Baktala inte enkla jobb

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Två olika områden har diskuterats i näringslivet det senaste året. Det första är utvecklingen i världens näst största ekonomi – Kina. Den rekordstora skuldsättningen i Kina och obalansen på den kinesiska fastighetsmarknaden är två orosmoln. Konsekvensen har blivit en ny ström av tillverkning som letar sig ”hemåt” från Kina till Europa.

Erik Stenfors, Vd och koncernchef för börsbolaget HANZA

Det andra området kretsar kring en annan typ av ström, flyktingströmmen. Hur ska vi på ett bra sätt kunna ta hand om alla de som kommit till Sverige bara det senaste året? Nya svenskar som ibland är helt utan språkkunskaper eller ingångar på arbetsmarknaden. Storleken ger svindel, det talas om att vi går mot en miljon i utanförskap. Av alla arbetslösa är redan över hälften utrikesfödda.

Men. Det går att koppla ihop dessa två strömmar på ett oväntat sätt som skapar positiva gnistor.

Det som gjort att industrijobb lämnat Sverige i parti och minut senaste decenniet är lönekostnaden, framförallt för okvalificerade arbeten. Den svenska kostnadsnivån för denna arbetskraft ligger långt över nivån i de flesta konkurrentländer. Det tvingar ut enklare industrijobb, som i sin tur drar med sig mer kvalificerade arbeten och till sist hela utvecklings­avdelningar och företag. För att stoppa denna dominoeffekt måste löneskatterna justeras ned rejält för enklare arbeten. Vi måste skapa så kallade instegsjobb, där lönen är betydligt lägre än dagens avtalade ingångslöner och dessutom i det närmaste är skattefri. Här kan de nya svenskarna vara en möjlighet.

Ryggmärgsmässigt reagerar då flera fack med att lägre löner på instegjobb skapar A- och B-lag, det handlar om lönedumpning och så vidare. Det är en felaktig ståndpunkt som bara kan komma från dem som inte själva skapat arbetstillfällen i industrin. Självklart måste lönesättning ske efter kvalifikationer. Det handlar inte om A- och B-lag, det handlar om att vara med i arbetslivet överhuvudtaget.

Så, nu tänker vi istället nytt och fritt. Kanske skapar ett nytt fackförbund som värnar om de nya svenskarnas rättigheter, de är tillräckligt många för att få en representant och en motpart för arbetsgivaren. Så skapar vi enkla instegsjobb som både lönesätts och beskattas med en annan bas. Kanske sneglar vi på den lyckade satsningen på RUT/ROT som skapade vita arbeten från den svarta marknaden. För det ska vi också ha klart för oss - de nya svenskarna ger en grogrund för att skapa en gigantisk ny svart marknad som alternativ i deras jakt på sysselsättning och tillhörighet.

Vad betyder då en sådan satsning? Jo, att vi återtar en större del av tillverkningskedjan, det vill säga återfår de enkla lånelönejobben (”skruv på mutter”) som idag lämnat oss. Det ger i sin tur oss en betydligt större chans att återindustrialisera Sverige, bland annat genom att återta en del av de jobb som nu är under återflytt från Kina.

Det betyder också att vi ger de nya svenskarna en ärlig chans på arbetsmarknaden och en riktig möjlighet till en positiv löneutveckling. De påbörjar sin integrationsresa med det bästa sättet att komma in i ett samhälle, nämligen att komma ut på en arbetsplats. Dessutom betyder det något som facken verkar glömma – även löneutvecklingen för de ”gamla svenskarna” kan utvecklas positivt, med nya arbeten och ökade volymer. En riktig win/win.

Sammanfattningsvis, vi har en utmaning som vi ska göra om till en möjlighet. Svårigheten ligger i att kalla en spade för en spade. Det är så lätt att driva åt sidan och börja baktala enkla jobb, påstå att ett arbeten med låg lön är sämre än inga jobb alls och så vidare.

Industrin är avgörande för att vi ska ha resurser till skola, vård och omsorg. Industriföretagen genererar mer än 150 miljarder kronor i skatt. Det motsvarar kostnaden för hela förskolan och grundskolan. Industrin är viktig för Sverige – de nya svenskarna kan bli viktiga för industrin.

