Orimlig och godtycklig kommunal tillsyn

Anna-Lena Persson driver en hotell- och konferensanläggning med 56 rum och restaurang i en fantastisk miljö. Hon talar om maten som lagats med kärlek och omsorg, av utvalda råvaror efter säsong. Hon beskriver omgivningarna med utsikt från herrgården över Fåsjön. Hon är en eldsjäl och vill göra det allra bästa för sina gäster.

När hon kommer till tillsynsinspektörer är hon inte lika glad. Hon har själv en bakgrund inom offentlig tillsynsverksamhet och arbetssätten i Nora kommun skrämmer henne.

- Det är klart att jag ska följa regler i miljöbalken, ha fullgott brandskydd och hantera livsmedel på rätt sätt, absolut. Problemet är dock att kommunen här har en förmåga att ta mer betalt för tillsyn än grannkommunerna och ställa högre krav än Miljöbalken kräver. Vi ska hålla oss till regelverket men det får inte gå överstyr. Sammantaget betyder det att vi betalar så mycket mer för tillsynen än våra konkurrenter i grannkommunerna. Vi konkurrerar ju om samma kunder, men tillsynsavgifterna är så höga att det snedvrider konkurrensen, hävdar Anna-Lena Persson.

Hon beskriver livsmedelstillsynen som ett exempel.

- När Samhällsbyggnad Bergslagen ska kontrollera bakningen hos oss går de igenom frysarna för att kontrollera vilka typer av plastkärl som används för förvaring. De begär in uppgifter om producent av plastkärlen och vilken plastsort som använts i tillverkningen och de ska ha information om hur dessa diskas. Ingenstans finns det lagkrav på detta, beskriver Anna-Lena Persson.

Ett annat exempel är analysen av brunnsvattnet. Anläggningen har egen brunn och eget reningsverk och de uppsatta gränsvärdena klaras.

- Detta räcker inte för kommunens inspektör. Det ska vara ännu bättre värden än vad föreskrifterna kräver. De kräver därför att vi installerar ytterligare en reningsanläggning för 750 000 kronor. Detta kan inte vara okey, menar Anna-Lena Persson. I grannkommunen hade mina gränsvärden varit tillräckliga. Politikerna har inte heller någon sakkunskap och saknar kraft att styra förvaltningen, och i slutändan är det våra företag som drabbas, säger hon uppgivet.

- Vi har ju brandtillsyn från kommunen också. Inget konstigt med det. Problemet är dock att kommunen köpt upp en tjänst från ett bolag som ska kontrollera att kommunens tillsyn är korrekt. Kommunen kommer två gånger per år. Strax efteråt kommer deras upphandlade företag och kontrollerar tillsynen. Och jag ska betala för båda besöken, plus sotning. Jag betalar 10 000 kronor per besök. Då skulle man ju kunna kräva att de vet att de gör rätt första gången.

Även när det gäller miljötillsynen kräver kommunen att företagen ska ta emot en extern kontrollant som kontrollerar kommunens tillsyn, på företagens bekostnad.

- Dessutom letar de efter minsta fel så att de kan komma tillbaka igen – och debitera igen.

I Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat ligger Nora på plats 245 av 290 kommuner. När det gäller tjänstemäns attityder hamnar Nora på plats 216, politikers attityder till företagande ligger på plats 272 och när det kommer till tillämpning av lagar och regler lägger sig Nora på plats 282 av landets 290 kommuner.

- Att alla deras påslag och extra kontroller kostar företagen mycket bryr de sig över huvud taget inte om. Dessa påslag drabbar mig som företagare, och att det i andra ändan drabbar företagsamheten, möjligheten att anställa och därmed ge fler skattekronor till kommunen. Allt blir väldigt godtyckligt, och hur bra du än är, och hur väl du än uppfyller lagar och regler, så hittar de ändå alltid något som de kräver åtgärder för och de tolkar lagar och regler annorlunda mot grannkommunernas inspektörer. Flera företag har redan flyttat härifrån. Det går helt enkelt inte att driva företag i Nora kommun, slår Anna-Lena Persson fast.

Text: Anna-Karin Jansson