Allt starkare företagsamhet bland kvinnorna i Värmland

Kvinnornas företagsamhet är starkast i Stockholms län och svagast i Västmanland. Andelen företagsamma kvinnor i Värmlands län är 6,3 procent, det i jämförelse med Sverigesnittet på 7,8 procent. Sunne är den kommun i länet som har högst andel företagsamma kvinnor (9,6%) följt av Kil (7,7%). Lägst andel företagsamma kvinnor i Värmland finnes i Filipstad (4,3%).

Nyföretagsamheten bland kvinnorna minskar i 10 av 21 län i Sverige. Värmland är dock ett av länen där andelen nyföretagsamma kvinnor ökar. Andelen företagsamma kvinnor är nu 6,1 per 1000 invånare. Sverigesnittet är 7,8 per 1000 invånare. Högst andel nyföretagsamma kvinnor i Värmland finns i Eda, där det finns 9,2 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Tätt följt av Arvika (7,9) och Sunne (7,8). Lägst andel nyföretagsamma kvinnor finns i Munkfors med 3,3 kvinnor per 1000 invånare.

— Att utvecklingen av nyföretagsamma kvinnor stiger i Värmland är väldigt glädjande, men vi får inte glömma att den utgår från en redan låg nivå, säger Anna Hedberg, Svenskt Näringsliv i Värmland.

Företagsamheten inom RUT- och välfärdssektorn domineras av kvinnor. Företagsamheten 2019 visar att andelen kvinnor av företagsamheten, för hela landet, inom RUT-sektorn är 68,4 procent och 50,3 procent inom välfärdssektorn. Motsvarande siffror för länet är 71,6% och 50,8%. Dock visar undersökningen att tillväxten försvagats inom båda branscherna nationellt.

— Vi ser faktiskt en positiv utveckling i kvinnodominerande branscher som välfärdssektorn och RUT-sektorn i Värmland, till skillnad från utvecklingen i riket. Det innebär att ett ökande antal kvinnor i Värmland har sett möjligheter med företagande, verka i bolagsstyrelser mm. Det är därför angeläget att fortsätta förbättringarna för företagare och att de förändringar som aviserats i det s.k. 73-punktsprogrammet i Januariavtalet genomförs skyndsamt, säger Anna Hedberg.

Företagsamheten mäter en gång om året antalet företagsamma människor, både för Sverige som helhet samt för respektive län. Syftet är att kunna se och jämföra företagsamhetens nivåer över tid, vilket gör undersökningen till ett bra underlag och utvärderingsverktyg.

— Vi ser det främst som ett viktigt informationsunderlag. Det är något som politiker på såväl riks- som lokalnivå kan använda för att se vad deras arbete och särskilda insatser har fått för effekt, avslutar Anna Hedberg.