Erik Stenfors, VD, HANZA

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Gymnasieavhopp är kostsamma både för elev och samhälle

UTBILDNING Nedslående statistik från SCB visar att så många som var tredje elev inte avslutar sin gymnasieutbildning. Något som riskerar att resultera i ökade samhällskostnader och begränsade valmöjligheter för individen. I Karlstad arbetar man aktivt med att öka elevernas kunskap inför gymnasievalet så att det från första början ska kännas rätt.
NYHET Publicerad:

Kortlek och UF gav ögonöppnare

UNG FÖRETAGSAMHET. Mattias Lundgren beskriver sig som skapligt orädd, driven och nyfiken och tillsammans med Sebastian Östh äger han bland annat Spektra Finans & Försäkring. Mattias är UF-alumni och om det var något han tog med sig från tiden i UF var det detta: företagande kan fungera som ett eget karriäsval!
NYHET Publicerad:

NTI Gymnasiet i Karlstad vill locka fler tjejer till teknikbranschen

TEKNIK Idag bjuder NTI Gymnasiet i Karlstad in till TECH GIRLS – ett evenemang för att stärka och uppmuntra tjejers intresse för teknik. Under dagen får tjejer i årskurs 8 och 9 delta i workshops som leds av skolans elever.
NYHET Publicerad:

Allt starkare företagsamhet bland kvinnorna i Värmland

FÖRETAGSAMHETEN. Kvinnors företagsamhet ökar i 17 av 21 län i Sverige, men det ser inte lika positivt ut när det kommer till kvinnors nyföretagsamhet. Andelen företagsamma kvinnor i Värmland uppgår till 6,3 procent vilket innebär att man ligger under rikssnittet, trots ett förbättrat resultat jämfört med ifjol. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019 som presenterades den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Här är kommunen med den mest företagsamma befolkningen i Värmland

FÖRETAGSAMHETEN. Företagsamheten, d v s andelen företagsamma personer, uppgår till 10,8 procent av Värmlands befolkning, vilket är en marginell förbättring jämfört med ifjol. Totalt har företagsamheten ökat i 11 av länets 16 kommuner, samtidigt som det finns stora skillnader mellan kommunerna. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten, som nu presenteras för tionde året i rad.
NYHET Publicerad:

Värmland behöver ett slut på hamnkonflikten

DEBATT. Sedan några veckor tillbaka har hamnkonflikten gått in i ett skarpt och låst läge i landets hamnar. Vi ser med stor oro på hur konflikten tagit fart och hur den nu sprider sig till alltmer och leder till en besvärlig situation med komplikationer för många av landets företag.
NYHET Publicerad:

Ung Företagsamhet ger möjligheten att våga prova företagande

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Milton Fast och Maja Persson är klasskamrater från Tingvallagymnasiet i Karlstad och driver tillsammans UF-företaget Fast Management UF. Sedan starten förra hösten har de båda fått utvecklas som företagare, provat på att planera sin vardag och tänka som entreprenörer. Just nu planerar de för fullt för kommande UF-mässa.
NYHET Publicerad:

Värmländska företagen: vi behöver fler bostäder

BOSTADSBRIST När företagarna i Värmlands län får prioritera vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet svarar ca 30 procent att det behövs fler bostäder. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar problem för näringslivet. Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har många inte råd att flytta dit jobben finns.
NYHET Publicerad:

Framgångsrika företagare hindras av undermålig infrastruktur

FÖRETAGSKLIMAT Sverige är till ytan Europas femte största land och räknat till befolkning Europas sjuttonde största. Därför behöver det svenska näringslivet en välutvecklad infrastruktur för att kunna bedriva sin verksamhet i hela landet. En kommun vars företagare upplever problem med denna fråga är Sunne där en ny företagare, Viktoria Sundeskog nämner transporter som ett bekymmer.
NYHET Publicerad:

