Digitaliseringskunnande nyckeln till jobb

Boken Framtidens jobb skrev Svenskt Näringslivs tidigare chefsekonom Stefan Fölster tillsammans med Nima Sanandaji, som en hjälp för ungdomar att orientera sig i en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Den vänder sig även till arbetsförmedlare och företagare som vill förstå mer om makroekonomi, utbildningspolitik och hur vi förbereder ungdomar för helt nya krav från arbetsmarknaden.

Att föreläsa om detta ämne på mässan för Ung Företagsamhet som pågått i två dagar i Nordichallen i Sundsvall var onekligen bra tajming.

– Fyra av tio storföretagare tror inte att deras företag överlever som självständiga de närmaste fem åren, på grund av teknikförändringar. Nya företag kommer att växa fram, och vi ser redan hur utvecklingen tar fart, säger Stefan Fölster.

Han tar fordons- och transportbranschen som ett exempel. När de bilar vi känner i dag blir överflödiga och ersätts av eldrivna förarlösa robotbilar dyker nya möjligheter upp. Någon ska utveckla arbetsplatser i sådana bilar, för resenärerna ska naturligtvis kunna jobba under sin färd framåt. Någon ska arbeta med att kontrollera och styra drönartrafiken och ytterligare andra blir robotbilskötare.

– Vi ser också hur verkstadsjobb förändras med hjälp av digitala verktyg, vilket kommer att ge många utan lång utbildning en chans att utföra arbetsuppgifter som annars kräver det, säger Stefan Fölster.

Biltillverkaren BMW har som exempel på detta tagit fram VR-glasögon som används i verkstadsmiljö. Med dessa på kan en användare bli vägledd av en verkstadsrobot och åtgärda fel utan att ha några djupa kunskaper om bilmotorer alls. Följden blir samtidigt att många mellanlönejobb övergår till att bli låglönejobb.

– I Piteå har jag själv sett nyanlända få jobb i husfabrik och kan utföra arbeten som de inte har erfarenhet eller utbildning till, tack vare ny teknik, säger Stefan Fölster.

Exemplen på strukturomvandlingen är många. I Amsterdam byggs en bro av en 3D-printer och i Mellanöstern ersätts kamelryttare av små robotar som kan reagera på knapptryckningar från ägaren – schejken – som sitter på läktaren. Ryttarnas jobb var farligt och många skadades, men på detta sätt fortsätter kamelerna ändå att tävla.

De största förändringarna sker med hjälp av artificiell intelligens. I USA har försvaret stora bekymmer med självmord bland soldater. En artificiell samtalspartner som heter Ellie pratar med soldater om hur de mår. Det har visat sig att soldaterna blir mer öppenhjärtiga med Ellie, än med en fysisk samtalspartner.

I Sverige beräknas enligt Stefan Fölster 450 000 jobb ha automatiserats bort mellan 2006 och 2011, vilket motsvarar två procent per år. Tjänstemännen blir allt fler i den gruppen. Som referens här anges Försäkringskassan, som klarar allt fler ärenden med färre anställda, tack vare ny teknik och modern ärendehantering.

Vad ska vi då syssla med, vi människor? Och kommer systemet att tillåta att vi alla tjänar pengar?

Här blir resonemanget från Stefan Fölster friare. Med robotar i hemmen som lagar mat, städar och håller ordning på vilken information från omvärlden vi vill ha, så kanske vi får tid över att resa mer, anlita personlig tränare (robot) och köpa virtuell underhållning.

Kanske kommer några av oss att ha medborgarlön. Stefan Fölster visar statistik som säger att länder som är reformvänliga i digitaliseringens era också är de som bäst klarar att behålla hög sysselsättning och inkomstnivå. Både Italien och USA har där en nedåtgående kurva medan Sverige och Tyskland klarar sig bättre.

Rådet han ger unga är att inte fokusera så hårt på vad det är man utbildar sig till. Det viktiga är själva “digitaliseringskunnandet”, att vara intresserad av hur kan man göra en process annorlunda med hjälp av digitalisering. Problemlösningsförmåga, verbal förmåga och kreativitet rankas högt som egenskaper.

På banken SEB:s it-avdelning har man till exempel en ny avdelning för digitala kundbemötanden. Där arbetar ingen programmerare, it-avdelningen bedömdes inte besitta rätt kompetens.

Text och foto: Anders Lövgren