Industrins kompetensförsörjning, nyckelfråga för svenskt välstånd

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Uddeholm är idag världens i särklass största tillverkare av högkvalitativt verktygsstål. Våra produkter är sedan länge efterfrågade av stora globala kunder världen över, inom fordonsindustrin, elektronikindustrin och förpackningsindustrin för att nämna några.

Boo Rundqvist

Boo Rundqvist, informationschef Uddeholms AB och ordförande för Teknikcollege Värmland

Foto: Olle Persson

Vår ambition är att fortsätta vara världsledande – i allt vad vi företar oss! En sådan ambitiös viljeinriktning inför framtiden förutsätter en aktiv närings- och arbetsmarknadspolitik som tillåter och ger konkurrensdugliga förutsättningar för svensk industri. Att kunna fortsätta växa inom de områden där Sverige traditionellt har varit duktiga och som till stora delar lagt grunden för svensk välfärd.

Vi ser tyvärr idag att det finns en rad reella hot som gör att vi känner oro, att förutsättningar för överlevnad och tillväxt måhända håller på att slås undan, inte minst genom hot om nya lagar, pålagor eller andra typer av förändringar som ensamt drabbar svenska företag och som gör att vi löper risk att förlora internationell konkurrenskraft.

Mot den bakgrunden inbjöd Uddeholm i höstas, alldeles efter regeringsbildandet, statsminister Stefan Löfven, vice statsminister Åsa Romson och näringsminister Mikael Damberg, att komma och besöka oss för att vi på plats skulle kunna berätta om den hotbild vi upplevde. När det kommer till energi- och miljöpolitik, infrastruktur inklusive transportpolitik samt kompetensförsörjning finns mycket att berätta om. Sex månader har gått. Vi väntar fortfarande på svar.

En av de frågor vi ville diskutera handlade alltså om kompetensförsörjningen. För 20 år sedan uppgick antalet anställda med enbart grundskola som utbildningsbakgrund till 30 % av totalen inom tillverkningsindustrin i Sverige. Idag är den siffran nere i 11-12 % och är fortsatt sjunkande. Detta sker samtidigt som antalet anställda med 3 årigt gymnasium eller någon form av eftergymnasial utbildning ökar kraftigt.

Det är en naturlig utveckling av industrins modernisering och de förutsättningar som vi lever under idag år 2015; digitalisering, automatisering och över huvud taget en anpassning av teknik och kompetensbehov till vad som är nödvändigt för att Sverige och svensk industri fortsatt ska vara konkurrenskraftig internationellt. Godkända betyg från tre-årigt gymnasium är idag en miniminivå för vad som krävs utbildningsmässigt för att ha möjlighet att erhålla arbete inom industrin!

Samtidigt som den kompetensförändringen sker, ser vi tyvärr att söktrycket i stora delar av landet till gymnasiets yrkesförberedande program minskar. En tendens som vi sett allt sedan förre utbildningsministern Jan Björklund gjorde om de yrkesförberedande programmen så att dessa inte längre behövde ”besväras” med onödig teoretisk kunskap, med motiveringen att alla ju ändå inte kunde bli akademiker.

På många orter, inte minst i Hagfors, såg vi en omedelbar förändring av sökbilden. Efter att under några år byggt upp statusen för exempelvis det gamla industriprogrammet kunde vi genast mäta skillnaden. Söktrycket föll och föll. Och har därefter fortsatt att falla till en närmast katastrofalt låg nivå.

Visst kan man, som förre utbildningsministern, med hänvisning till statistik framkalla bilden av att elever från yrkesprogrammen ändå inte är de som söker universitet och högskola. Men vad man gjorde var att från regeringen stänga dörren. Återvändsgränden blev ett faktum och det märkte inte minst de föräldrar vars barn i årskurs nio skulle välja program på gymnasiet. Man har helt enkelt reagerat genom att lämna de yrkesförberedande linjerna och istället låtit sina barn välja en linje med alla dörrar öppna mot framtiden.

Vad värre är; med allt färre sökande, och allt färre verkligt studiemotiverade bland dem, har antalet elever på exempelvis det industritekniska programmet i Värmland på två år halverats! Bland dem som fortfarande finns kvar är det dessutom enbart hälften som efter tre år lämnar gymnasiet med fullständiga betyg – och därmed kan betraktas som anställningsbara! Detta är en tickande bomb för industrin som vi gemensamt omedelbart måste vända rätt igen om vi i framtiden ska ha möjlighet att hitta de talanger som industrin behöver för att fortsatt vara i världstopp.

