Att vara sin egen lyckas smed

Att välja med både hjärta och hjärna är ett ämne som jag tidigare tagit upp. Det många branscher som ropar efter arbetskraft. För näringslivet är just nu den mest aktuella och viktigaste frågan kompetensförsörjning, kompetensförsörjning och kompetensförsörjning.

En annan aspekt som jag också vill lyfta på detta tema är just avsaknaden av nystartade företag. Vårt land kommer framöver att behöva både en och två nya företag som Spotify eller Klarna. Glädjande visade nyss siffror från Bolagsverket att nyföretagande ökat mest i Västmanland. Det är viktigt och bra, samtidigt som jag får iklä mig rollen som djävulens advokat och peka på att i den mätning av företagsamheten som utförs av Svenskt Näringsliv, har Västmanland under lång tid haft en av landets lägsta andelar av företagsamma.

Vad beror då detta på?

Finns förklaringen i att vårt län i mångt och mycket varit ett utbrett brukssamhälle, där normen varit anställning hellre än företagande? Att våra framgångsrika företag varit duktiga på att attrahera medarbetare och erbjuda attraktiva jobbutsikter? Eller kan det vara så att vi inte lyft och belönat entreprenöriella egenskaper eller i tillräckligt hög utsträckning talat om möjligheten att starta företag som ett nog så gott alternativ till anställning?

Med viss självrannsakan måste jag nog tillstå att sanningen nog ligger där någonstans mitt i emellan.

Precis som i idrottslivet krävs träning och åter träning för att lyckas som entreprenör. Det är inte för intet Ingemar Stenmark myntade de bevingade orden ”Jag vet ingenting om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”.

Satsningar på såväl arbetsmarknadskunskap som sommarlovsentreprenörer är nog så viktiga och bra incitament för att få mer tur, kunskap och möjlighet att testa. De gymnasieprogram som erbjuder UF-företagande skapar möjlighet att kunna träna för ännu mer tur. Undersökningar visar också att närmare 47 % av våra ungdomar vill starta eget.

Ung företagsamhet har under snart 40 år gett våra skolungdomar chansen att i form av UF-företagande driva egna företag. Sedan starten har närmare 400 000 elever drivit UF-företag i Sverige. Sedan 2010 arbetar Ung Företagsamhet även med grundskolan. Samstämmig forskning visar att de som drivit UF-företag på gymnasiet blir i större utsträckning företagare, får ledande positioner, har högre lön och i mindre utsträckning hamnar i arbetslöshet. Tur föder tur. Studier visar även att elever som drivit ett UF-företag, genom sin gymnasieutbildning, upplever att deras allmänna inlärningsförmåga ökat.

Listan med fördelarna av att driva UF-företag kan göras lång. Men UF är inte tillgängligt på alla skolor och gymnasieprogram. Så borde det inte vara. Att ungdomar får chansen att bli så företagsamma som möjligt, för att vara rustade för livet efter skolan, tror jag alla tycker är viktigt. Det är dags att göra Ung Företagsamhet till ett obligatoriskt inslag i skolan.

Min uppmaning är därför till politiker, till näringsliv och till samhället, vill vi få flera nystartade företag, kanske till och med ett nytt Spotify, satsa på Ung företagsamhet!

Ps. missa inte årets höjdpunkt och verkliga energiboost, Ung företagsamhets mässa på Aros Congress Center den 19 mars!