Skogsbruk och semester hänger ihop

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Nu har vi precis avnjutit ett helt fantastiskt sportlov. Barnen har varit lediga från skolan, jag har tagit ut föräldraledigt och barnens far har tagit ut några semesterdagar. Vi har bara roat oss och man inser verkligen hur privilegierade vi är. Hur är då detta möjligt? Ja, jag skulle vilja påstå att vi har skogen och skogsbruket att tacka.

Ida Oderstål, M.II.O Entreprenad AB

Ida Oderstål, M.II.O Entreprenad AB

Friluftsliv, ledighet och skog hänger nämligen ihop på mer än ett plan. I Sverige började vi bruka skogen tidigt och redan på 1800-talet pratade man om virkesbrist på sågverken, röster höjdes för att något måste göras om inte skogsbrukets epok skulle bli väldigt kort. 1903 kom så den första moderna skogsvårdslagen och krav på återbeskogning infördes. Skogsvårdslagen är en omfattande samling paragrafer men väldigt förenklat kan man säga att produktionsmålen och miljömålen skall väga lika tungt.  

Vi ska vara väldigt tacksamma för de kloka beslutsfattarna som regerade 1903, idag har vi nämligen ett världsledande skogsbruk och ett skogsbestånd som växer. Jämför man med hur det såg ut på 1920-talet så har vi betydligt mer virke i skogarna idag, detta trots en väldigt mycket högre avverkningstakt. Tänker man på detta så förstår man vilka enorma summor skogen har genererat till det svenska samhället. Dessa slantar har i hög grad borgat för hela systemet med semester och ledighet.  

Svenskt skogsbruk har oändliga utvecklingsmöjligheter och det finns goda skäl att tro att statskassan kommer fyllas på med pengar från skogen även i fortsättningen. Numera kan man göra textilier, plastliknande material, exklusiva och förädlade träråvaror, drivmedel, bränslen med mera av skogsråvaran. Många alternativa avverkningsmetoder så som ”hyggesfritt” är också på frammarsch och de möjliggör nya förutsättningar, inte bara för trävarubranschen utan också för fler turist- och hälsovårdsföretagare som vill verka i skogen.  

Men finns det möjligheter så finns det även hot, de flesta hoten mot skogsbruket kan vi dock själva avvärja.

Ett av de största hoten mot skogsbruket just nu är ”kilometerskatten”. Att införa ytterligare en transportskatt skulle vara förödande för skogsbruket. Det är ingen nyhet att marginalerna för åkerierna som transporterar virket från skogen till industrierna är minimala. Tittar man på siffrorna för åkerierna i Vilhelmina och Åsele och räknar ut ett medel på vinstmarginalen så hamnar man på -0.9 procent. Vem som helst förstår att ytterligare en skatt vore förödande för åkerinäringen och det i sin tur skulle även dräpa resten av skogsbranschen. Träden står där de står och måste således fraktas till industrierna, det skulle aldrig bli lönsamt att framställa produkter från svensk skogsråvara om fler kostnader läggs på transporterna.  Alternativet järnvägen som en del vill lyfta fram är tyvärr inte något alternativ för skogsbruket eftersom att järnvägen inte heller finns där träden finns.

Ett annat hot mot skogsbruket är faktiskt skogsägarna själva. Allt färre skogsägare är ekonomiskt beroende av sin skog idag jämfört med för bara några år sedan, man bor också ofta långt ifrån sin skogsfastighet. Detta gör att intresset för den egna skogen minskar och skötseln blir eftersatt. Det händer allt för ofta att vi kommer med våra skogmaskiner till poster som skulle ha varit avverkade för 20-30 år sedan. Står skogen för länge försämras kvalitén och dessutom förlorar vi viktig virkestillväxt samt möjligheten till koldioxidupptag. Det funkar nämligen så att skog som växer tar upp en massa co2 och binder den. Gammal skog som inte längre blir grövre, längre eller yvigare tar inte alls upp speciellt mycket co2. Hade sådana här objekt avverkats i tid hade där stått en ungskog färdig för gallring istället. Det är därför inte samhällsekonomiskt och inte ens miljömässigt bra att låta skogen stå och ”förfalla”. 

Men detta är som sagt hot som är ganska lätta att avvärja och med rätt politik finns det inte bara en gedigen historia utan även en blomstrande framtid för det svenska skogsbruket att se fram emot.  