Sverige har genom åren legat i framkant och kunnat förse våra mest framgångsrika företag och organisationer med duktiga, inte sällan världsledande, medarbetare och ingenjörer. Detta har vi kunnat göra tack vare hög nivå på våra utbildningssystem och på vår ingenjörstradition. Med en global marknad framför oss ställs idag högre krav på mer avancerad produktionsteknik och då ökar självklart även behovet av kvalificerade medarbetare, såväl yrkesarbetare som ingenjörer.

En aktuell beräkning från Statistiska Centralbyrån visar att det år 2030 kommer att finnas en brist på över 50 000 ingenjörer i Sverige, mycket beroende på stora pensionsavgångar de närmaste åren. Risken är därför stor att den svenska konkurrenskraften försvagas om vi inte med gemensamma insatser omedelbart lyckas vända trenden, annars klarar vi inte välfärden.

Idag står nämligen industrin för nära 80 % av Sveriges totala export. Men för att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd krävs det kompetenta medarbetare.

Klarar vårt utbildningssystem den utmaningen, syftande till att öka status och kvalitet för industrirelevanta utbildningar och samtidigt skapa en matchning mellan utbildning och de kompetensbehov som Sveriges industriföretag har?

Kompetenta medarbetare är nämligen grundläggande för att industrin ska kunna fortsätta bidra till svensk sysselsättning och välstånd.

Boo Rundqvist, informationschef Uddeholms AB och ordförande för Teknikcollege Värmland

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Daniel Bäckström (C): "Öka värmländsk investeringsvilja"

VALET 2018 Daniel Bäckström, riksdagsledamot för Centerpartiet vill se en ökad värmländsk investeringsvilja. Där menar han att politiker kan möjliggöra mer för att skapa rätt förutsättningar för företag att investera och därmed expandera.
NYHET Publicerad:

Från kompromiss till politisk turbulens

VALET 2018 För Mikael Dahlqvist, socialdemokratisk riksdagsledamot är inget i politiken enbart svart eller vitt utan myntet har alltid två sidor. Och för honom är den viktigaste frågan för fler och växande företag kompetensförsörjningen som han idag beskriver som en katastrof.
NYHET Publicerad:

Volvosteget ett steg in i arbete

SAMVERKAN Initiativet Volvosteget möjliggör för unga i åldern 18-24 år att varva teori och praktik och samtidigt få chansen att utvecklas inom ett yrke. ”Man växer under året och jag fick absolut upp självförtroendet”, säger Rebecca Eriksson.
NYHET Publicerad:

Med önskan om ett företagsvänligt 2018

ÅRSKRÖNIKA Året går mot sitt slut och det har blivit dags att sammanfatta vad som hände. I mångt och mycket går det bra, och i många fall mycket bra, för företagen i Värmland. Men nog kunde det varit i en företagarvänligare miljö, skriver Urban Svanberg, regionchef Svenskt Näringsliv Värmland.
NYHET Publicerad:

Hemläxa åt Arbetsförmedlingen

VALET 2018 Berit Högman, riksdagsledamot för Socialdemokraterna menar att Arbetsförmedlingen har en hemläxa att göra. För att politiken ska kunna bidra till att underlätta för företag att hitta ny personal, vilket Berit ser som ett av de stora problemen för svenska företag, måste myndigheten skärpa sig.
NYHET Publicerad:

Lönsammare att arbeta med moderat arbetslinje

VALET 2018 En regering som ska prioritera en tydlig arbetslinje i svensk politik där det ska löna sig att arbeta. Det är vad Christian och Moderaterna vill erbjuda svenska väljare i valrörelsen 2018.
NYHET Publicerad:

Klubb för företagare succé i Storfors

FÖRETAGSKLIMAT En klubb där företag träffas för att diskutera näringslivsfrågor visade sig vara ett lyckat initiativ från Storfors kommun. ”Vi går från att känna till varandra till att känna och hjälpa varandra”, säger företagaren Daniel Sköld. Klubben är en av 60 aktiviteter som kommunen jobbar med för att lyfta företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Säkrad kompetens och trygghet i vardagen

