En orolig framtid till mötes

Första partiet ut blev Liberalerna som mönstrade Roger Haddad och Jesper Brandberg. Företagare med funderingar på framtiden var Daniel Kvist, handlare ICA Maxi Erikslund och Mansour Nozhatzadeh, vd, Q-RA, Hemtjänst och Hemsjukvård.

– Jag är orolig för framtiden som välfärdsföretagare, menar Mansour Nozhatzadeh. Ibland skäms man för att berätta att man kommer från branschen i stället för att vara hur stolt som helst. Det är oroväckande med införandet av eventuellt vinsttak. På lokal nivå är nu frågan om vi kan fortsätta bedriva vårt företag. Det händer så mycket för tillfället med förändringar som inte verkar ta slut. Det var inte länge sedan som flera av våra riktigt duktiga branschkollegor fick stänga sina verksamheter. Vi ställde frågan om det handlade om en utrensning? Nu kommer en ny våg så vi får se vad som händer.

Jesper Brandberg svarar:

– LOVEN gäller inom Västerås stad. Jag förstår att ni är oroliga, men vi Liberaler i opposition är för LOVEN och har varit med och infört den i Individ och familjenämnden för all barn- och ungdomsinstitutionsvård.

Q-RA, som har hemtjänst och hemsjukvård har planer på att utöka verksamheten.

– Vi har planer på att etablera oss i nya områden som Viksäng, Rönnby med flera men vågar inte, fortsätter Mansour Nozhatzadeh. Det handlar om eventuella vinster inom välfärden. Kompetensförsörjningen där det är svårt att hitta kompetent personal. Ska vi satsa eller bromsa? Vi måste känna oss trygga som företagare det gör vi inte med oviss framtid. Ytterst är det våra kunder som blir lidande.

Jesper Brandberg instämmer och hoppas att fler ska få upp ögonen för vad som håller på att hända i Västerås.

– Förut hade vi 17 utförare och nu har vi 12. Fem har lagt ned de privata utförarna håller på och svältas ut. Varför ska privata företag agera dragspel utan att få tjänas pengar?

När det handlar om kompetensförsörjning och utbildning är språket viktigt, menar Mansour Nozhatzadeh.

– Vi saknar utbildad personal som kan svenska språket. Utbildningsföretagen blir tilldelade elever, utbildar skötare och undersköterskor utan att de kan språket. Hur kan man klara utbildningen utan att kunna språket? Behöriga kommer ut från utbildningen utan att kunna svenska. Arbetsförmedlingen är för passiva som sänker kraven på utbildning.

Roger Haddad svarar:

–Vi vill lägga ned Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form men inte kasta ut folk hur som helst. Utrikesfödda kvinnor står längst från arbetslivet, hur ska de nå arbetsmarknaden?

– Ganska enkelt, menar Mansour Nozhatzadeh. Se till att de kan språket först och främst.

Daniel Kvist stöter på samma problem hos ICA Maxi.

– Vi har haft duktiga medarbetare som inte kunnat kommunicera med kunder, det fungerar inte.

För Daniel Kvist handlar företagandet till stor del om säkerhet i butik för personal och kunder.

– Snatteri och stölder har blivit en vardag, och det är ingen vits att anmäla då ingenting händer. Vi lägger ned massor av tid på att skriva anmälningar som läggs ned. Det blir inga konsekvenser för de som begår snatteri och stölder.

ICA Maxi Erikslund med 175 anställda är ändå relativt förskonade från stölder och snatterier, i jämförelse med handlare med mindre butiker.

– Snatterier och stölder kostar företaget drygt en miljon som skulle kunna användas till butikens utveckling, menar Daniel Kvist. Vi har högre bemanning kvällstid än vad vi egentligen behöver för att öka säkerheten och det kostar pengar. Det skulle hjälpa om vi kunde porta kunder som begår snatteri och stölder.

Roger Haddad:

– Vi kan inte lova några mirakelkurer, men vi vill ha 2000 kommunala ordningsvakter i landet. De ska prioriteras i utsatta områden. Vi vill se fler poliser och att poliser som slutat lockas tillbaks. Fler i yttre tjänst som kan arbeta brottsförebyggande. Polisen klarar inte vardagsbrott idag.

Kompetensförsörjning och arbetsgivaravgifter är två områden som Daniel Kvist gärna vill belysa:

– Vi har dragit ned på timmar på grund av ökade arbetsgivaravgifter för unga anställda. Kostnaderna ökade 2,5 miljoner i ett svep. Inte lika lockande för oss att anställa 18–19-åringar längre. De höga OB-tilläggen på kvällar och helger är också ett problem. Det gör att vi har liten möjlighet att belöna personal med mer ansvar och erfarenhet. Vi skulle gärna fördela om lönerna så att det blev större skillnad mellan ingångslön och tre-års lön. Annars blir det svårt att få duktiga medarbetare att stanna kvar, de ser jobbet som ett instegsjobb.

Lasse Blom