Upp till kamp för äganderätten

Fredagen den 1:a juni samlades det till boksläpp på Snytsbo Gård i Norberg. Karl Hedin har tillsammans med Peter Wigert, John Gull och Björn Törnvall, alla knutna till AB Karl Hedin, skrivit den gedigna boken ”Attacken mot äganderätten”. Boken innehåller en historisk översikt över svenskt skogsbruk, statistik kring läget i dag och inte minst en kraftfull attack på den idag förda svenska miljöpolitiken som hotar äganderätten i skogen.

Bakgrunden är att de svenska myndigheter de senaste åren inskränkt brukanderätten för allt fler av Sveriges 330 000 skogsägare med nyckelbiotopinventeringar och artskyddsförordningen i ryggen. Allt fler har fått ofrivilliga avverkningsförbud och inte sällan har dessutom skogsägarna blivit utan kompensation för det stora inkomstbortfallet. Detta är inte bara ett hot mot äganderätten i Sverige menar bokförfattarna.

– Det är en katastrof för landsbygden och de skogsägare som får se resultatet av decenniers skogsbruk gå upp i rök då deras skog genom statens försorg plötsligt blir värdelös. I förlängningen får politiken dessutom kraftigt negativa effekter för oss på AB Karl Hedin, den svenska skogsindustrin och hela det svenska ekonomiska systemet i Sverige. Skogsindustrin är jätteviktig för Sveriges export och handelsbalans, berättar Karl Hedin.

Han ifrågasätter agendan bakom de krafter som vill frånta svenska skogsägarna rätten att bestämma över deras egen skog. Sverige har idag ett ansvarsfullt skogsbruk med mångfald i brukandet till följd av det spridda ägandet. Dessutom är redan hela 31 procent av den svenska skogsmarken undantagen från brukande när man räknar in hänsynsytor, nyckelbiotoper, den frivilligt skyddade skogen och den improduktiva skogsmarken. Att som miljörörelsen bara räkna med den formellt skyddade skogen såsom nationalparker och naturreservat är oseriöst, menar Karl Hedin.

Författarna efterlyser rejäla konsekvensanalyser inför nästa beslut om inriktningen för den svenska skogspolitiken. Där bör såväl konsekvenserna för miljön finnas med, men också analyser kring hur den svenska ekonomin och landsbygden påverkas. De senare punkterna har hamnat i skymundan anser de och påpekar att intäktsförlusterna för den produktiva skog vi idag ej brukar (4,1 miljoner hektar) uppskattningsvis uppgår till cirka 15 miljarder kronor årligen*. En betydande summa som naturligtvis skulle öka om ytterligare skog undantogs.

Råvaruansvarige John Gull, tillika skogsägare och medförfattare till boken, är oroad över utvecklingen.

– Man borde se mer till den lilla människan, i det här fallet skogsägarna. De har väldigt lite att sätta emot när staten vill lägga beslag på deras egendom. Jag tycker att äganderätten bör respekteras. Staten borde inte ta skog ifrån någon om det inte är absolut nödvändigt, och i så fall borde rimlig ersättning utgå. Den nuvarande politiken slår mot jobben och ägandet på landsbygden, vilket naturligtvis gör det svårare att leva och verka här.