Hög etableringsåldern för högskoleutbildade

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.

Diskussionen om välfärdens finansiering pågår för fullt. Det ökade trycket på de offentliga åtagandena har resulterat i en debatt om hur det ska bli möjligt för människor att arbeta längre upp i åldrarna. Frågan om hur unga snabbare ska komma i arbete har däremot hittills inte diskuterats i någon större utsträckning.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige undersöks frågan om etableringsåldern för högskoleutbildade. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar dessutom lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden, både medel och median, på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport presenteras beräkningar av effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Karina Folkesson

Karina Folkesson

Foto: STEFAN TELL

– Utifrån ett företagarperspektiv vore det mycket bra om de högskolestuderande kunde avsluta sina studier snabbare. Många av våra medlemmar har svårt att hitta rätt medarbetare, vilket bekräftades i årets rekryteringsenkät, och en snabbare genomströmning skulle naturligtvis bidra till kompetensförsörjningen på ett positivt sätt, säger Karina Folkesson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Välfärden säkras genom effektivitet och ny teknik

VALET 2018 Välfärden står inför stora utmaningar. Bristen på arbetskraft, fler som blir äldre och en ökad försörjningsbörda. Situationen kräver ett trendbrott. Sverige behöver ta ett nytt välfärdskliv och det finns lösningar därute. Lösningar för förbättrad effektivitet och lösningar genom ny teknik. Kan vi genomföra lösningarna kan vi också i framtiden få en välfärd i världsklass. Det skriver Matilda Henningsson, Svenskt Näringsliv i Västerbotten.
NYHET Publicerad:

Västerbotten behöver en kompetensförsörjning i världsklass

REKRYTERING Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för företagen. Många har svårt att rekrytera och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar på att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas. Bristen finns i nästan alla branscher och yrken.
NYHET Publicerad:

ROT och RUT skapar jobb

VALET 2018 Över 30 000 nya arbetstillfällen har skapats genom RUT under reformens första 10 år konstaterar Almega. Av dessa jobb har 23 000 gått till människor som har stått utanför arbetsmarknaden. Den sänkta skatten på hushållsnära tjänster har visat sig vara en framgångsrik jobbskapare.
NYHET Publicerad:

Företagen önskar förändringar i LAS

REGELKRÅNGEL Företagare i Västerbotten vittnar om att de vill anställa fler nya medarbetare, men att osäkerheten ofta är för stor. En felrekrytering riskerar att bli mycket kostsam, i synnerhet för små företag där varje krona spelar stor roll på marginalen. Osäkerheten beror i stor utsträckning på LAS.
NYHET Publicerad:

Praktik i toppklass lockar unga till teknikföretag

KOMPETENS Att bredda rekryteringsbasen är en utmaning för företag i norrländska Lycksele där lediga tjänster ofta inte har en enda sökande. Det konstaterar Elisabeth Nordström, vd på Lycksele Plåtprodukter som arbetar hårt för att få kvinnor och unga att inse att jobbet inte längre är smutsigt och tungt.
NYHET Publicerad:

Förbättrad integration genom jobb

INTEGRATION Ingen politisk åtgärd är så viktig för Sverige och Västerbotten som att förbättra integrationen av nyanlända. Utanförskapet är ett akut och växande problem som kostar stora summor för samhället. ”Den stora klyftan går mellan de som har jobb och de som inte har jobb. För att bekämpa denna klyfta måste vägen till ett jobb kortas, där fler har möjlighet att få fotfäste på arbetsmarknaden och kan gå från bidrag till att försörja sig själv”, säger Matilda Henningsson, projektledare Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Minskad regelbörda högst på önskelistan

MINSKAD REGELBÖRDA Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Västerbotten, 82 procent anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. ”Det har kommit till en punkt där jag ofta känner oro för att jag missat någon regel eller något tillstånd. Som företagare vill jag såklart göra rätt, men det är både svårt och tidskrävande att hålla reda på allt. Det har gått för långt, det måste bli enklare att kunna uppfylla alla regler”, säger Mia Karlsson-Jonsson, VD och ägare av Rex i Umeå.
NYHET Publicerad:

Hög etableringsåldern för högskoleutbildade

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.
NYHET Publicerad:

Företagarröster till riksdagskandidater

RIKSDAGSKANDIDAT 2018 Åsa Karlsson och Fredrik Stenberg, Skellefteå är nya på socialdemokraternas riksdagslista i Västerbotten. Om valresultatet i höst blir detsamma som 2014 kommer bägge att sitta i riksdagen. För att ge dessa eventuellt nya riksdagsledamöter företagarinspel fick de träffa skellefteåföretagarna  Roger Fransson, Skeprint, Tommy Lundström, Autotech teknikinformation och Anna Larsson, Nygatan 57.
NYHET Publicerad:

