Inte bara akademiker - stolta svetsare behövs också

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Är det ett bra mått på frihet att i stor omfattning få utbilda sig till arbetslöshet och vad är den friheten värd? Det frågar sig Per Lindqvist, vd på JIT Mech i Robertsfors i sin sommarkrönika.

Per Lindqvist, Jit Mech 2 -1

Det är inte utbildning som löser ungdomsarbetslösheten, det är rätt utbildning, menar Per Lindqvist.

Ungdomsarbetslösheten är en av de största frågorna i samhällsdebatten, en fråga som våra politiker älskar att använda som slagträ mot varandra. Ett hett diskussionsämne i det sammanhanget är hur stor ungdomsarbetslösheten i procent egentligen är och vilka redovisningsprinciper vi skall ha.

Den typen av diskussion är varken intressant eller konstruktiv. Den intressanta aspekten är enligt min mening istället att diskutera hur vi skall få fram den arbetskraft vi behöver idag och i framtiden.

Ungdomsarbetslösheten är till stora delar en chimär. Det stora problemet är inte arbetslösheten och heller inte efterfrågan på ung arbetskraft. Det stora problemet är att våra ungdomar till stor del är felutbildade.

Dagens kommunala skolpolitik präglas av en strävan att erbjuda den utbildning som efterfrågas av eleverna och helst också erbjuda den typ av utbildning som har en låg kostnad per utbildningsplats. Antalet platser på utbildningar med tveksam arbetsmarknad måste begränsas kraftigt. Detta för att i betydligt högre utsträckning styra ungdomarna till den typ av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar. Vi saknar till exempel undersköterskor, maskinoperatörer, lantmätare, lärare, IT-ingenjörer etc.

Hur har då detta enorma resursslöseri uppstått och vilka är ansvariga. Ja, här får vi nog var och en ta och titta oss i spegeln. T ex så är det ett mantra att utbildning löser alla problem. Så rätt men ändå så fel, risken är uppenbar att detta synsätt endast leder till ännu mer resursslöseri. Bl a så sa Stefan Lövfen i samband med Svenskt Näringslivs framtidsmöte med beundran i rösten, att i Sydkorea är målet att 80 % av befolkningen skall ha en akademisk utbildning. Vad är det för illusioner vi bygger upp för våra ungdomar med ett sådant synsätt? Är det inte dags att stanna upp och fundera kring hur vårt samhälle är uppbyggt? Vem skall köra taxi? Vem skall sitta i kassan på Ica? Vem skall svetsa? Vem skall jobba i åldringsvården? Skall vi ha det som Norge där de norska ungdomarna överlåter de ”vanliga jobben” till ”svenskepolackerna”? Är det ett bra mått på frihet att i stor omfattning få utbilda sig till arbetslöshet och vad är den friheten värd?

Resultatet av detta synsätt och denna attityd blir att alla skall ha en akademisk utbildning oavsett om det är ekonomiskt eller sakligt motiverat samt – vilket är det allvarliga – att alla som inte hoppar på det akademiska tåget skall känna sig misslyckade och inte tillåtas vara stolta över sitt yrke. Vi behöver stolta undersköterskor och stolta svetsare! Även ett ”vanligt jobb” skall räknas.

I andra ändan måste vi givetvis också ha spetsutbildade akademiker och forskare från universitet i världsklass. Som sagt, man går mycket bättre med en höger- och en vänsterfot än vad man gör med två högerfötter. En sanning som också gäller arbetskraftsförsörjningen.

Det är inte utbildning som löser ungdomsarbetslösheten, det är rätt utbildning som hjälper till att lösa problemen.

Per Lindqvist
VD, JIT Mech

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Undersköterskan som blev plåtföretagare

PROFILEN När Elisabeth Nordström tog över familjeföretaget med sin bror var det under förutsättning att det inte gick ut över familjelivet. Och det har hon lyckats med. Trots att hon som företagare i Västerbotten kämpar med kompetensbrist och politisk storstadsfixering är hon nöjd med sitt val.
NYHET Publicerad:

Nya 3:12, varför driva företag?

ENTREPRENÖRSSKATT Regeringen tror på mer skatt in, men resultatet blir antagligen det motsatta och att färre startar företag. Joachim Östergårds, med företaget Geoteam i Umeå, tillhör de många företagare som är kritiska till att entreprenörskatten, 3:12- reglerna, försämras. "Förslaget raderar ut möjligheten att få tillbaka för den svett och möda det krävs att bygga upp ett företag."
NYHET Publicerad:

Hallå där - politiker i länets alla kommuner!

DEBATT Och god fortsättning på det nya året. Allt fler skippar numera nyårslöften. Men traditionen med vallöften lär fortsätta. Samtal om vilka som ska finnas på listorna 2018 pågår ju redan. Därför vill jag komplettera med förslag på frågor att prioritera när ni mejslar fram paroller inför valet nästa år, skriver Karina Folkesson i sin debattartikel.
NYHET Publicerad:

Ge din kommun chansen

FÖRETAGSKLIMAT 3000 företagare i Västerbotten får i dagarna möjligheten att bedöma företagsklimatet i den egna kommunen. Samma möjlighet ges till de 500 fullmäktigeledamöterna i länet. "Det här är chansen att tipsa den egna kommunen om hur man blir bättre", konstaterar en företagare.
NYHET Publicerad:

Fler anställda säger prognosen

FÖRETAGARPANELEN Fler anställda och högre försäljning – den prognosen ger Företagarpanelen i Västerbotten för det kommande halvåret. Investeringarna däremot minskar.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv Västerbotten söker studentmedarbetare

STUDENTMEDARBETARE 2017 söker vi en studentmedarbetare inriktning mot skola till vårt kontor i Umeå.
NYHET Publicerad:

Gott slut önskar vi er alla!

