Regeringen försvårar kvinnors företagande

I dag presenterar Svenskt Näringsliv den årliga undersökningen om företagsamheten i Sverige. Andelen företagsamma kvinnor - det vill säga de som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD/ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag - ligger nu på 7,7 procent av kvinnorna i arbetsför ålder. Det är den högsta nivån någonsin. Dessutom ökar andelen företagsamma kvinnor i nästan samtliga län och i drygt 200 kommuner.

I Västerbotten är andelen företagsamma kvinnor 6,1 procent. Högst andel företagsamma kvinnor finns i Sorsele på 11,1 procent och lägst andel i Skellefteå på 5,2 procent.

Det är förstås glädjande att kvinnor i allt högre grad engagerar sig i företagande. Men trots att kvinnors företagsamhet ökar är fortfarande 7 av 10 som ansvarar för ett företag män. Det finns dock branscher och sektorer där förhållandet är det rakt motsatta, där fler kvinnor än män ansvarar för företag. Ett exempel är välfärdssektorn. Av de företagsamma inom välfärden var i fjol hela 6 av 10 kvinnor.

Av Västerbottens företagsamma är 26,5 procent kvinnor, men engagemanget i välfärdsektorn är dubbelt så högt. 53,4 procent av totalt aktiva inom välfärdssektorn i Västerbotten under 2015 är kvinnor. Det finns således en stor potential att öka kvinnors företagsamhet i Västerbotten. Och det skulle krävas ytterligare 1 515 företagsamma kvinnor i Västerbotten för att andelen företagsamma kvinnor skulle hamna på samma nivå som Sverigesnittet.

Men den stora potential som finns för kvinnors företagande i branscher där många kvinnor arbetar hotas nu.Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå mot kvinnliga småföretagare i välfärden. Bakom förslaget förefaller ligga en ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.

Ett annat exempel är Rut-branschen som ofta är en första väg in i både anställning och företagande för kvinnor, inte minst utrikesfödda. Sedan förra året har möjligheten att göra avdrag för Rut-tjänster halverats till max 25 000 kronor per år vilket har påverkat såväl jobbtillväxt som antalet utförare inom branschen negativt. Även detta är ett exempel på hur förutsättningarna för kvinnors förtagande försämrats.

Regeringen borde förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Det vore en viktig insats för jämställdheten – som dessutom skulle bidra till fler jobb och bättre välfärd.

Carola Lemne, VD, Svenskt Näringsliv

Karina Folkesson, regionchef, Svenskt Näringsliv Västerbotten

(Undersökningen bygger på statistik från UC AB)