Här är gymnasieutbildningarna som ger högst lön

NYHET Publicerad

GYMNASIEVALET Är du en av de 3000 niondeklassare i Västerbotten som ska söka gymnasieutbildning de närmaste veckorna? Innan du väljer gå in på Svenskt Näringslivs sajt Gymnasikvalitet.se där får du fakta om alla program och gymnasieskolor i länet och hela Sverige. Bland annat framgår det att de yrkesinriktade gymnasieprogrammen i Västerbotten har gett högst lön fem år efter avslutad utbildning.

Ny statistik från SCB som redovisas på Gymnasiekvalitet.se visar hur elever på Västerbottens olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden.

Det är stora skillnader i arbetslösheten efter olika program i Sverige. Resultaten varierar från program där knappt en av tjugo varit arbetslösa under sina första fem yrkesår till gymnasieprogram där över 90 procent har haft perioder av arbetslöshet.

– Statistiken på Gymnasiekvalitet.se visar att yrkesinriktade program som el-, bygg och industriprogrammen i Västerbotten ger en bra löneutveckling fem år efter avslutade studier, dessa yrkesinriktade program ligger i topp i lönestatistiken, säger Mats Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten. Samtidigt som han konstaterar att elever från omsorgsprogrammen och naturvetenskapligaprogrammet haft lägst arbetslöshet under motsvarande period.

Svenskt Näringsliv vill med Gymnasiekvalitet.se verka för ett genomtänkt gymnasieval. Utbudet är stort och det är inte alla program som leder till jobb eller bra förutsättningar för vidare studier. Tanken är att informationen ska hjälpa elever och föräldrar att jämföra och välja det program som passar bäst och som ger bäst förutsättningar för jobb eller fortsatta studier.

På Gymnasiekvalitet.se presenteras följande mått på hur gymnasieprogrammens elever klarar sig på arbetsmarknaden:

  • Andel som varit arbetslösa
  • Andel som har jobb
  • Vad de tjänar idag

Uppgifterna finns redovisade fem år och tio år efter att eleverna lämnat gymnasiet.

På Gymnasiekvalitet.se redovisas också hur det går i skolan för eleverna på de olika programmen:

  • Avgångsbetyg
  • Resultat på nationella prov
  • Relation mellan gymnasiebetyg och betyg från nionde klass

Uppgifterna om alla program och gymnasieskolor på Gymnasiekvalitet.se har samlats in och bearbetats av Statistiska Centralbyrån. Gymnasieskolans program och skolors organisation har ändrats i viss utsträckning de senaste åren. Vissa program har tillkommit och andra har lagts ned. Från och med läsåret 2011/2012 gäller en ny läroplan (Gy2011). I och med det modifierades i vissa fall namnen på programmen och kursplanerna justerades. Därför behöver man värdera vad statistiken om tidigare årskullar säger om dagens programutbud från fall till fall. Gymnasiekvalitet.se presenterar de hårda fakta som är möjliga att ta fram om hur det gått för elever från olika program och skolor på arbetsmarknaden och gör det möjligt för årets gymnasieväljare att själva värdera dessa uppgifter tillsammans med annat faktaunderlag. På sajten finns en närmare beskrivning av statistiken. www.gymnasiekvalitet.se

Gymnasiekvalitet.se, Västerbottens län. Fem år efter gymnasiet

De tjänar mest

  1.  Elprogrammet, Tannbergsskolan, Lycksele 293 363 kr
  2.  Byggprogrammet, Tannbergsskolan, Lycksele 276 775 kr
  3.  Byggprogrammet, Liljaskolan, Vännäs 276 224 kr
  4.  Byggprogrammet, Kaplanskolan[1], Skellefteå 275 260 kr
  5.  Elprogrammet, Malgomajskolan, Vilhelmina 271 336 kr
  6.  Industriprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå 269 133 kr
  7.  Fordonsprogrammet, Tannbergsskolan, Lycksele 267 415 kr
  8.  Byggprogrammet, Dragonskolan, Umeå 264 416 kr
  9.  Fordonsprogrammet, Malgomajskolan, Vilhelmina 258 281 kr
  10.  Fordonsprogrammet, Anderstorpsskolan, Skellefteå 258 039 kr

Tabellen visar inkomst 2016 elever per gymnasieprogram som utexaminerades 2001. Källa Gymnasiekvalitet.se som publicerar bearbetade data insamlade av SCB. Av integritetsskäl redovisas inte grupper som består av färre än 5 individer.


