforska privata aktörers intresse för att bygga och bedriva förskole- och skolverksamheter i Knivsta. Parallellt måste vi också etablera en tydligare planeringsprocess, se till att vi har mark färdig för byggnation och aktivt omrikta våra marknadsföringsresurser mot högkvalitativa aktörer inom välfärdssektorn.

Intresset från välfärdsaktörer har hittills visat sig vara stort. Att etablering av fristående förskole- och skolverksamheter ännu inte går med full kraft, beskrivs snarare vara ett resultat av att det saknas färdigställda, detaljplanelagda områden för nya byggprojekt. Björn-Owe lyfter också hur det ofta behövs större aktörer, med byggförmåga, för att möjliggöra nyetablering.

– Att driva förskoleverksamhet och att bygga och äga fastigheter är två vitt skilda saker. Vår uppgift består därför i att koppla ihop mindre och medelstora fristående aktörer, med bolag som kan bygga fastigheterna.

Redan har Knivsta kommun sett positiva konsekvenser av de fristående förskolornas verksamhet. Under den gångna mandatperioden bidrog de till att uppfylla ett av kommunens utbildningsmål, ambitionen om att minska storleken på förskolornas barngrupper med i genomsnitt två barn.

– När samtliga förskolor mottog medel tänkta att minska barngrupperna med i genomsnitt 0,5 barn, lyckades de fristående förskolornas istället minska grupperna med i genomsnitt 0,75 barn. Totalt har vi under mandatperioden minskat barngrupperna med mer än två barn per grupp. Detta trots att vi egentligen bara skjutit till medel för en minskning med 1,5 barn per grupp. Att de fristående aktörerna minskade barngrupperna i större utsträckning än väntat, medförde att vi med mindre medel, snabbare uppnådde målet om att minska barngrupperna!

Björn-Owe lyfter att en del av förklaringen kan kopplas till att personalsammansättningen på de fristående och kommunala förskolorna ser något annorlunda ut. Generellt har de fristående förskolorna en något mindre andel högskoleutbildad personal i jämförelse med de kommunala. Samtidigt lyfter han att de fristående förskolornas minskade barngrupper också är en följd av att verksamheterna, istället för att ta ut övervinster, satsat på att höja kvaliteten och öka lärartätheten.

Jonas Nordström, chefsjurist på utbildningsföretaget AcadeMedia ser positivt på förutsättningarna för fristående förskolor i Knivsta kommun. Företaget driver verksamheter över hela landet, såväl som i hela utbildningskedjan. Det har gett dem en god inblick i hur det är att driva fristående förskolor i kommuner med varierande förutsättningar. I Knivsta kommun driver de förskolan Hjärtstenen.

– Det som är spännande med Knivsta är just att det är en starkt expanderande kommun, där politikerna är positivt inställda till både kommunala och fristående aktörer. Vi upplever att en mångfald av olika aktörer är bra, den bilden tycks kommunen dela.

För att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer lyfter Jonas dels vikten av att kommunen, i enlighet med vad som är lagstadgat, ger fristående och kommunala förskoleverksamheter samma ekonomiska förutsättningar och lika villkor. Men, han framhåller också behovet av att kommunen visar förståelse för verksamheten och uppmärksammar att de som fristående aktörer också bidrar. Med en positivt inställd kommun, som för en god dialog med fristående aktörer, genereras positiva effekter även för kommuninvånarna menar Jonas.

– Vi upplever att det ena ger det andra. I en kommun som Knivsta, där inställningen till såväl privata som offentliga förskolor är positiv och där kommunmedlemmar har stor valfrihet, möts vi också av ett stort engagemang och en bra kommunikation med vårdnadshavarna.

Beträffande orsakerna bakom fristående förskolors utbildningskvalitet och förmåga att i hög utsträckning minska storleken på barngrupper i kommunen, lyfter Jonas framförallt vikten av en väl genomtänkt daglig planering och bra pedagoger.

– Detta är något vi alltid arbetar aktivt med. Grunden är duktiga och erfarna pedagoger. God kvalitet är inte bara relaterat till fördelar med små barngrupper, det handlar också om på vilket sätt grupper delas in, hur mycket tid som läggs i barngrupperna och vad pedagogerna gör.