Baktala inte enkla jobb

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Två olika områden har diskuterats i näringslivet det senaste året. Det första är utvecklingen i världens näst största ekonomi – Kina. Den rekordstora skuldsättningen i Kina och obalansen på den kinesiska fastighetsmarknaden är två orosmoln. Konsekvensen har blivit en ny ström av tillverkning som letar sig ”hemåt” från Kina till Europa.

Erik Stenfors, Vd och koncernchef för börsbolaget HANZA

Det andra området kretsar kring en annan typ av ström, flyktingströmmen. Hur ska vi på ett bra sätt kunna ta hand om alla de som kommit till Sverige bara det senaste året? Nya svenskar som ibland är helt utan språkkunskaper eller ingångar på arbetsmarknaden. Storleken ger svindel, det talas om att vi går mot en miljon i utanförskap. Av alla arbetslösa är redan över hälften utrikesfödda.

Men. Det går att koppla ihop dessa två strömmar på ett oväntat sätt som skapar positiva gnistor.

Det som gjort att industrijobb lämnat Sverige i parti och minut senaste decenniet är lönekostnaden, framförallt för okvalificerade arbeten. Den svenska kostnadsnivån för denna arbetskraft ligger långt över nivån i de flesta konkurrentländer. Det tvingar ut enklare industrijobb, som i sin tur drar med sig mer kvalificerade arbeten och till sist hela utvecklings­avdelningar och företag. För att stoppa denna dominoeffekt måste löneskatterna justeras ned rejält för enklare arbeten. Vi måste skapa så kallade instegsjobb, där lönen är betydligt lägre än dagens avtalade ingångslöner och dessutom i det närmaste är skattefri. Här kan de nya svenskarna vara en möjlighet.

Ryggmärgsmässigt reagerar då flera fack med att lägre löner på instegjobb skapar A- och B-lag, det handlar om lönedumpning och så vidare. Det är en felaktig ståndpunkt som bara kan komma från dem som inte själva skapat arbetstillfällen i industrin. Självklart måste lönesättning ske efter kvalifikationer. Det handlar inte om A- och B-lag, det handlar om att vara med i arbetslivet överhuvudtaget.

Så, nu tänker vi istället nytt och fritt. Kanske skapar ett nytt fackförbund som värnar om de nya svenskarnas rättigheter, de är tillräckligt många för att få en representant och en motpart för arbetsgivaren. Så skapar vi enkla instegsjobb som både lönesätts och beskattas med en annan bas. Kanske sneglar vi på den lyckade satsningen på RUT/ROT som skapade vita arbeten från den svarta marknaden. För det ska vi också ha klart för oss - de nya svenskarna ger en grogrund för att skapa en gigantisk ny svart marknad som alternativ i deras jakt på sysselsättning och tillhörighet.

Vad betyder då en sådan satsning? Jo, att vi återtar en större del av tillverkningskedjan, det vill säga återfår de enkla lånelönejobben (”skruv på mutter”) som idag lämnat oss. Det ger i sin tur oss en betydligt större chans att återindustrialisera Sverige, bland annat genom att återta en del av de jobb som nu är under återflytt från Kina.

Det betyder också att vi ger de nya svenskarna en ärlig chans på arbetsmarknaden och en riktig möjlighet till en positiv löneutveckling. De påbörjar sin integrationsresa med det bästa sättet att komma in i ett samhälle, nämligen att komma ut på en arbetsplats. Dessutom betyder det något som facken verkar glömma – även löneutvecklingen för de ”gamla svenskarna” kan utvecklas positivt, med nya arbeten och ökade volymer. En riktig win/win.

Sammanfattningsvis, vi har en utmaning som vi ska göra om till en möjlighet. Svårigheten ligger i att kalla en spade för en spade. Det är så lätt att driva åt sidan och börja baktala enkla jobb, påstå att ett arbeten med låg lön är sämre än inga jobb alls och så vidare.

Industrin är avgörande för att vi ska ha resurser till skola, vård och omsorg. Industriföretagen genererar mer än 150 miljarder kronor i skatt. Det motsvarar kostnaden för hela förskolan och grundskolan. Industrin är viktig för Sverige – de nya svenskarna kan bli viktiga för industrin.

Erik Stenfors, VD, HANZA

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kommunerna måste vårda relationen till företagare

FÖRETAGSKLIMAT Patrik Ekman är företagaren och möjliggöraren som byggt en koncern med omsättning på över 100 miljoner kring de värmländska gemenskaperna. Hans budskap till kommunala politiker och tjänstemän är att de måste bli bättre på att vårda relationen till företagare och börja kommunicera proaktivt.
NYHET Publicerad:

Högre energikrav för både privata och offentliga aktörer

JOBBSKAPARE I en bransch som ständigt förändras är VVS Plan en stabil aktör som bistår både företag som söker miljöcertifiering och offentliga förvaltare som vill bygga smartare.
NYHET Publicerad:

Hållbart fiskrökeri investerar för framtiden

HÅLLBARHET Sedan 30 år tillbaka har familjeföretaget Lillängshamnens fiskrökeri varit ett litet men välmående företag. Göran och Krister Fransson har nu lämnat över till Kristers två söner Andreas och Adam vilka vill skapa ett välgenomtänkt varumärke präglat av hållbar produktion och hög kvalité.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företag skapar välfärd