 

De har haft lägst andel arbetslöshet
  1. Omsorgsprogrammet, Balderskolan, Skellefteå 13,04 %
  2. Naturvetenskapliga programmet, Balderskolan, Skellefteå 28,77 %
  3. Hantverksprogrammet, Dragonskolan, Umeå och Naturvetenskapliga programmet, Midgårdsskolan, Umeå 31,03 %
  4. Samhällsvetenskapliga programmet, Minerva gymnasium, Umeå 31,71 %
  5. Naturvetenskapliga programmet, Minerva gymnasium, Umeå 31,88 %
  6. Byggprogrammet, Liljskolan, Vännäs 32 %
  7. Samhällsvetenskapliga programmet, Dragonskolan, Umeå 35,29 %
  8. Naturvetenskapliga programmet, Dragonskolan, Umeå, Samhällsvetenskapliga programmet, Tannbergsskolan, Lycksele och Elprogrammet NTI-gymnasiet, Umeå 36,36 %
  9. Energiprogrammet, Dragonskolan, Umeå 37,5 %
  10. Samhällsvetenskapliga programmet, Thorens Business School[1], Skellefteå 37,93 %

Tabellen visar andelen arbetslösa elever per gymnasieprogram som utexaminerades 2011 och som uppburit arbetslöshetsersättning någon gång under åren 2012-2016. Källa Gymnasiekvalitet.se som publicerar bearbetade data insamlade av SCB. Av integritetsskäl redovisas inte grupper som består av färre än 5 individer.

 

 


Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dialog är nyckel till framgång

SOMMARKRÖNIKA Vad har hänt i Västerbotten utöver det klassiska midsommarfirandet och att sommarängarna nu står i blom? Det frågar sig Mats Andersson i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Antonio Wänstedt

STUDENTMEDARBETARE Antonio Wänstedt jobbar som skolnätverksansvarig på Svenskt Näringsliv i Västerbotten. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Reformer för en bättre svensk skola

UTBILDNING Med en relativt låg arbetslöshet på 5,7 procent är det stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Västerbottens län. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Lyckade rekryteringar skapar integration hos Norrgross

INTEGRATION Erik Svärd och Ayad Abid Ali driver tillsammans grossisten Norrgross i Skellefteå. De levererar mat till Norr- och Västerbottens restauranger. För två och ett halvt år sedan tog de över verksamheten. Då var de tre, idag är de sju och bland dem återfinns fyra olika nationaliteter.
NYHET Publicerad:

Tre kommuner i länet får toppbetyg av företagen

FÖRETAGSKLIMAT De som tog täten i fjol, det vill säga Nordmaling, Bjurholm och Sorsele, fortsätter få toppbetyg i Svenskt Näringslivs årliga undersökning om företagsklimatet. De tre Västerbotten kommunerna tillhör nu den exklusiva skaran i 4.0 gruppen.
NYHET Publicerad:

Den företagsamma resan

FÖRETAGSKLIMAT Det är de svenska företagen som lägger grunden till att vi kan bygga svensk välfärd. Svenskt Näringsliv bjöd in företagare, politiker och tjänstemän för att öka förståelsen för hur företagsklimatet kan förbättras i Umeå kommun och hur det påverkar näringslivet. Ett initiativ som blev väldigt uppskattat.
NYHET Publicerad:

Skattesmäll för gruvorna

SKATTER Klas Nilsson, kommunikationsdirektör Boliden, är allt annat än nöjd med regeringens nya förslag om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon. Något som slår väldigt hårt mot norra Sverige.
NYHET Publicerad:

Stärker konkurrenskraften för svenskt näringsliv

TRANSPORTER Nya bärighetsklassen BK4 tillåter transporter med bruttovikter upp till 74 ton, vilket öppnar upp för effektivare godstransporter. Något som Norra Skogsägarna välkomnar. "Det är positivt på många sätt. Man hade bara önskat att det inte tog så lång tid att införa", säger Patrik Jonsson, marknadschef, Norra Skogsägarna
NYHET Publicerad:

Avmattning i konjunkturen men optimism i Västerbotten

KONJUNKTUR Avmattningen i konjunkturen syns inte lika väl bland företagen i Västerbotten som i flera övriga regioner i Sverige. Flera av länets företag har fortsatt anställa och ökats sina produktions- och försäljningsvolymer under det senaste halvåret. Många av regionens företag planerar för fortsatta investeringar och fler anställda det kommande sex månaderna. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för det andra kvartalet i år.
NYHET Publicerad:

