Mitt första jobb av Gunilla Ingemyr

Som den yngsta av fyra syskon fick Gunilla tidigt lära sig att använda kroppen på rätt sätt, även om hon var liten kunde hon hjälpa till med att bära ved, fösa kor och hämta vatten ur bäcken.
— Även om jag inte tänkte på det då så har jag nu i efterhand insett att vi barn alltid fick känna oss behövda, och det är en väldigt viktig känsla! Många människor idag får inte känna sig behövda, och det tycker jag verkligen är hemskt.

Gunilla kommer ihåg en kamrat vars pappa arbetade på fabrik och hade flera veckors semester, något som hon själv var avundsjuk på. På gården var sommaren den mest intensiva perioden på året, och semester var inget man hade.
— Redan då lärde jag mig skillnaden mellan egenföretagare och anställda, företagarna lever ett helt annat liv som innebär mycket hårt arbete och att aldrig vara riktigt ledig.

Sin första anställning fick Gunilla som jordgubbsplockare på granngården när hon var i 10-årsåldern. Det arbetet var inte alls lika tungt som det hemma på gården, och hon berättar att hon har många fina minnen av att spenderat somrarna bland jordgubbsplantorna med andra ungdomar. De fick betalt per liter, vilket var en ny upplevelse för henne.
— Även om pappa gav oss en peng i slutet på sommaren så var det här något nytt, där jag fick betalt för min prestation och varje dag kunde se hur mycket jag skulle få betalt för vad jag plockat.

Sommaren hon fyllde 16 fick hon jobb som guide i Södra Råda gamla kyrka, en kyrka från 1200-talet fylld av välbevarade målningar som besöktes av turister från hela världen.
— Som ung tjej var det en häftig känsla att kunna trollbinda en hel folkgrupp, och känna att de respekterade och lyssnade på mig för vad jag kunde. Jag arbetade ensam, och det var mycket eget ansvar.

Eftersom besökarna kom från hela världen växte Gunillas värld något enormt, och hon som kämpat med engelska i skolan fick nu lära sig den på ett nytt sätt.
— Jag hade alltid haft svårt med grammatiken, men nu insåg jag att det viktiga var orden i sig, inte vilken ordning de kom i. Genom att prata och använda språket lärde jag mig mycket mer än jag gjort genom att traggla grammatik i skolan.

Nästa år fyller Gunilla 60 år, och har börjat se tillbaka på sitt liv och till vad som gjort henne till den hon är idag.
— Det är de tre arbetena som format mig. Jag lärde mig vikten av att känna sig behövd, att ta eget ansvar och att tro på sin egen förmåga. Det har jag haft nytta av i hela mitt liv.

Text: Mathilda Linnander