Värmland år 2037 enligt Henrik Degert

…Länet skapar flest kvinnliga VDar. Över hälften av alla storbolag i Värmland drivs av en UF-alumn. Skolresultaten i Värmland är bland de bästa landet. Och länets lyckade integrationsarbete har blivit ett föredöme utanför Sveriges gränser. Dessutom har nyföretagsamheten skjutit i höjden – det är trendigt att vara företagsam i Värmland!

Tillbaka till nutid. Henrik Degerts beskrivande scenario av Värmland kanske känns avlägset för många. En vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas enligt Henrik Degert, regionchef Ung Företagsamhet Värmland.

Vad krävs för att nå visionen?
— Vi måste våga ta modiga beslut för att motverka våra svagheter. Skolresultat som svajar, integrationssvårigheter och en arbetsmarknad som upplever rekryteringsproblem. Entreprenörskap är inte svaret på allt, men det är en viktig pusselbit. Genom entreprenörskap öppnas en ny värld för eleven där utveckling av sina egna förmågor och tron på sin egen idé väntar. Att i praktiken driva egna projekt, lära sig kommunicera och våga ta initiativ är inget som hör till den grundläggande utbildningen, men det är attraktiva värden för en arbetsgivare.

— Entreprenörskap skapar anställningsbara ungdomar som kommer snabbare i jobb. Men utbildningen kan också vara en stor möjlighet och tillgång i integrationsarbetet. Att arbeta med entreprenörskap handlar i väldigt hög utsträckning om kontaktskapande, och att skapa mervärden för andra, en process som leder till att individen utvecklar kompetenser och nya insikter. Entreprenörskap i skolan är därmed högst avgörande för huruvida vi kommer bryta nuvarande trend, där alltför få nyanlända fullföljer sina gymnasiestudier. Entreprenörskapet bör alltså vara en av startstationerna i integrationsprocessen, för redskapen – dem har vi.

Vad krävs för att lyckas?
— Politiken behöver skapa förutsättningar för det privata näringslivet att kunna skapa tillväxt och fler jobb, för vem ska annars skapa alla arbetstillfällen? De behöver också se till att det finns en långsiktighet i beslut, ingen organisation mår bra av att det svänger för snabbt. Näringslivet behöver inse vikten av att vara en del av skolan. Företag besitter kunskap och erfarenhet från verkligheten som skolan inte kan ge på samma sätt. Skolan måste framöver våga säga ifrån när ämnen eller kurser börjar upplevs irrelevanta gentemot vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det behöver inte handla om att ta bort ämnen/kurser, utan kanske om att ändra formen och innehållet. Att läsa entreprenörskap innebär till stor del att jobba i projektform, något som jag tror kan komma att behöva genomsyra hela skolan i större utsträckning. Vi behöver hålla oss relevanta i tidens utveckling och skolan är en av våra viktigaste plattformar för samhällets framtid.