Stora konsekvenser med extra skatt

Från och med den 1 juli 2018 blir det dyrare att ha en privat sjukvårdsförsäkring via jobbet. Regeringen har, tillsammans med Vänsterpartiet, enats om att försäkringarna ska förmånsbeskattas.

Med anledning av det har Svenskt Näringsliv via sin Företagarpanel gjort en undersökning bland sina medlemsföretag. Av de svarande företagen i Västerbotten erbjuder 65 procent idag alla, eller vissa av, sina anställda en privat sjukvårdsförsäkring.

– Jag vill påstå att vårdförsäkringen är en bra och effektiv lösning jämfört med att alltid vara hänvisad till den offentliga vården med dess vårdköer. Jag kan inte förstå att försäkringen ska betraktas som något som ska bestraffas med en förmånsbeskattning, det säger Anders Jonsson, VD på Rototilt i Vindeln.

Att det nu läggs en extra skatt på sjukvårdsförsäkringarna riskerar att få stora konsekvenser. Av de företag som uppger att de betalar för privata sjukvårdsförsäkringar kommer en dryg fjärdedel inte att fortsätta med det. Ytterligare fyra av tio svarar att de tror att en del, eller alla, av deras anställda kommer att avstå från förmånen när skatten höjs. Bara tre procent kommer att kompensera för förmånsskatten genom att höja de anställdas löner.

– Orsaken till att vi har vårdförsäkringar är drivet av snabbare respons och därmed kortare sjukfrånvaro. Vi har känt oss osäkra på vad vi kan förvänta oss från den offentliga vården. Hade den varit lika snabb som den service som vi får via försäkringslösningen hade detta inte varit någon fråga, säger Anders Jonsson.

Att betydligt färre är försäkrade kommer med konsekvenser för företagen och dess anställda. Av de svarande uppger 50 procent att de tror att sjukfrånvaron på arbetsplatsen kommer att öka. I undersökningen uppger företagen också att de förväntar sig försämrat hälsofrämjande arbete och sämre rehabilitering. Konsekvenserna kan bli kompetensbrist på kritiska tjänster, fler produktionsstörningar och en sämre konkurrenssituation.

– Försäkringarna har dykt upp eftersom den offentliga vården inte levererar. Det här är fel väg att gå, det är inte att stärka vården. Det är dåligt för individen, för företagen och för samhället, säger Karina Folkesson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västerbotten

Hanna Eriksson