Oklyftigt om klyftor

1. Vi befinner oss i högkonjunktur och kapitalvinsterna ökar.

2. Många utrikes födda har svårt att få jobb och invandringen har varit stor. Ökningen av andelen med låg ekonomisk standard beror till största del på att utrikesfödda i allt för hög grad fastnar i utanförskap och inte lyckas komma in på arbetsmarknaden.

Den uppmärksamme noterar att det alltså inte är några rusande skillnader i löner som orsakar förändringen. Lönespridningen, skillnaden mellan en låg lön och en hög lön, har i princip varit konstant de senaste 11 åren.

I exempelvis USA går det att tala om dramatiskt ökande klyftor. Där har reallönerna för vanligt folk de facto stått still i decennier, men i Sverige är bilden en annan. Tack vare bland annat den svenska modellen och löneökningar inom Märket har de svenska reallönerna för vanligt folk ökat stadigt de senaste 25 åren. Inkomster exklusive kapitalvinster i Sverige ökar ungefär i samma takt för de 10 procent med högst inkomster som för de övriga 90 procenten. Ska man tala om någon trend så är det att den senare stora gruppen under många år haft högre procentuella ökningar än den förra.

Ska man tala om klyftor så är den verkliga svenska klyftan idag mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är viktigt att skilja på inkomstskillnader och lönespridning. Kan det skapas fler riktiga jobb så kan fler ta sig ur fattigdom och då kan klyftorna minska. Den viktigaste medicinen för att förbättra för de med lägst inkomster vore således att underlätta för företag att anställa. Genom enklare regler, lägre avgifter och bättre matchning på arbetsmarknaden kommer fler företag kunna anställa. Då når fler egen försörjning, vilket inte bara är en välsignelse för dessa, utan även gör att fler bidrar till välfärden och därmed betalar in till de i störst behov av ekonomiskt bistånd.

På sina håll ute på arbetsplatser i landet skulle inkomstskillnaderna rentav behöva vara större. I flera branscher är nämligen ingångslönerna så höga att unga nyanställda tjänar lika mycket som de som varit anställda i många år, har högre utbildning och/eller har större ansvarsområde. Detta slår åt båda håll då det dels blir svårt för arbetsgivaren att premiera nyckelkompetens med stort ansvar samtidigt som unga får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, eftersom de kostar lika mycket som erfaren arbetskraft. I exempelvis detaljhandeln, där ingångslönerna ökat med cirka 50 procent sedan år 2000, är många handlare frustrerade över att inte kunna ge sina erfarna anställda den löneutvecklingen de önskade.

Vi ska vara stolta över att Sverige utvecklas väl och att utvecklingen kommer befolkningen i stort till del. Att klyftorna är små är något att glädjas över. Men sammanpressade löner är i sig inget självändamål, särskilt inte om det leder till för höga trösklar på arbetsmarknaden och att kompetensutveckling inte lönar sig. Det bör vi ha i åtanke när vi pratar om klyftor.