Så ser det ut i Värmlands län!

Värmlands läns företagsklimat är varierande. Åtta av 16 kommuner finns bland topp 100 på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. Sunne, Grums och Munkfors är topp tre i länet. Medan Hagfors, Eda och Filipstad hamnar i botten. Forshaga är årets klättrare i Värmland, Kil når sin bästa placering någonsin och Eda sin bästa placering sedan år 2003. Samtidigt som kommuner i Värmlands län har förbättrat det lokala företagsklimatet, finns det kommuner som backar.

- Karlstad får sin sämsta placering sedan år 2001. Kristinehamn är den kommun i länet som tappar flest placeringar och får sin sämsta placering sedan år 2003. För samtliga kommuner, oavsett placering, kan vi konstatera att ett bra företagsklimat inte kommer utav sig själv. Det går inte att luta sig tillbaka och vara nöjd utan arbetet för att få ett bättre företagsklimat måste fortsätta och framförallt prioriteras, säger Urban Svanberg.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Värmland upplever, liksom i övriga riket, stora rekryteringssvårigheter. De främsta orsakerna är att finna personer med arbetslivserfarenhet, yrkeserfarenhet och rätt utbildning. Samtidigt lovade Stefan Löfven i valet 2014 att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. För att det ska uppnås krävs ca 340 000 nya jobb i hela landet. När Svenskt Näringslivs Företagarpanel får svara på frågan ”Vilka reformer anser du skulle vara viktiga för att ditt företag ska kunna anställa eller anlita nyanlända i högre utsträckning?”, säger 79 procent av de svarande företagen i Värmlands län att lägre kostnader för att anställa är den enskilt viktigaste reformen.

För att klara företagens kompetensförsörjning på sikt krävs åtgärder som skapar en ny form av dialog och samverkan mellan företag och kommun. Där är det viktigt att ha en god grundförståelse för hur den värmländska näringslivsstrukturen ser ut. Med utbildning kan vi lösa mycket men inte allt. Då behöver Sverige en arbetsmarknad för enkla jobb och sänkta arbetskraftskostnader. Det ger större möjligheter för människor utan förkunskaper att ta sig in på arbetsmarknaden och skaffa arbetslivserfarenhet, säger Urban Svanberg.

I framtidsanalysen framkommer det också att företagarstrukturen är varierande vad gäller födelseintervallerna. I Värmlands län finns 9839 aktiebolag, varav 5890 har minst en anställd utöver VD. Hela 11 procent är födda 1940-1949. Det betyder att många 40-talister är fortsatt aktiva med företag som skapar arbetstillfällen åt andra. Värmland kan komma att få en framtida utmaning. Vad händer när 40-talisterna väljer att lämna?

- Det är inte självklart att alla företag säljs vidare. Därför är det extra viktigt att skapa en tidig förståelse för vikten av företag och företagsamhet. Här är Ung Företagsamhet en viktig medspelare, som också skördat stor framgång i Värmland. Men det är också viktigt att det genomförs reformer på nationell nivå för att skapa bättre förutsättningar att starta, driva och utveckla företag, säger Ellen Karlsson.

- Vi har fram tills idag sett flertalet företagarfientliga förslag och reformer som slår direkt mot små- och medelstora företag i Sverige. Entreprenörsskatten (3:12 reglerna), sjukskatt och vinster i välfärden är några av dem. Höjda skatter och ökade kostnader samt motarbeta den fria företagsamheten – det är inte rätt väg att gå. På regional nivå pratas det mycket om globalisering, digitalisering och automatisering. Gärna i negativ ton. Istället för att se det som hot, bör vi se det som möjligheter och ett sätt för Värmland att kunna konkurra på en lokal som global marknad, avslutar Urban Svanberg.