Hög etableringsåldern för högskoleutbildade

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.

Diskussionen om välfärdens finansiering pågår för fullt. Det ökade trycket på de offentliga åtagandena har resulterat i en debatt om hur det ska bli möjligt för människor att arbeta längre upp i åldrarna. Frågan om hur unga snabbare ska komma i arbete har däremot hittills inte diskuterats i någon större utsträckning.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige undersöks frågan om etableringsåldern för högskoleutbildade. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar dessutom lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden, både medel och median, på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport presenteras beräkningar av effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Karina Folkesson

Karina Folkesson

Foto: STEFAN TELL

– Utifrån ett företagarperspektiv vore det mycket bra om de högskolestuderande kunde avsluta sina studier snabbare. Många av våra medlemmar har svårt att hitta rätt medarbetare, vilket bekräftades i årets rekryteringsenkät, och en snabbare genomströmning skulle naturligtvis bidra till kompetensförsörjningen på ett positivt sätt, säger Karina Folkesson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Minskad regelbörda högst på önskelistan

MINSKAD REGELBÖRDA Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Västerbotten, 82 procent anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. ”Det har kommit till en punkt där jag ofta känner oro för att jag missat någon regel eller något tillstånd. Som företagare vill jag såklart göra rätt, men det är både svårt och tidskrävande att hålla reda på allt. Det har gått för långt, det måste bli enklare att kunna uppfylla alla regler”, säger Mia Karlsson-Jonsson, VD och ägare av Rex i Umeå.
NYHET Publicerad:

Hög etableringsåldern för högskoleutbildade

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.
NYHET Publicerad:

Företagarröster till riksdagskandidater

RIKSDAGSKANDIDAT 2018 Åsa Karlsson och Fredrik Stenberg, Skellefteå är nya på socialdemokraternas riksdagslista i Västerbotten. Om valresultatet i höst blir detsamma som 2014 kommer bägge att sitta i riksdagen. För att ge dessa eventuellt nya riksdagsledamöter företagarinspel fick de träffa skellefteåföretagarna  Roger Fransson, Skeprint, Tommy Lundström, Autotech teknikinformation och Anna Larsson, Nygatan 57.
NYHET Publicerad:

100 dagar kvar till valet

KRÖNIKA Svenskt Näringsliv har summerat den rödgröna regeringens politik mellan år 2014–2018 och resultatet är tyvärr beklämmande. Av de totalt 92 initiativ regeringen har vidtagit under mandatperioden har en majoritet, 53 stycken, varit negativa för näringslivet. Regelbördan har ökat och skatterna har höjts med 70 miljarder, som i huvudsak belastat företagen.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel vid expertimport

GÄSTKRÖNIKA Brännland Cider har producerat iscider och cider sedan 2012. Vi är ett litet företag i Västerbotten som snabbt etablerat oss som en kvalitetsproducent nationellt och internationellt. Vi är ett kärn-team på tre personer som finns i den dagliga verksamheten och omsätter ca 3 miljoner per år.
NYHET Publicerad:

Reformer för framtiden

RIKSDAGSKANDIDAT 2018 Kompetensförsörjning var ämnet som dominerade när företagare från länet fick träffa riksdagskandidaterna för moderaterna, Edward Riedl och Elisabeth Björnsdotter Rahm. Ett möte där företagarna fick ge en uppdaterad bild vad gäller näringslivets förutsättningar i Västerbotten och Sverige. Politikerna fick ge sin syn på villkoren för att driva företag i Sverige idag, och hur de borde förändras.
NYHET Publicerad:

Årets betyg från expertjuryn

FÖRETAGSKLIMATET Vi har ett resultat! Expertjuryn, på 1450 företagare, har sagt sitt. Nio kommuner i Västerbotten får högre betyg för sitt företagsklimat. Och en av kommunerna når betyget godkänt för första gången på elva år.
NYHET Publicerad:

Skruv på sin business

ENTREPRENÖRSKAP Det började som en idé mellan tre skateboardåkande gymnasiekompisar. Nu har tanken på att revolutionera marknaden inom muttrar kommit darrande nära verklighet. "Målet är att kunna starta tillverkning i Skellefteå och ge något tillbaka till stan", säger Alexander Harpa, ägare av Combolt AB.
NYHET Publicerad:

Hotelldirektör suddar ut negativ attityd till besöksnäringen

REKRYTERING Låg arbetslöshet och ett oförtjänt rykte om att vara en genomfartsbransch gör att hotelldirektör Sara Johansson jobbar proaktivt för att kunna anställa engagerad personal. "Vi måste synas och visa på goda exempel från branschen", säger hon.
NYHET Publicerad:

Företagen i Västerbotten väljer bort Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLINGEN Förtroendet för Arbetsförmedlingen vacklar. Bara 17 procent av företagen planerar att ta hjälp av myndigheten för att hantera kompetensbehovet de närmaste åren. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Hela 80 procent av företagen i Västerbotten kommer framöver att välja bort Arbetsförmedlingen. ”Det är ett kraftigt underbetyg för myndigheten. Förtroendet är kört i botten”, säger Karina Folkesson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten.
NYHET Publicerad:

Samarbete eller kannibalism

REKRYTERING IT-konsulten Tieto i Umeå är ett av alla företag som har svårt hitta medarbetare. "Ledsamt att tänka på att jobben försvinner härifrån," säger Patrik Jonsson, sajtchef på Tieto i Umeå. "Vi skulle kunna ha mellan 30-40 personer fler anställda."
NYHET Publicerad:

Ingen medarbetare att finna till var femte jobb

REKRYTERINGSENKÄTEN 2018 Det blir allt svårare för länets företag att hitta medarbetare. Det visar Svenskt Näringslivs nya rekryteringsenkät. Företagen tvingas tacka nej till order, deras planer på att expandera stoppas och lönsamheten påverkas.
NYHET Publicerad:

Vill du vara VD för en dag?

#GILLAJOBBSKAPARNA Är du ung, bor i Västerbotten och nyfiken på vad det innebär att vara jobbskapare? Då kan du delta i tävlingen ”VD för en dag”. Vinnarna har möjlighet att få testa på att vara VD för en dag hos Josef Alenius på Texor i Lycksele, Anna Larsson på Nygatan 57 i Skellefteå eller Anna Strandgren på Modigt/Gränslöst i Umeå.
NYHET Publicerad:

Våra jobbskapare i rampljuset!

#GILLAJOBBSKAPARNA Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Deras företag skapar jobb och framtidstro långt utanför storstäder och tillväxtregioner. Under april månad vill vi rikta extra uppmärksamhet mot alla jobbskapare ute i landet. ”Nu drar vi igång kampanjen Gilla Jobbskaparna i sociala medier och med aktiviteter runt om i Västerbotten”, säger Karina Folkesson, regionchef Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kretskort betalar läkarbesök

VÄLFÄRDSAVTRYCK Företaget Techsam Electronics med 46 anställda bidrar med 6 100 000 kr till välfärden varje år. Det motsvarar kostnaden för 4 116 läkarbesök i primärvården, 62 grundskoleplatser eller löner till 11 barnmorskor. "Jag har ju haft koll på summorna men inte att det genererar så mycket till välfärden. Det känns bra! Inte ens de som styr landet tänker nog på detta", säger Håkan Johansson, vd för Techsam Electronics.
NYHET Publicerad:

Västerbottningen allt företagsammare

FÖRETAGSAMHET Sorsele har flest företagsamma, flest företagsamma kvinnor och starkast nyföretagsamhet i länet. Det visar Svenskt Näringslivs Företagsamhetsrapport. Men företagsamheten ökar i alla kommuner i länet. Ett varningstecken är dock att över 20 procent av alla företagsamma är över 64 år.
NYHET Publicerad:

Samarbete högt på kommunernas agenda

FÖRETAGSKLIMAT När Svenskt Näringslivs inspirationsdag för ett förbättrat företagsklimat hölls i Umeå var det fullsatt med inbjudna politiker och tjänstemän. Föreläsningar och workshops stod på programmet. ”Under 2017 började vi arbeta med företagsklimatet på ett annat sätt i Åsele. Nu är det mer tydligt att vi gör det här tillsammans”, säger Linnea Lindberg, kommunalråd Åsele kommun.
NYHET Publicerad:

Storm i skogspolitiken – äganderätten hotas

ÄGANDET Privata skogsägare blir utan ersättning när staten inför avverkningsförbud. Nu har en kritikstorm blåst upp. Politikerna skyller på varandra i den infekterade frågan om äganderätt och miljöhänsyn. En spricka framträder mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
NYHET Publicerad:

Chips för integration

ENTREPRENÖRSKAP Kan chips öka acceptansen för ett mångkulturellt samhälle? Ja, det kan i alla fall ge ett bidrag, och inspirera till att uppskatta andra kulturer. Så resonerar UF-företaget Kulturchips som är ett av företagen som deltar i Ung Företagsamhet mässa "Entreprenörskap på riktigt 2018" i Umeå.
NYHET Publicerad:

Ett högst barnvänligt företagande

ENTREPRENÖRSKAP Varför ska det som kvinna vara en motsättning i att skaffa barn och driva eget företag samtidigt? Jenny Berg har under de senaste fem åren byggt upp Norrlands enda chokladfabrik samtidigt som hon fött två barn, och aldrig haft en tanke på att det ena skulle hindra det andra.