VALET 2018 Vilken blir den viktigaste frågan för fler och växande företag i valet 2018? Gunilla Svantorp, socialdemokratisk riksdagsledamot ser utbildning som nyckeln till att lösa de allvarliga problemen med kompetensförsörjningen som svenska företag vittnar om.
NYHET Publicerad:

”Decemberöverenskommelsen var historiens största misstag”

VALET 2018 ”Det är heller inte rimligt att Alliansen ska sluta lägga gemensamma förslag enbart på grund av att de kan få en majoritet i riksdagen”, säger Pål Jonson, moderat riksdagsledamot från Värmland. Istället vill han nu se en valkampanj med fokus på jobben, integrationen, trygghetsfrågorna och företagens förutsättningar.
NYHET Publicerad:

Triton på uppgång

JOBBSKAPARNA En snabbt växande och mångfacetterad verksamhet ställer inte enbart krav på den ansvarige företagaren. Utan även på kommunen som företaget verkar i. Detta har varit och är vardag för det framgångsrika företaget Triton Valsteknik AB.
NYHET Publicerad:

Unga Entreprenörer vill bli det självklara valet

UTBILDNING Vad de alla har gemensamt är dels deras ålder men även deras driv. Ett driv som fått Hanne, Amelie, Amanda och Marko att inte bara starta företag utan nu även forma ett nätverk för andra unga företagare.
NYHET Publicerad:

Kampen om väljarna

VALET 2018 Riksmötet är åter öppnat och statsministern har inför statschef, riksdag och den svenska befolkningen presenterat sin regeringsförklaring. Vem som kommer läsa upp nästkommande regeringsförklaring är än så länge höjt i dunkel. Men de allmänna valen närmar sig och i en serie artiklar erbjuds Värmlands riksdagsledamöter chansen att presentera sin syn på Sverige och företagande. Först ut är den socialdemokratiske riksdagsledamoten Jonas Gunnarsson.
NYHET Publicerad:

Stort hjärta och nyfikenhet gör skillnad

JOBBSKAPARNA Att ta steget från att vara en utbildad civilingenjör till att bli VD för ett företag inom reklam- och kommunikation kan för en del tyckas stort. För Charlotta på Bulldozer är det hela enbart roligt och utmanande.
NYHET Publicerad:

Kvinnliga företagare drabbas hårdast av vinstbegränsningar

VINST I VÄLFÄRDEN I en internationell jämförelse är andelen kvinnliga företagare i Sverige lågt. En nivå som riskerar att sjunka än mer om vinstbegränsningar i välfärden blir verklighet.
NYHET Publicerad:

Varför betraktas inte företagen som hjältar?

VALET 2018 Kombinationen av en stark livsglädje och ett brinnande engagemang för sina medmänniskor har lett in Bengt Gustavsson på en bana som samhällsentreprenör där människan alltid är i centrum.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimatet i Värmland

RANKING 2017 Ny länsetta petar ner Sunne till en andra plats och toppar listan i Värmlands län när Svenskt Näringslivs i dag släpper sin ranking av företagsklimatet. Av länets kommuner har Storfors klättrat flest placeringar jämfört med förra årets ranking.
NYHET Publicerad:

Grums bäst på myndighetsutövning

FÖRETAGSKLIMAT ”Vi möter både politiker och tjänstemän som vill veta vad vi tycker. De gör allt för att minska regelkrångel”, säger Gert Almén, vd och ägare av Triton Valsteknik. Nu har Grums nått sitt mål - kommunen har bäst företagsklimat i Värmland.
NYHET Publicerad:

Bristande utbud hämmar utvecklingen

JOBBSKAPARNA Som VD, grundare och delägare brinner Magnus för sitt yrke och hantverk. Men som företagare märker han hur bristande utbud av rätt kompetens försvårar, inte bara för honom, utan för företagande i hela landet.
NYHET Publicerad:

Hallå där Simon Sjögren!

VÄRMLAND Vi välkomnar Simon Sjögren som ny praktikant på Svenskt Näringslivs regionkontor i Karlstad. Vi ställde några snabba frågor för att få veta mer om vem han är och vad han förväntar sig av sin tid hos oss.
NYHET Publicerad:

Var femte företagare i Värmland överväger att flytta

FÖRETAGSKLIMAT I 2017 års undersökning av det lokala företagsklimatet har Svenskt Näringsliv frågat företagare i Värmlands län om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Var femte företagare i länet svarade ja på frågan.