Professionals Nord skapar välfärd som motsvarar 126 förskoleplatser

VÄLFÄRDSSKAPARNA Sedan starten 2015 har Professionals Nord med grundaren Mattias Mattsson i spetsen hjälpt över 1600 människor till jobb i Norrland. Utöver det bidrar företaget varje år med skatteintäkter som motsvarar 126 förskoleplatser. "Otroligt kul att känna att vi gör skillnad! Det känns viktigt att medvetandegöra det, dels för mig själv men också för de anställda", säger Mattias Mattsson.
NYHET Publicerad:

Robertsfors klarade omställningen

FÖRETAGSKLIMAT Katastrofen var nära, men nedläggningen av Element Six blev istället en vändpunkt för Robertsfors. En näringslivsstrateg anställdes, företagare såg om sitt hus och började nyanställa, berättar Patrik Nilsson (S) kommunalråd.
NYHET Publicerad:

”Städer med växtvärk tappar”

FÖRETAGSKLIMAT Trots att Umeå kommuns företagsklimat försämrats de senaste fyra åren, enligt Svenskt Näringslivs ranking, har inte Hans Lindberg några nya konkreta åtgärder i sikte. "Det är inte bara upp till kommunen", säger han.
NYHET Publicerad:

Litet familjeföretag sätter kompetensen i centrum

KOMPETENS Att utbilda personalen är självklart för familjeföretaget Gustafssons rör. Målet är välutbildade medarbetare som är trygga i sina yrkesroller. Utmaningen är att hitta lokala utbildningsmöjligheter.
NYHET Publicerad:

Förslag om höjd skatt dras tillbaka

SKATTER Beskedet om att förslaget om en momshöjning för naturguider dras tillbaka tas emot med glädje hos länets turistföretagare. ”Det är bra att regeringen förstår hur viktigt det är för oss småföretag i glesbygden att momsen är skälig. Jag tycker man redan betalar för mycket skatt och jag förstår inte var förslaget kom ifrån från början,” säger Peter Schmitt som driver Ammarnäs Guidecenter.
NYHET Publicerad:

”Det ska vara enkelt att starta företag”

FÖRETAGSKLIMAT Med en ny fabrik och stärkt infrastruktur är det dags för Skellefteå att hoppa på tåget mot framtiden. "Det är all time high för företagsetableringar just nu", säger kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman, (S).
NYHET Publicerad:

Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

MILJÖ Fiskeföretag i Norrland är kritiska till Världsnaturfonden som rödlistat den svenska öringen och rödingen till förmån för odlad öring och röding från Island och Österrike. "Det visar på ren okunskap från Världsnaturfonden som har gjort fel i sin analys. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Våra sjöar behöver fiskas för att hålla kvalitet i fiskstammen," säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs och pekar på att de felaktiga rekommendationerna får konsekvenser för försäljningen av svensk fjällfisk.
NYHET Publicerad:

Skärpning, Arbetsförmedlingen!

DEBATT Arbetsförmedlingen väljer att lägga ner kontor på landsbygden. Det drabbar bland annat Nordmalings kommun, skriver kommunstyrelsens ordförande Madelaine Jakobsson (C). Hon skulle hellre se att myndigheten bland annat inväntade besked från regeringen.
NYHET Publicerad:

Vilhelmina har siktet inställt

FÖRETAGSKLIMAT En klättring på hundra placeringar krävs för att nå målet. Vilhelmina har siktat in sig på att hamna bland Sveriges 150 bästa kommuner när det gäller företagsklimatet. "Det är ett långsiktigt arbete som redan påbörjats," säger Annika Andersson, (C), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Lycksele rivstartar 2019

FÖRETAGSKLIMAT Under 48 år har Socialdemokraterna haft egen majoritet i Lyckseles kommunfullmäktige. Efter valet 2018 är epoken över och Alliansen har getts förtroendet att styra. "Vi vill stärka samarbetet mellan kommunen och våra näringsidkare", säger kommunalrådet Christer Rönnlund (M).
NYHET Publicerad:

Umeå synliggör osund konkurrens

FÖRETAGSKLIMAT Umeå kommun marknadsför en digitial tjänst, där det privata näringslivet kan anmäla misstänkt osund konkurrens.