JULHÄLSNING Vi närmar oss slutet på 2016 och det är dags att göra årsbokslut. På Svenskt Näringsliv kan vi summera ett händelserikt år med många aktiviteter för våra medlemsföretag. Och ännu viktigare, ett stort engagemang från er medlemmar i våra aktiviteter. Vi tackar för året som gått med tillbakablickar i bildspelet nedan. På återseende under 2017!
NYHET Publicerad:

Kalldusch för många industriföretag

ENERGISKATTEN Nya regler kring energiskatten införs efter nyår. Dessa regler tvingar industriföretag att konstant ligga ute med stora summor. ”Den här förändringen kan komma som en kalldusch för många industriföretag”, säger Peter Göttfert, vd på Norrlandsgjuteriet.
NYHET Publicerad:

Olika åsikter om företagsklimatet i Vilhelmina

FÖRETAGSKLIMAT Vilhelmina är en av fyra kommuner i länet som inte når betyget godkänt när företagarna ger sitt omdöme om det sammantagna företagsklimatet i kommunen. Och Vilhelmina har i många år fått låga omdömen i Svenskt Näringslivs undersökning. "Det har blivit mycket bättre de senaste åren", sa en av deltagarna på frukostmöte i Vilhelmina nyligen.
NYHET Publicerad:

Vinnarna som blickar framåt

ÅRETS MEST FÖRETAGSAMMA Nils Wikberg och Grete Tuven på Bayhill Center i Hemavan vann Svenskt Näringslivs omröstning om Årets mest företagsamma människa. Men om prismotiveringen tittar bakåt så ser de själva framåt. Paret har flera stora projekt för 2017.
NYHET Publicerad:

Nils Wikberg & Grete Tuven är Västerbottens mest företagsamma

ÅRETS MEST FÖRETAGSAMMA För femte året i rad har länets invånare röstat fram årets mest företagsamma människa. Detta genom en öppen röstning där alla som ville kunde vara med och tycka till. Och vi har ett resultat, årets vinnare är; Nils Wikberg & Grete Tuven, Fjällboden & Bayhill Center, Hemavan.
NYHET Publicerad:

Vill lyfta karriärvägarna inom bilbranschen

KOMPTENS Det råder akut kompetensbrist i bilbranschen i Umeå. Samtidigt gapar många skolbänkar tomma på de fordonstekniska utbildningarna. Lars Oscarsson, vd för Lundström bil & kaross, bjuder därför in till öppet hus för att locka ungdomar till branschen.
NYHET Publicerad:

Replik på Kommunals debattartikel

DEBATT I en debattartikel i Folkbladet 23 november går Kommunal till frontalangrepp mot allt och alla som inte delar deras uppfattning om den föreslagna nya upphandlingslagens förträfflighet.
NYHET Publicerad:

Lägsta pris inte billigast

UPPHANDLING Det går att minska stat och kommuners kostnader genom klokare upphandling, menar Lars Brandt från Seaflex, en av företagarna som deltog i ett seminarium i Umeå som Svenskt Näringsliv och Upphandlingsmyndigheten genomförde i slutet på november. Svaret på lägre kostnad heter funktionell upphandling, dvs. att upphandlaren fokuserar på funktion och då kan få mer hjälp med vilka krav som ska ställas av de som ska lämna anbud.
NYHET Publicerad:

Sista chansen att rösta på Västerbottens mest företagsamma människa 2016

ÅRETS MEST FÖRETAGSAMMA Onsdag den 30 november är sista chansen för dig att vara med och avgöra vem som blir Västerbottens mest företagsamma människa 2016. Det står mellan Anders, Christer, Lotta, Maria och Nils & Grete, alla personer som skapar jobb för fler än sig själva, inspirerar sin omgivning och vågar satsa när andra kanske backar. Visa dem att du tycker de är viktiga – var med och avgör vem som ska stå som vinnare.
NYHET Publicerad:

Umeå och Västerbotten behöver restaurang- och livsmedelsutbildningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Umeå kommun ska lägga ner restaurang- och livsmedelsprogrammet på Midgårdsskolan. Beslutet är direkt kontraproduktivt eftersom företagen inom besöksnäringen i Umeå skriker efter kompetenta medarbetare.
NYHET Publicerad:

Stor skillnad mellan kommunerna i Västerbotten

REGELKRÅNGEL Skillnaderna mellan avgifterna för - och nivån på - kommunernas service till företagarna är stor i Västerbotten. Det visar Näringslivets Regelnämnds, NNR, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna där sex områden av särskild vikt för företagen kartläggs.
NYHET Publicerad:

Moroten blev tunnbröd

ENTREPRENÖRSKAP Hanna Westerlund har bara en plan A, att driva företag. Den övertygelsen tog henne in på entreprenörsskolan No Plan B och gjorde att hon blev en av klassens bästa elever och vann ett företag på köpet.
NYHET Publicerad:

Med buss mot framtidens yrken

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tänk -15 år och hela livet ligger framför dig. Kompisar, fritid och skolan är det som gäller. Så vad bryr sig en niondeklassare i Norrlands inland om samhällsservice, näringsliv, föreningar och jobb? Allt det där som bygger nuet, ett levande samhälle och framtiden.
NYHET Publicerad:

Utredningshot mot välfärden

VÄLFÄRD I kommuner och landsting finns en insikt insett att den mångfald av utförare som finns inte bara ger medborgarna direkt medinflytande över välfärden, utan även välbehövliga vitamininjektioner som gynnar den egna verksamhetsutvecklingen och kvaliteten. Reepaluutredningens förslag är inte bara dumt – det är också ett hot mot vår framtida välfärd.