Hur gick det till? Ja, när vi berättar om vår företagsidé så kan det ibland låta som det blev en succé mer eller mindre av en slump. För egentligen var det ju så att vi bara skulle flytta kontoret till lokalen bredvid E45. Men sedan tog entreprenörsådran vid och planerna utvidgades till en westernbutik … och en restaurang. Sedan var bollen i rullning.
När man drivit företag sedan 80-talet så har man under årens lopp inte glidit fram på så många räkmackor. Det har istället varit många, långa arbetsdagar och ofta oro över att få ekonomin att gå ihop. Något jag vet att många av landets småföretagare känner igen sig i. Jag tycker det är märkligt att villkoren för småföretagare inte blivit bättre på de senaste 30 åren. Framsidan av att man drivit företag under många år är att man hunnit samla på sig en hel del kunskap och erfarenhet. Så även om varken jag eller sambon, Morgan, har varit inom restaurangbranschen tidigare så kan vi en hel del andra saker. Som att göra en budget, en affärsplan och en marknadsplan, sälja in en idé, bygga ett varumärke, planera, genomföra och inte minst – få folk att arbeta mot ett gemensamt mål och ta hand om alla gäster som kommer till oss. Men framför allt – när man driver företag så blir man en mästare med svart bälte på att lösa problem som uppstår.
När jag tänker efter så har nog ALLA våra samlade erfarenheter kommit till användning det senaste året och vi har fått många nya!
Det är väl det som är själva grunden till varför många väljer ett liv som egen företagare. Att kunna utveckla sina idéer och utvecklas själv genom nya kunskaper.
När man en gång smittats av företagsbacillen är det svårt att bli kvitt den.
Åsa Wikberg Lucky Rider AB
