Chans för Västra Götaland att rycka ifrån

Svensk industriproduktion är idag 20 procent lägre än vad den hade varit om den hade växt som den tyska. Sedan millennieskiftet har vart fjärde industrijobb försvunnit. Det har legat industritunga regioner som Västra Götaland i fatet. Under de senaste två årens återhämtning har Göteborg dock ökat sysselsättningen snabbare än Malmö och Stockholm. Men det är oftast inte samma jobb som kommer tillbaka.

I vår undersökning säger fyra av fem bland 6000 privata arbetsgivare att kompetenskraven förändrats jämfört med för fem år sedan, och var fjärde beskriver förändringen som omfattande. Denna omstöpning går snabbare i Sverige än på de flesta håll.

Kinesiska konkurrenter kommer ikapp fler svenska industriföretag, samtidigt som flera av dessa kämpar med att matcha tekniksprången hos världens digitala snabb-växare. Runt hörnet finns till exempel självstyrande bilar, med vilka stadsbor om något decennium väntas klara sig med färre bilar jämfört med idag. Även många tjänsteföretag ställer om. E-handeln ökar och Amazon öppnar livsmedelsbutiker utan kassor eller butiksbiträden.

I denna snabba förändring stoppas åtskilliga investeringar av brist på rätt personal att anställa. I vår undersökning svarar två av tre tillfrågade företag att de inte lyckats ”anpassa den samlade kompetensen i företaget för att klara de nya behoven”.

Misslyckandet förklaras naturligtvis till en del av Sveriges synder i förvaltning av utbildningssystemet, allt ifrån skolans dalande resultat till avsaknaden av lärlingssystem och byråkratiserade universitet.

Men det finns också en ny dimension. Vår inventering tyder på att den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen. Den mest efterfrågade kompetens har personer som förenar ett yrkeskunnande med digitaliseringsskicklighet. Framtiden skapas av de som har denna dubbelförmåga. Fördjupad digitaliserings know-how måste bli självklar i alla utbildningar.

För Västra Götaland är det dessutom bråttom. Att reformera utbildningar och att locka fler ungdomar till allt längre och specialiserade utbildningar kommer i bästa fall att ta många år.

Det behövs därför mer nytänkande för att lösa kompetensbristen. I åtskilliga IT-utbildningar är första årets material redan förlegat när studenten tar examen. I stället måste fler utbildningar erbjudas i korta moduler som enkelt kan förändras och uppdateras. På det sättet kan fler dras in som inte tror sig klara en lång utbildning, och kan få kvitto på varje etapp. Modulerna inbjuder också till livslångt lärande. Arbetsgivare kan vara med och utveckla dessa och använda dem för vidareutbildning av anställda. Som exempel är utbildningar för piloter och dykare organiserade i en serie av moduler som kan byggas på under hela yrkeslivet.

Fler av dessa moduler bör byggas som ”digitala lärare”. På det sättet kan de lättare användas även hos arbetsgivare, samt utanför universitetsorterna. Digitala lär-plattformar är också mycket lämpade för att simulera verkliga situationer, snarare än att bara lära ut teorier.

För att få kraft och snabbhet i utveckling digitala modulutbildningar och upprätthålla kvaliteten måste flera aktörer samarbeta. Regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Kommuner som ansvarar för skolor, högskolor och arbetsgivare bör satsa gemensamt för att lösa de värsta kompetensbristerna. En sådan satsning skulle ge Göteborgsregionen ett unikt flexibelt kompetensutbud, och en möjlighet att bli ett uthålligt tillväxtlok i den svenska ekonomin.