Företagsklimatet under lupp i länet

– När Svenskt Näringsliv för 20 år sedan började mäta det lokala företagsklimatet var det långt ifrån alla kommuner som arbetade med lokala näringslivsfrågor. I dag är undersökningen en naturlig del av kommunernas strategiska arbete med att skapa bättre villkor för företagen. Just därför vill vi uppmana de 1800 företag i länet som får enkäten att lägga några minuter av sin tid på att svara, antingen via dator eller post, säger Pontus Lindström, Svenskt Näringslivs expert på företagsklimat.

Trots att mycket har hänt sedan mätningen startade är enkätens frågeområden lika aktuella i dag. Beroende på var i landet man driver sitt företag gäller olika nivåer på avgifter och handläggningstider, olika attityder till företagande och olika svårigheter att rekrytera.

– Syftet med Svenskt Näringslivs undersökning är att belysa dessa skillnader, lyfta fram goda exempel och skapa ett diskussionsunderlag i mötet mellan företagen och kommunen. En kommun som tagit dessa frågor på allvar i Västernorrlands län är Timrå kommun, säger Anna Hedensjö Johansson, Svenskt Näringslivs regionchef. Där har kommunen bland annat tagit beslut i kommunfullmäktige att företagare går först. Det ger en ovärderlig signal internt i den kommunala organisationen och externt vad som gäller.

I de flesta kommuner utgörs urvalet av 200-400 företag. I årets undersökning får även 350 kommunpolitiker i länet möjlighet att svara på enkäten.

– Utifrån politikersvaren kan vi se om företagen och politikerna har en samstämmig bild av vilka utmaningar och förbättringsområden som finns i kommunen. Det är sällan positivt om företagare och politiker har vitt skilda uppfattningar om vad kommunen bör prioritera för att förbättra företagsklimatet, säger Pontus Lindström.

Totalt i Sverige kommer 71 000 företag och 13 000 kommunpolitiker få årets enkät om företagsklimatet. I den senaste undersökningen var det endast 27 av 290 kommuner som kom upp i ett genomsnittligt betyg på Bra på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen.

– De goda exemplen måste bli ännu fler. Alla kommuner har olika förutsättningar men som kommun bör man göra vad man kan för att ge de lokala företagen bästa möjliga villkor att kunna växa och anställa. Vi har helt enkelt inte råd med att några kommuner jobbar sämre än grannkommunen med de här frågorna, avslutar Anna Hedensjö Johansson. Om man får ett lägre betyg än liknande kommuner, eller om företagens betyg följer en negativ trend under flera år, tycker jag att man som kommunpolitiker bör ta sig en funderare kring vad det beror på.

Den 22 maj publiceras undersökningens resultat på www.foretagsklimat.se. I höst släpper Svenskt Näringsliv den årliga rankinglistan.