Ni förstår att jag känner mig välsignad då jag skidar genom en tallplantering. Här har generationer av träd stått och det är mycket tack vare dem som jag nu kan vara ledig med barnen, och mina barn kommer kunna njuta av ledighet under sina framtida semesterdagar. Förhoppningsvis kommer även deras sportlov kunna avnjutas på snö, en brukad skog borgar nämligen för framtida vita vintrar.

Ida Oderstål, M.II.O Entreprenad AB

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Arbete – farligt eller vägen till lycka

GÄSTKRÖNIKA "Arbetslivet är farligt, människor blir sjuka av arbete, hälsorisker i arbetslivet, utbränd av arbete. Rubrikerna har varit talrika de senaste åren och långt innan dess också. Men arbete är faktiskt en hälsofaktor." Det skriver Jehoshua Kaufmann, leg psykolog och entreprenör i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Den snillrika Reepaluutredningen innebär sotdöden

GÄSTKRÖNIKA ”Att fokusera på kunskap och utbildning känns idag viktigare än någonsin. I ljuset av detta blir jakten på friskolor och andra företag i välfärdssektorn ännu mer beklaglig. Vi behöver fler goda alternativ, inte färre.” Det skriver Maria Jacky, Skolhoppet AB i Lund, i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Hur modig är du?

GÄSTKRÖNIKA "Så vad kan du och jag göra för att få fler att våga, fler att ta chansen att förädla sin idé, sin dröm? Vad kan du och jag göra för att uppmuntra, vägleda men även själva våga vägledas och våga vara nyfikna in i en ny tid av entreprenörskap?" Så skriver Leila Khammari, ordförande Ung Företagsamhet Skåne, i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Målet är resan värd

GÄSTKRÖNIKA Det brukar heta att det är vägen som är mödan värd, inte målet. Men jag vill slå ett slag för målet. För mig och företaget har ett tydligt uppsatt mål varit avgörande, utan det skulle jag kanske inte driva färgbutiken Colorama i Lycksele idag, skriver Joacim Eriksson i sin krönika.
NYHET Publicerad:

”Varje erfarenhet leder till nytt jobb”

GÄSTKRÖNIKA "Så var det dags att gå vidare från mitt första jobb. Osökt kommer tankarna om hur det egentligen är att vara ung på arbetsmarknaden i dag, tankar jag delar med så många andra." Det skriver Susanna Jertel i en krönika.
NYHET Publicerad:

Vi är inte konkurrenter

GÄSTKRÖNIKA I Svenskt kvalitetsindex är Arbetsförmedlingen den myndighet som har lägst förtroende. Både arbetsgivare och arbetssökande är missnöjda. För de arbetssökande är 2015 års resultat detsamma som tidigare år (index 43) och bland arbetsgivarna sjönk förtroendet under förra året (index 55), trots att Arbetsförmedlingen lagt stort fokus på att prata om arbetsgivarkontakter och matchning.
NYHET Publicerad:

Snart sinar korna

GÄSTKRÖNIKA "Vi företagare måste mana till sans vad gäller skatter och avgifter som regering och kommuner fattar beslut om. Vi är nu kassakor som mjölkas snabbt och säkert på sista dropparna. Är det sättet vi ska bygga Sverige på?”. Det skriver Jeanette Bohman, Skivarps Gästgivargård, i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Man måste både ge och ta chanserna som kommer

GÄSTKRÖNIKA Att få sitt första jobb kan vara svårt för vem som helst. Är man dessutom nyss anländ från ett annat land, med ett annat språk, är det ännu värre. En av de som vet, men som kämpat hårt från början – och lyckats – är Ilko Corkovic. Då flykting från Banja Luca i Bosnien, i dag kommunalråd i Borgholm.
NYHET Publicerad:

Sommarjobbet som dörröppnare ut till arbetslivet

GÄSTKRÖNIKA "Jag var inte mer än fem till sex år gammal när jag fick börja hjälpa till och expediera över disk. Det föll sig naturligt och kändes både spännande och roligt. Service och handel var en självklar del i min vardag när jag växte upp och ledde mig till mitt första sommarjobb." Så skriver Jörgen Andersson, Gota Media i Karlshamn, i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

"Ett feltänk från början till slut"

GÄSTKRÖNIKA "Jag driver en förskola och upplever hur sjukansvaret blir allt tyngre och urholkar alla mina möjligheter att vara den goda arbetsgivare som jag vill vara. Nu vill socialförsäkringsminister Annika Strandhäll göra det än tyngre." Det skriver Lena Karman, vd Klurifax Barnteaterhus AB i Hörby, i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

En mammaledig vd:s tankar

GÄSTKRÖNIKA Ska jag, tredje generation i familjeföretaget, riskera allt som tidigare generationer byggt upp? Jag skulle ju bli polis. Det skriver Elisabet Angelin, vd Tomas Buss.
NYHET Publicerad:

Vad är det värsta som kan hända?