100 dagar kvar till valet

KRÖNIKA Svenskt Näringsliv har summerat den rödgröna regeringens politik mellan år 2014–2018 och resultatet är tyvärr beklämmande. Av de totalt 92 initiativ regeringen har vidtagit under mandatperioden har en majoritet, 53 stycken, varit negativa för näringslivet. Regelbördan har ökat och skatterna har höjts med 70 miljarder, som i huvudsak belastat företagen.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel vid expertimport

GÄSTKRÖNIKA Brännland Cider har producerat iscider och cider sedan 2012. Vi är ett litet företag i Västerbotten som snabbt etablerat oss som en kvalitetsproducent nationellt och internationellt. Vi är ett kärn-team på tre personer som finns i den dagliga verksamheten och omsätter ca 3 miljoner per år.
NYHET Publicerad:

Reformer för framtiden

RIKSDAGSKANDIDAT 2018 Kompetensförsörjning var ämnet som dominerade när företagare från länet fick träffa riksdagskandidaterna för moderaterna, Edward Riedl och Elisabeth Björnsdotter Rahm. Ett möte där företagarna fick ge en uppdaterad bild vad gäller näringslivets förutsättningar i Västerbotten och Sverige. Politikerna fick ge sin syn på villkoren för att driva företag i Sverige idag, och hur de borde förändras.
NYHET Publicerad:

Årets betyg från expertjuryn

FÖRETAGSKLIMATET Vi har ett resultat! Expertjuryn, på 1450 företagare, har sagt sitt. Nio kommuner i Västerbotten får högre betyg för sitt företagsklimat. Och en av kommunerna når betyget godkänt för första gången på elva år.
NYHET Publicerad:

Skruv på sin business

ENTREPRENÖRSKAP Det började som en idé mellan tre skateboardåkande gymnasiekompisar. Nu har tanken på att revolutionera marknaden inom muttrar kommit darrande nära verklighet. "Målet är att kunna starta tillverkning i Skellefteå och ge något tillbaka till stan", säger Alexander Harpa, ägare av Combolt AB.
NYHET Publicerad:

Hotelldirektör suddar ut negativ attityd till besöksnäringen

REKRYTERING Låg arbetslöshet och ett oförtjänt rykte om att vara en genomfartsbransch gör att hotelldirektör Sara Johansson jobbar proaktivt för att kunna anställa engagerad personal. "Vi måste synas och visa på goda exempel från branschen", säger hon.
NYHET Publicerad:

Företagen i Västerbotten väljer bort Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLINGEN Förtroendet för Arbetsförmedlingen vacklar. Bara 17 procent av företagen planerar att ta hjälp av myndigheten för att hantera kompetensbehovet de närmaste åren. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Hela 80 procent av företagen i Västerbotten kommer framöver att välja bort Arbetsförmedlingen. ”Det är ett kraftigt underbetyg för myndigheten. Förtroendet är kört i botten”, säger Karina Folkesson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten.
NYHET Publicerad:

Samarbete eller kannibalism

REKRYTERING IT-konsulten Tieto i Umeå är ett av alla företag som har svårt hitta medarbetare. "Ledsamt att tänka på att jobben försvinner härifrån," säger Patrik Jonsson, sajtchef på Tieto i Umeå. "Vi skulle kunna ha mellan 30-40 personer fler anställda."
NYHET Publicerad:

Ingen medarbetare att finna till var femte jobb

REKRYTERINGSENKÄTEN 2018 Det blir allt svårare för länets företag att hitta medarbetare. Det visar Svenskt Näringslivs nya rekryteringsenkät. Företagen tvingas tacka nej till order, deras planer på att expandera stoppas och lönsamheten påverkas.
NYHET Publicerad:

Vill du vara VD för en dag?

#GILLAJOBBSKAPARNA Är du ung, bor i Västerbotten och nyfiken på vad det innebär att vara jobbskapare? Då kan du delta i tävlingen ”VD för en dag”. Vinnarna har möjlighet att få testa på att vara VD för en dag hos Josef Alenius på Texor i Lycksele, Anna Larsson på Nygatan 57 i Skellefteå eller Anna Strandgren på Modigt/Gränslöst i Umeå.
NYHET Publicerad:

Våra jobbskapare i rampljuset!

#GILLAJOBBSKAPARNA Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Deras företag skapar jobb och framtidstro långt utanför storstäder och tillväxtregioner. Under april månad vill vi rikta extra uppmärksamhet mot alla jobbskapare ute i landet. ”Nu drar vi igång kampanjen Gilla Jobbskaparna i sociala medier och med aktiviteter runt om i Västerbotten”, säger Karina Folkesson, regionchef Svenskt Näringsliv.