9 av 10 inom privat välfärd hotas

Det svar på frågan om varför en feministisk regering vill strypa välfärdsföretagen i en bransch där över 51% av företagarna är kvinnor var "Det är ju inte era företag vi menar" något som fick Busbolaget Susanne Bennström i dubbelbemärkelse att se rött.

-Jag driver en liten förskola ute på landsbygden. De senaste åren har min verksamhet knappt gått runt men jag och mina medarbetare brinner för att ge våra förskolebarn den bästa förskoleverksamheten som är möjligt, hur kan detta vara något fel? Är politikerna verkligen medvetna om vilka bra verksamheter man håller på att slå i kras?

Förslaget som Susanne Bennström hänvisar till bygger på den så kallade Reepalu-utredningen som möttes av hård kritik från både juridiska experter, företagsledare, myndigheter och ledande ekonomer. Resultatet av den så kallade vinstbegränsningen är i praktiken ett vinstförbud.

För tillfället har regeringen undantagit sjukvården och ideell sektor från vinstbegränsningarna.

Vidare ska inget företag tvingas göra en vinst på mindre än 45 500 kr. Detta är dock en kosmetisk förändring. Enligt en analys som revisionsföretaget PWC har gjort finns 9 av 10 anställda, elever och brukare i företag som kommer få svårt att överleva om förslaget går igenom.

-Är kommunerna verkligen förbereda för den anstormning av elever och brukare som, om förslaget går igenom, kommer tvingas vända sig till kommunala verksamheter undrar Susanne Bennström.
Läs: "Vi har inte råd med en ideologisk strid"

Enligt regeringens egen beräkning skulle branschen som helhet få ha en rörelsemarginal på 0,3 %. Det innebär alltså att på varje hundralapp som omsätts får högst 30 öre användas för att betala amorteringar och räntor på eventuella lån, göra egna investeringar, bygga upp buffert för framtida behov och ersätta ägarna för deras satsade kapital och den risk de tar.

Hur många skulle klara det i sin egen ekonomi? Om du får ut 20 000 kr efter skatt så skulle du alltså tvingas göra av med 19 940 kr på hyra, mat, kläder och andra löpande utgifter. 60 kr/månad får du ha kvar till att betala räntor och amorteringar, att spara för framtiden och kanske unna dig något lite extra. Du kanske väntar tillökning och behöver bygga ut huset – hur många tror att man får lån med en sådan ekonomi? Vad händer om du ställs inför en oförutsedd utgift en månad?

Precis den situationen ställs företagen inför. Om man vill bygga ut skolan för att det är lång kö så går inte det att bygga upp en egen buffert för att klara detta – några lån lär man inte heller få. Om influensan går ovanligt hårt så att fler vikarier än vanligt måste tas in till förskolan så finns inga pengar för att hantera detta. Det är framför allt barnen och de äldre som hamnar i kläm.

Det här tycker regeringen är ett välavvägt och balanserat förslag samtidigt som man säger sig vilja värna mångfalden. Det går inte ihop utan visar bara på en stor cynism.

LÄS: Carola Lemne: Ett dråpslag mot välfärden

I Västmanland går 9011 barn och ungdomar i privata förskolor och skolor och 2369 personer har valt privata utförare inom omsorgen.

Deras verksamheter står nu i skottlinjen. Regeringen vill göra det omöjligt att driva dessa välfungerande och omtyckta verksamheter vidare – trots att medborgarna och medarbetarna själva har valt dem. Fortfarande saknas svar på frågorna om vad våra kommun och landstingspolitiker tänker göra om förslaget går igenom.

Det går inte att gömma sig bakom uttalanden som att ”förslaget ändå inte kommer att gå igenom”. Vi har nyligen sett exempel på två gigantiska felbedömningar inom politiken i Storbritannien. Det är dags att ta politiken seriöst så frågan till våra kommunpolitiker i länet är: hur ställer ni er till regeringens förslag och vad gör ni om det går igenom? Susanne Bennström har bestämt sig. Hon kommer lägga ner sin verksamhet om förslaget går igenom.
LÄS: Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs