Surahammar tittar på omvärlden för att förbättra företagsklimatet

-Vi plockar gärna goda exempel från vår omvärld i arbetet med att förbättra företagsklimatet och öka företagsamheten. Från årsskiftet började vi införa den så kallade Rättviksmodellen, säger Tobias Nordlander (S), kommunstyrelsens ordförande i Surahammar

Enligt den alldeles nya rapporten från Svenskt Näringsliv har Surahammar den lägsta företagsamheten i Västmanlands län.

-Frågan om företagsamhet och företagsklimat är komplex. Surahammar har varit ett brukssamhälle där mycket byggt på traditioner. I traditionerna har det ingått att du jobbat hos de stora arbetsgivarna. En del av den andan lever kvar. En förändring är på gång, men det är en lång resa kvar, konstaterar Tobias Nordlander.

Han pekar på att det handlar om att skapa en positiv spiral.

-Ju fler egna företagare du känner desto lättare är det att komma över tröskeln och själv starta eget.

Tobias Nordlander är angelägen om att Surahammar hämtar influenser från olika håll.

-Nu är det aktuellt med Rättvik. Vi har tittat på det som sker i Timrå och vi hämtar inspiration också från Hallstahammar som kommit lite längre än Surahammar, förklarar han.

Rättviksmodellens första steg innebär att livsmedelsinspektörerna ska göra sina inspektioner innan kommunen fakturerar företagen. Det låter kanske självklart, men har i många kommuner inte alltid varit fallet. I Surahammar är tanken att man nu ska fortsätta enligt arbetssättet i Rättvik.

I november 2015 sjösatte Surahammar ett utvecklingsprojekt kallat Attraktivt företagsklimat. Det ska pågå fram till oktober 2018. Service och myndighetsutövning i toppklass är ett av målen. Det är här Rättviksmodellen tillämpas.

-På ett område ligger Surahammar redan långt framme. Är alla papper rätt ifyllda tar en bygglovshantering i genomsnitt bara 10 dagar, säger Tobias Nordlander.

Ett annat mål är att förenkla upphandlingsprocesserna, exempelvis genom att dela upp inköpen i mindre enheter. Ett tredje mål är att öka platsmarknadsföringen och lyfta fram Surahammar som en attraktiv kommun.

Tobias Nordlander hoppas också kunna återstarta den fadderverksamhet som fanns för några år sedan och gick ut på att politiker och företagare skulle lära sig mer om varandras vardag.

Surahammar har siktet inställt på att senast 2020 finnas med bland de 100 främsta kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking. I den senaste mätningen låg man på plats 188.

-Det finns ett jobb att göra, men målet är realistiskt, menar Tobias Nordlander.

Gå åt skogen

-Det kommer att gå åt skogen för Surahammar om det inte blir en förändring. Surahammar har mycket att lära av Hallstahammar, säger Håkan Freijd.

Sedan 2001 äger och driver han MedTec Nordic AB, ett marknadskonsultföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn. Håkan Freijd är dessutom mycket aktiv inom det växande omvårdnadstekniska klustret i Västerås. Han är också ordförande i Företagarna Hallstahammar-Surahammar och har utmärkta möjligheter att jämföra företagsklimatet i de båda kommunerna.

-Hallsta och Sura kan blicka tillbaka på flerhundraåriga brukstraditioner. Min bild är att Hallstahammar har lyckats skala av sig mycket av det gamla. Surahammar har däremot svårt att släppa bruksandan och anammar inte de nya trenderna, betonar Håkan Freijd.

Som ett tecken i tiden pekar han på att det stora huvudkontor som Bulten byggde i Hallstahammar på 1960-talet idag är hemvist för över 50 mindre företag i en lång rad olika branscher.

Håkan Freijd menar att det inte var någon självklarhet att Hallstahammar skulle lyckas lyfta sitt företagsklimat när projektet En väg in lanserades 2003.

-Vid starten pratade inte politiker och företagare samma språk, men så småningom fick vi en ökad samverkan. Det blev grunden till ett bättre företagsklimat. Kommunikation är A och O, konstaterar Håkan Freijd.

Skillnaderna mellan kommunerna kan illustreras också på ett annat sätt. I Svenskt Näringslivs senaste mätning av det lokala företagsklimatet finns Hallstahammar på plats 59 bland Sveriges 290 kommuner, Surahammar på plats 188. Den alldeles färska kartläggningen av företagsamheten visar att 6,9 procent av Suras invånare är företagsamma. Motsvarande siffra för Hallsta är 8,5 procent.

-Ett bra företagsklimat måste skapas av det lokala näringslivet och av de lokala politikerna gemensamt, inte av företagsfrämjande aktörer och tillfälligt inköpta konsulter. Surahammar behöver ett mycket starkare engagemang från politikerna och det krävs en genomlysning och effektivisering av den kommunala förvaltningen. Då kan företagsklimatet förbättras väsentligt och företagsamheten öka, säger Håkan Freijd.

Inte imponerad

-Jag är inte imponerad av företagsklimatet i Surahammars kommun. Det är väldigt mycket kvar att göra. Näringsliv, politiker och tjänstemän måste jobba bättre tillsammans och ta två steg framåt istället för ett halvt, poängterar Lena Oderstad Andersson.

Hon och hennes man äger och driver Ramnäs Hotell & Konferens sedan åtta år tillbaka.

-Hela den kommunala verksamheten måste gå i samma riktning och arbeta för att förbättra servicen till företagen. Idag känns det som politiker och tjänstemän agerar med ryggen mot varandra och utan en tanke på en gemensam linje, säger Lena Oderstad Andersson.

Hon efterlyser mycket mer av kreativitet, nya initiativ och en ständig dialog med företagen.

-Bruksandan bromsar oss fortfarande. Den outtalade tanken är att ”så har vi alltid gjort” eller ”så har vi aldrig gjort”. Det finns ingen förändringsvilja.

Lena Oderstad Andersson pekar på att det finns en helt annan framåtanda i grannkommunen Hallstahammar.

-Där är man öppen för förnyelse och det verkar ha påverkat företagsklimatet väldigt positivt, tycker hon.

När Socialdemokraterna och Centerpartiet efter valet 2014 bestämde sig för att gemensamt leda kommunen såg Lena Oderstad Andersson möjligheter till nytänkande.

-Till att börja med verkade det mycket positivt, men sedan blev det en tillbakagång till det gamla vanliga. Förmågan till verklig förnyelse saknas, säger hon.

Sören Karlsson