Kvinnliga företagare drabbas hårdast av vinstbegränsningar

Sverige har den högsta andelen kvinnor i arbetsför ålder som faktiskt arbetar. Läget är dock det omvända när det kommer till företagande bland svenska kvinnor. Tillskillnad från EU som har ett genomsnittligt kvinnligt företagande på 32 procent landar Sveriges på magra 29 procent. Vår baltiska granne Lettland toppar istället listan med 40 procent kvinnor som företagare. Men undantag finns och Kerstin Leufvén är ett av dessa. Tillsammans med Helena Sjölander bildade hon företaget Passal som finns till för människor i behov av personlig assistens.
— Det är spännande att vara företagare och vi kan förändra livet för så många, förklarar Kerstin.

Kerstin menar att hon och Helena framförallt arbetar så pass hårt som de gör därför att de brinner för sin verksamhet och vill utveckla den. Regeringens förslag om vinstbegränsningar skulle slå mot Passal på olika sätt. Men det skulle onekligen försvåra möjligheten att långsiktigt utveckla företaget.
— Vi måste kunna gå med vinst för att ha kvar och utveckla företaget. Regeringens förslag innebär i praktiken att vi inte kommer kunna göra detta. I längden drabbas kvalitén och servicen till de som behöver våra tjänster.

Kvinnor och män arbetar fortfarande generellt med olika yrken något som även avspeglas inom företagande. Kvinnor innehar ledande positioner och är företagare inom branscher som framförallt rör utbildning men även vård och omsorg. Exempelvis drivs nära 65 procent av alla vård och omsorgsföretag av kvinnor. Ett annat exempel är att hela 91 procent av företagsledarna inom förskolan är kvinnor. Kerstin menar att regeringens förslag därför kan slå extra hårt mot kvinnligt företagande.
— Visst drabbar det både män och kvinnor. Men såklart blir detta mer kännbart för kvinnliga företagare.

Sverige är i behov av fler framgångsrika företag och frågan är ifall politiken bör försvåra för företagsamma kvinnor. Ökat kvinnligt företagande är en fråga om ökad jämställdhet i det svenska samhället. Regeringens tänkta vinstbegränsningar riskerar att inte bara slå ut en betydande andel av den svenska välfärden. Utan skulle även innebära ett hårt slag mot kvinnligt företagande och vara ett steg bakåt för svensk jämställdhet.

Text: Simon Sjögren