GÄSTKRÖNIKA Jag har alltid vetat att jag ska öppna en egen salong. Att det skulle hända så fort hade jag ingen aning om, men när lokalen dök upp så tänkte jag bara – kör! Och är det så farligt? Det är så jag tänker för att hitta modet. Så inleder Elin Sjöström, ägare Runt Hörnet Sundsvall, sin krönika.
NYHET Publicerad:

Sjukt förslag utan slut

GÄSTKRÖNIKA "Nej, vet ni vad, socialförsäkringsminister Strandhälls sjukskatt kan ni kasta i soporna. Bums! Varför? Jo det ska jag berätta." Det skriver Jeanette Bohman, Skivarps Gästgivaregård i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Matcha nyanlända med startups

GÄSTKRÖNIKA ”För att trenden att Sverige är usla på att få företag att växa och vilja stanna kvar i landet, ska vändas så behöver vi tänka till. Att förse startups med den talang de i kritiska lägen behöver och samtidigt skapa arbetstillfällen för nyanlända borde ses som en självklarhet” Det skriver Jessica Stark, vd Sup46.
NYHET Publicerad:

Individuell lön – erfarenhet eller prestation?

GÄSTKRÖNIKA “Erfarenheten kommer med åren sägs det. Likadant är det med lönen. I organisationer med individuell lönesättning är korrelationen mellan hög lön och erfarenhet något av de starkaste på svensk arbetsmarknad. Nästan så att erfarenhet är det absolut viktigaste lönekriteriet i den svenska modellen”, skriver Daniel Edenholm, vd på Sysarb Group, i sin gästkrönika och undrar samtidigt, är det verkligen så?
NYHET Publicerad:

Med hjärta och passion för mat, kaffe och eget företagande

GÄSTKRÖNIKA "Vart femte företag som startas idag, startas av en person med utländsk bakgrund. Största hindret är att få finansiering och uppstartskapital. Idag finns det ca 95 000 företag som är ägda av personer med utländsk bakgrund i Sverige som sysselsätter ca 350 000 personer. Det är inte dåligt och det kan bli bättre", skriver Orhan Asmarson, Melins café & bistro i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Valfrihet sticker landstinget i ögonen

GÄSTKRÖNIKA "Med en övertygelse om att göra primärvården bättre och mer personlig, lämnade jag mitt tidigare jobb som skattejurist för att starta en egen vårdcentral i Nyköping. Strävan efter att erbjuda högkvalitativ vård med ett helhetsperspektiv på patientens fysiska och psykiska välmående har gett fantastisk respons från patienterna. Lika entusiastiska har inte landstinget varit." Det skriver Lora Leijoned, verksamhetschef på Din Vårdcentral i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Sökes: En ny sorts chef

GÄSTKRÖNIKA "Det finns ingen som kan förutspå hur världen kommer att se ut framöver. Varken politiker, tjänstemän eller entreprenörer har några spåkulor. Istället är rollen som facilitator och möjliggörare vår viktigaste uppgift. En ny sorts chef helt enkelt". Det skriver Patricia Kimondo, grundare och VD för Lärarförmedlarna i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Avskyr Sverige internationella företagare?

GÄSTKRÖNIKA ”Fram till 2013 bodde jag i mitt hemland Jordanien. Där drev jag eget företag, ett konsultföretag specialiserat på affärsutveckling och projektledning. Jag arbetade med kunder på den Arabiska halvön men kriget i Syrien påverkade allt och alla.” Det skriver Fairooz Tamini från Malmö i en gästkrönika om hur det var att flytta till Sverige som företagare.
NYHET Publicerad:

Flera ungdomar bör driva UF-företag

GÄSTKRÖNIKA "Att dagens ungdomar är framtidens entreprenörer är ett faktum. Intresset för ungt entreprenörskap ökar, vilket bekräftas av rekordåret för Ung Företagsamhet i Västmanland. Trots det finns det mycket som kan förbättras för att gynna företagandet redan vid tidig ålder. Att införa entreprenörskap som ett obligatoriskt grundämne i skolan är ett sätt att få ungdomarna att utvecklas samtidigt som det gynnar samhället i längden." Det skriver Lucas Solteiro, VD för Lunchie UF, som utsågs till Årets Bästa UF-företag i Västmanland 2016 i sin gästkrönika.