Gymnasieeleverna som klarar sig bäst efter studierna

UTBILDNING Det är hög tid för Värmlands niondeklassare att fatta beslut om gymnasieprogram inför nästa läsår och därför lanserar nu Svenskt Näringsliv sajten gymnasiekvalitet.se. Där finns sammanställningar över bl a lönestatistik för elever från de mest framgångsrika gymnasieprogrammen i Värmland. Statistiken är hämtad från SCB och visar utvecklingen fem och tio år efter examen.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

ARBETSGIVARAVGIFT. Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. ”Den allmänna löneavgiften har successivt höjts och finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Det är en ren skatt och nu föreslås den höjas ännu mer.”, säger Urban Svanberg, regionchef Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Världsledande företag finns närmare än många tror

JOBBSKAPARNA Under Martin Nilssons tid som VD för Alfa Neon har koncernen vuxit kraftigt och omsättningen ökat från runt 37 miljoner till 127 miljoner kronor. Siktet är fortsatt inställt mot framtiden med fokus på fortsatt lönsamhet och driven personal.
NYHET Publicerad:

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svenskt Näringsliv tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. ”Därför lanserar Svenskt Näringslivs en rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” med sex skribenter som har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen” säger Johan Olsson, utbildningspolitiska expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Varje arbetstillfälle som företagarna ger är guld värt

FÖRETAGSKLIMAT. Som Svenskt Näringsliv tidigare rapporterat om kammade Torsby hem platsen årets värmländska klättrare för sitt lokala företagsklimat efter en avancering med 49 platser. Detta menar kommunalrådet Ann-Katrin Järåsen är avgörande för den lilla kommunen som ligger något i ”utkant”.
NYHET Publicerad:

Tillväxt genom Tillväxtmotorn

JOBBSKAPARNA. Anette Rhudin, skapare av Tillväxtmotorn påpekar att, förutom de konkreta och mätbara resultaten, har en central sak hela tiden varit att projektet hittat den viktiga mellanformen mellan mentorskap och en styrelse. Detta har fått namnet Navigator.
NYHET Publicerad:

Från nervös start till skalbara företagare

JOBBSKAPARNA. Det är sällan lätt att driva ett företag, speciellt inte om du driver ett ganska litet företag. Ofta är du inte bara ny och osäker utan även ganska ensam. Ett tjugotal små- och medelstora (SME) företag i Värmland fick dock genom projektet Tillväxtmotor chansen att växa, utvecklas och ta nya steg.
NYHET Publicerad:

Önskan inför 2019

ÅRSKRÖNIKA. Slutet av 2018 präglas av politisk turbulens och oro samt alltfler signaler om en avmattning av den exceptionellt starka konjunkturen. Det svenska samhället fungerar idag och näringslivet bidrar med sin del, men det behövs politisk stabilitet, reformer och handlingskraft för att svenska företag ska få rätt förutsättningar att fortsätta utvecklas, växa till och fortsatt bidra till en stark svensk ekonomi.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

GYMNASIEVALET. Nu förbereder sig 110 000 elever för sina gymnasieval i början av nästa år.  Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt. Ibland är det första gången som tonåringen mer eller mindre på egen hand fattar ett beslut som kan ha stor påverkan på framtiden. Men ofta spelar föräldrarna en viktig roll.
NYHET Publicerad:

SME-företag är framtidens innovations- och konkurrenskraft

JOBBSKAPARNA. 99,9 procent av alla svenska företag har mindre än 250 anställda och klassificeras därför som små- och medelstora (SME) företag. Tillsammans utgör dessa inte endast en stor arbetsgivare, utan har även pekats ut av både EU-kommissionen och Europaparlamentet som framtidens tillväxtmöjlighet. Det är också av denna anledning som projektet Tillväxtmotor från Värmland fått ett så pass starkt genomslag.
NYHET Publicerad:

Tidigare samverkan om kompetensförsörjningen

JOBBSKAPARNA. Sedan Lena Jonsson beslutade sig för att starta företaget WermKon har utvecklingen varit snabb. Idag har man 20 anställda och planerna på expansion är stora. Men om det finns ett hinder som står i vägen för företagets expansion är det kompetensförsörjningen och Lena menar att företagare behöver bli mer aktiva. ”Vårt mål är att om tio år vara fem gånger större än vad vi är idag”, förklarar Lena.