Fyra faktorer som utmärker en bra skola

Rektorn Peter Geijervall talar varmt och engagerat om skolan som grundades i Raoul Wallenbergs anda, där fokus legat på att göra positiv skillnad med mer språkundervisning och en värdegrund baserad på ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Han beskriver skolan som en blandning av den gamla och nya skolan.

— Det finns ett samförstånd om att det ska vara ordning och reda i klassrummet.

Peter Geijervall tror att det finns fyra faktorer som utmärker en bra skola och som de valt att fokusera på. Först och främst är det ett större ansvar på vårdnadshavaren där denne står för uppfostran och skolan står för kunskap. Han menar att det är viktigt att lärare ska få vara lärare, vilket också gör att många lärare söker sig till skolan.

En annan faktor är enhetligheten i undervisning, där skolan har tydliga ramverk om hur lektionerna börjar och avslutas. En tredje faktor som är utmärkande är skolans ”utmaningsgaranti”, som innebär att alla elever ska utmanas på den nivån de befinner sig – oavsett om de har lätt eller svårt i skolan.

Sist men inte minst tror rektorn att engelska språket är avgörande. Skolan har därför valt att satsa 50 procent mer på engelskundervisning än vad andra skolor valt att göra genom att börja redan i förskolan och inkorporera engelskan i andra ämnen.

— Raoul Wallenberg var själv lite av ett språkgeni och talade många språk. Vi tror att det krävs för att göra positiv skillnad och tror att det är ett bra sätt att förbereda våra elever för en global arbetsmarknad och värld.

Att elever, lärare och föräldrar är nöjda med skolans arbete syns på söktrycket och fjolårets nöjdhetsenkät där medelvärdet på en skala mellan 1–5 avseende huruvida eleverna var nöjda och skulle rekommendera skolan var 4,6 – vilket är högt i sammanhanget. Det är i snitt 15 sökande lärare per tjänst och såväl kommun som näringsliv och civilsamhälle har intresserat sig för skolan och vara delaktiga i projekt. Men med fler elever kommer också ett ökat ansvar.

— När ett högstadium ökar från noll till cirka 400 elever är det viktigt att kunna bibehålla kvalité och kunna ha lokaler som passar. Det ställer högre krav på oss.

När vi pratar om skoldebatten, poängterar Peter Geijervall att den blivit snedvriden då man hellre talar om ägandeform än kvalité.

— När föräldrar sätter sitt barn i skolan, sätter de sin elevpeng på den och förväntar sig kvalité. Det är därför orimligt att som skola gå med vinst och leverera dåligt.

Han poängterar att det är de dåliga skolorna det ska sättas press på och att det är fel att det bara är 20 procent av alla kommunala skolor som inspekteras, medan alla friskolor gör det.

— Med tydliga kvalitetskrav och inspektioner på alla skolor skulle varken kommunala skolor eller friskolor som inte levererar den allra bästa undervisningen kunna gå med vinst. Med vinsttak skulle friskolor istället inte kunna existera, avslutar Peter Geijenvall.