Brådskande att komma till bukt med det offentliga slöseriet

Det har nog inte undgått någon att landets kommuner står inför en jätteutmaning. Hur får vi budgeten i balans och hur säkerställer vi välfärden?

Både SKL och regeringen bedömer att efterfrågan på välfärd och service kommer att öka dramatiskt i framtiden, vi blir glädjande nog allt fler och vi lever allt längre, samtidigt som många kommuner redan nu har problem med att klara av sina välfärdsåtaganden.

Att höja skatten i ett land som har ett av världens högsta skattetryck är kanske inte svaret, inte heller att försämra kvaliteten och servicen på välfärdstjänsterna. Mycket skattemedel kan sparas genom att komma till bukt med det offentliga slöseriet och att kommunerna lär sig effektivisera av varandra.

En rapport som Svenskt Näringsliv tagit fram visar exempelvis att om kostnaderna i Västerås skulle sänkas till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle detta innebära en besparing på 481 miljoner kronor, vilket motsvarar en skattesänkning om 2,03 kr.

Rapporten bygger på en undersökning som konsultföretaget WSP gjort på Svenskt Näringslivs uppdrag gällande vilken teoretisk potential till effektiviseringar och förbättringar det finns i den kommunala sektorn. I januari i år presenterades rapporten ”Produktivitetspotential för kommunal sektor” (officiell statistik i huvudsak från databasen Kolada).

Sedan tidigare vet vi att kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig mycket åt mellan kommuner och att det inte finns något statistiskt samband mellan kostnader och resultat.

Underlaget i Svenskt Näringslivs rapport tog avstamp i att de bäst presterande kommunerna, som förmådde att leverera höga resultat till låga kostnader, fick utgöra en benchmarkinggrupp inom varje område.

För att inte kommunernas skiftande förutsättningar skulle spela in rensades, så långt som möjligt, både måtten för kostnader och resultat för strukturella skillnader. De områden som studerades var: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade (LSS). Det vill säga huvuddelen av kommunens kärnverksamhet.

Om kostnaderna i Västerås skulle sänkas till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle detta innebära en besparing på 481 miljoner kr. Detta motsvarar en effektivisering på 9 procent. Denna besparing skulle motsvara en skattesänkning om 2,04 kr från nuvarande 31,24 till 29,21 kr. Verksamheterna i kommunen skulle även kunna utvecklas för motsvarande summa. Sammantaget motsvarar det till exempel grundskoleverksamhet för ytterligare 5 600 elever, förskola för 4 700 barn eller särskilt boende för 900 personer inom äldreomsorgen. Effektiviseringar i form av tydliga mål, uppföljning och bättre nyttjande av medarbetarnas kompetens. Det handlar alltså inte om att springa fortare eller att tumma på kvaliteten.

Finns det framgångsfaktorer? Klart det finns! Först handlar det om insikt – allt handlar inte bara om resurser. Det handlar också om hur resurser används. Givet detta handlar det om saker som att ha tydliga politiska mål, att med systematiska jämförelser med andra kommuner följa upp dem och att använda ny teknik på ett smart sätt. Det handlar också om ett bra ledarskap, som förstår att nyttja medarbetarnas kompetens och att undvika detaljreglering. Det handlar inte om att ”springa fortare”. Att dessutom ha fungerande konkurrens inom välfärdstjänsterna är av stor betydelse.

Kommunerna förstår, oftast, brådskan med att effektivisera välfärdstjänsterna i kommunal sektor - men då måste de börja nu!