NYHET25 september 2018

Företagsklimatet i Värmland måste bli bättre

Skogsbruk och pappersmassa har haft en historiskt central ställning och fortsätter att utgöra en viktig kompentent i det värmländska näringslivet. Under de senaste åren har Värmland också utgjort hem åt höga toppar men också oroväckande djupa dalar vad beträffar företagsklimatet. Inför 2018 års rankingsläpp den 2 oktober, har vi gjort en summering över kommuner i Värmland som sticker ut i sin utveckling.

Det finns goda exempel på värmländska kommuner som under de senaste åren med kraft klättrat på Svenskt Näringslivs ranking över kommunen med landets bästa företagsklimat. Två slående exempel är Grums och Kil. Baserat på framförallt företagarnas uppfattning har Grums kommun under endast fyra år klättrat från plats 156 till plats 31.

Om man enbart räknar till företagarnas sammanfattande omdöme placerar sig Grums ännu högre på plats 5. Kil har å sin sida gått från plats 235 till plats 70. Med andra ord en påtaglig förbättring även om man fortsatt har en lång väg att gå. Exempel på vad företagarna anser har förbättrats är de kommunala beslutsfattarnas attityd. 2013 fick kommunpolitikernas attityd betyget 3,17 medan det 2017 ökat till 3,98. Tjänstemännens attityd har under samma tid gått från 3,07 till 3,84. Det på en 6-gradig skala, där betyg tre innebär godtagbart och fyra betyder bra.

Men de djupa dalarna gör sig påminda och allt är långt ifrån bra med det värmländska företagsklimatet. Kristinehamn är en sådan kommun där företagarna har sett en negativ utveckling under flera år. 2009 hamnade kommunen på plats 37 medan placeringen 2017 landade på plats 205. Inte på någon av enkätfrågorna placerar sig kommunen högre på rankingen än vad man gjorde 2009. Ett exempel är politikens attityd där man har gått från en hedervärd andra plats till plats 230. I fråga om service till företagen har man tappat från plats 3 till plats 107. Företagarnas sammanfattande omdöme har gått från att 2009 varit 4,33 till 3,05.

Eda är den kommun vilken hamnar sämst till i Värmland på plats 287. Oroväckande för just Eda är att man trots ett gynnsamt läge nära den norska gränsen, vilket sporrar en levande gränshandel,inte har lyckats lyfta sig nämnvärt sedan Svenskt Näringslivs undersökningar inleddes.

Värmland är ett bra exempel på att det finns åtgärder vilka kan lyfta kommuner och underlätta för företag att etablera sig, expandera och utvecklas. Men även att ett tidigare bra betyg inte är en garanti för framtiden. Det räcker inte att sitta still i båten utan man måste aktivt ro den i samklang med sitt lokala näringsliv.

Text: Simon Sjögren