Nytt regelverk hot mot Specialistdjursjukhuset

Ungefär 22 000 hundar och katter från hela Sverige remitteras hit varje år för ortopediska, medicinska och neurologiska problem, operationer, intensivvård, avancerad bilddiagnostik och rehabilitering.

Nu hotas stora delar av Specialistdjursjukhuset av den praktiska tillämpningen av en lag som infördes den 1 januari 2010. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter är det numera enbart legitimerade djursjukskötare som får utföra behandlingar med narkotiska preparat. Det betyder att inga andra har rätt att söva djur eller ge smärtstillande och lugnande medel. Tidigare har all personal som utbildats internt kunnat göra det under veterinärt ansvar, det vill säga med en veterinär som ytterst ansvarig.

-Med det nya regelverket är det inte ens hälften av våra sköterskor som har den rätten. Vi har jour dygnet runt hela året. Nu står vi inför en situation där personalbristen kan tvinga oss att se över vår verksamhet och våra öppethållandetider. Jag befarar att det kan bli början till slutet för dygnet-runt-öppet på Specialistdjursjukhuset och därmed finns risken att djurskyddet påverkas, säger djursjukhuschefen Mia Runnérus, som är legitimerad veterinär från Veterinärhögskolan SLU i Uppsala, specialiserad på hundens och kattens sjukdomar och med en gedigen erfarenhet från olika chefsbefattningar.

Redan nu i sommar får personalbristen genomslag i Strömsholm. Än så länge tar man emot akutfallen.

-Men för att hålla igång jourmottagningen måste vi sätta stopp för de förbokade patienterna några veckor under sommaren. Allt det här sliter på våra medarbetare. Långsiktigt är läget förstås inte hållbart, konstaterar Mia Runnérus.

Hon har fortfarande förhoppningar om att hotet mot Specialistdjursjukhuset och andra aktörer i branschen kan undanröjas.

-Vad jag hoppas på är att djurvårdare, som inte tillhör gruppen som nu benämns djurhälsovårdspersonal, ska få livslång dispens från behandlingsförbudet om vi som arbetsgivare kan säkerställa deras kompetens.

Rekryteringsproblem

Mia Runnérus är övertygad om att de nyutexaminerade legitimerade djursjukskötarna inte alls räcker till för att fylla bristerna. Till den treåriga utbildningen på SLU i Uppsala antas numera 50 studenter per år mot 40 tidigare. Diskussioner pågår om att öka antagningarna till 60.

-Ett antal av dem som börjar där hoppar av under utbildningens gång för arbete inom andra sektorer. De flesta av de färdiga djursjukskötarna föredrar att söka sig till mindre kliniker utan jourtjänstgöring. Vi här ute på landet har det extra svårt att attrahera medarbetare på grund av vår lokalisering. Det är det dilemma vi står inför, betonar Mia Runnérus.

Att locka hit utländska djursjukskötare är inte heller någon framkomlig väg.

-I Sverige har vi en treårig universitetsutbildning. I alla andra europeiska länder är den bara på två år och inte alltid på universitetsnivå och kan därför inte godkännas här, säger Mia Runnérus.

Lagen som sådan har hon inget att invända mot.

-Mycket som gäller olika typer av behandlingar på djur har tidigare varit oreglerat. Därför var det bra att regelverket styrdes upp, men det skedde tyvärr utan att man lyssnade på oss i branschen, betonar Mia Runnérus.

Sören Karlsson