Reepalus kullerbytta och valfriheten

I Västerbotten finns idag 25 friskole enheter och 7 privata vårdcentraler. Tusentals medborgare har aktivt valt privata utförare. Även medarbetarna i de privata välfärdsföretagen har gjort ett aktivt val. Från att tidigare varit hänvisade till en arbetsgivare blev det möjligt att byta arbetsgivare.

Reformerna kom inte ur tomma intet. De var en följd av ett ökande missnöje bland befolkningen när det gällde välfärdstjänster i takt med sjunkande produktivitet i den offentliga sektorn.

Men framför allt speglade de människors växande önskan att få välja själv. Resultatet blev en liberalisering av det svenska välfärdssystemet.

Nu hotas denna valfrihet. För några månader sedan kom regeringens utredare Illmar Reepalu med förslag till regeringen om för hur man förhindrar välfärdsföretagare att gå på plus. Kritiken blev massiv: ”Fokusera det välfärdsföretagen levererar, det vill säga kvaliteten – inte vinsten!” (som totalt uppgår till 0,6% av välfärdens kostnader).

Så Reepalu fick ett nytt uppdrag. Han skulle se efter om samhället via kvalitetskontroll kunde styra och garantera att skattepengarna gick till välfärd. Förslaget presenterades 9 maj och blev en riktig kullerbytta.

Reepalu kom fram till att kvalitet i välfärden inte kan mätas. Vilket är fel, det finns en rad metoder för att mäta just kvalitet i tjänster. Och privata och offentliga utförare i välfärden arbetar intensivt just med det. Men utredningen kapitulerar totalt inför frågan om att styra och reglera via kvalitet.

I DN 9 maj avslöjar han att fokus inte varit att redovisa hur samhället kan kontrollera att välfärdens tjänster håller hög kvalitet. Det han istället försökt klura ut är om regeringen kan sätta stopp för att välfärdsföretagen går på plus, genom att skärpa kvalitetskraven. Och där misslyckas han: ”Att använda kvalitetskrav för att minska välfärdsföretagens höga vinster är däremot inte realistiskt.”

Uppenbarligen har inte den här tanken tänkts: Det är den goda kvaliteten som gör framgångsrika välfärdsföretag framgångsrika.

En gång i tiden var det de rika som hade möjlighet att välja. Valfrihetsreformerna har gett möjlighet för både fattig och rik att välja själv. Det är uppseendeväckande att en socialdemokratisk regering satt upp som mål att återgå till ett läge där enbart gynnade gynnas!

Den är också ett svek mot medborgarna att regeringen ägnar sig åt populistisk jakt på just de aktörer som står för den starkaste drivkraften att modernisera svensk välfärd.

Fokusera istället på hur den välfärd vi betalar med världens högsta skatter ska bli bättre!