KRÖNIKA Den som har varit uppmärksam på vår facebook-sida den senaste veckan har sett att vi lagt ett stort fokus på att lyfta fram företagens innebörd för vår gemensamma välfärd.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Värmland - så tycker de lokala företagen 

FÖRETAGSKLIMAT  Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen. 
NYHET Publicerad:

Mindre prat och mer verkstad 

REGELKRÅNGEL Hur får man ett företag med mer än 70 år på nacken att växa? Ett första steg kan vara att lyssna till vd:n och delägaren för Filipstads Elbyrå som lyckats med detta. Budskapet till politikerna runt om i landet är att man måste snacka mindre och faktiskt arbeta hårdare för ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Sunne i toppen och Hammarö i botten

FÖRETAGSKLIMAT Värmlands bästa företagsklimat finns återigen i Sunne som hamnar på 20:e plats i landet. Det visar Svenskt Näringslivs nya ranking av kommunernas företagsklimat 2019. Årets klättrare i Värmland är Eda kommun.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 - Vilken kommun har det bästa företagsklimatet?

FÖRETAGSKLIMAT Varje år genomför Svenskt Näringsliv en undersökning om lokalt företagsklimat i landets kommuner. Snart är det dags för årets ranking. Vilken värmländsk kommun toppar listan och vilken får jumboplatsen? Vilken kommun är årets raket och vilken blir årets sjunkbomb? På tisdag 24 september vet vi - då presenteras årets rankingresultat.
NYHET Publicerad:

Rättviksmodellen ska bli en möjliggörare

FÖRETAGSKLIMAT Frida Pettersson är centerpartistiskt kommunalråd i Karlstad och ordförande i kommunstyrelsens tillväxtutskott. Som en del av arbetet med att förbättra kommunens företagsklimat har man nu bestämt sig för att pröva vingarna med hjälp av Rättsviksmodellen.
NYHET Publicerad:

Familjärt bageri med kundrelationen i fokus

REGELKRÅNGEL Sedan snart ett år tillbaka är Ronnie och Lotta Dyhr-Nielsen ägare av Swenströmskas Stenugnsbageri, ett lokalt bageri beläget i centrala Karlstad där bakverk tillagas från grunden med råvaror framtagna med noggrann omsorg. Ett år som företagare har gått fort med saker som både överraskat och oroat.
NYHET Publicerad:

Sågverket mitt i byn

JOBBSKAPARNA Det är nu den fjärde generationen som inte bara äger det värmländska företaget AB Hilmer Andersson utan likväl är operativt aktiva. Man är verkligen sågverket mitt i byn men Kari Andersson, VD sedan förra året menar att företagets placering ger fler fördelar än nackdelar.
NYHET Publicerad:

Kommunala möjliggörare

FÖRETAGSKLIMAT Forshaga var en av de kommuner som visade på positiv utveckling i Svenskt Näringslivs senaste företagsklimatundersökning och även om det fortsatt finns utvecklingspotential har man slagit in på rätt väg. Göran Adrian (C) är kommunalråd på deltid med särskilt ansvar för näringsliv och delar här med sig av sina tankar om vad han som politiker kan och vill göra för ett levande företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter måste designas bättre

SKATT Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Valfrihet ger personlig service och stöd

JOBBSKAPARNA Sedan snart ett år tillbaka är Ingrid Hildén VD och ägare för Awilja Management. Företaget erbjuder ett brett utbud av stöd och service och sätter de enskilda människornas behov i fokus. Bakom sig har Ingrid en lång karriär inom den offentliga sektorn och menar att kommunerna har mycket att lära av privata utförare när det gäller bemötande och delaktighet för den som har behov av stöd.
NYHET Publicerad:

Lågt intresse för offentliga upphandlingar oroar

UPPHANDLING Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Fler patentansökningar, men få varumärkesansökningar

PATENT Värmländska företag ansökte i högre utsträckning om nationella patent under 2018 jämfört med under 2017. Det är dock fortfarande så att Värmland ligger långt under rikssnittet för antal patentansökningar från länet i relation till antalet invånare. Rikssnittet ligger på 17,9 patentansökningar per 100.000 invånare, siffran för Värmland under 2018 är 11,4.
NYHET Publicerad:

Akademi med starkt branschstöd och lokal förankring

SKOLA När Per Johansson, skolchef för ForshagaAkademin år 1997 började arbetet på skolan hade man 16 elever och 3 anställda. Med åren har verksamheten växt till 300 elever och en personalstyrka på 60 stycken. Per är noga med att poängtera vikten av en stark koppling till näringslivet, god relation till kommunen och en familjär miljö.
NYHET Publicerad:

Långsiktiga regelverk kan få fler fartyg att lämna hamn

JOBBSKAPARNA Även om Peter Anderson varit i branschen sedan 1982 har han bara varit VD för Ahlmark Lines i två år. Idag är fokuset på att utveckla detta värmländska företag och navigera i politiskt osäkra vatten.