Andreas Gyllestrand

Göteborgarna förlorar miljarder på kommunens skatteläckage

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringens och Vänsterpartiets argument att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel stämmer inte. Det verkliga läckaget av skattemedel finns istället i form låg effektivitet i Sveriges kommuner, det skriver företagaren Andreas Gyllestrand, ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Efter snart en hel mandatperiods utredande gick regeringens vinstbegränsningsförslag mot omröstning i riksdagen. Trots mycket skarp kritik från experter, näringslivet, branschen och inte minst Lagrådet lade regeringen fram ett förslag som i praktiken skulle innebära slutet för stora delar av den privata välfärden i Sverige och för valfriheten. Det finns många felaktiga argument som regeringen och vänsterpartiet använt för att motivera detta. Ett av dem är att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel.

Det stämmer inte. Det verkliga läckaget av skattemedel finns istället i form låg effektivitet i Sveriges kommuner. I Göteborg visar beräknar att detta läckage motsvarar 2,9 miljarder kronor, eller 13 procent av den kommunala välfärden.

Varför är det fel att tala om skatteläckage hos de privata utförarna? Helt enkelt därför att dessa får lika hög eller lägre ersättning jämfört med de kommunala. Det är alltså inte så att de privata aktörerna kostar mer. Däremot visar de flesta undersökningar att de levererar bättre eller lika bra kvalitet på nästan alla områden inom välfärden. Trots detta kan de göra en normal vinst i sin verksamhet. Svenskt Näringsliv har i flera sammanhang visat att vinsterna är i branschen är normala i jämförelse med andra tjänsteföretag. Totalt handlar det om promille av välfärdens samlade resurser som utgör vinst.

Däremot brister effektiviteten i kommunsektorn som helhet i Sverige. Svenskt Näringsliv har låtit företaget WSP analysera detta för riket som helhet och för ett antal enskilda kommuner. Metoden går ut på att studera sex områden av den kommunala välfärden: förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, familj- och individomsorg och LSS. För att skapa en relevant jämförelsegrupp har ett antal kommuner som presterar bra på varje område valts ut. Göteborg jämförs sedan på vart av de sex områdena med dessa referensgrupper.

Referensgrupperna av kommuner är valda utifrån två kriterier. Först skall kommunen uppvisa en hög kvalitet på respektive område och givet detta skall kommunen dessutom ha en låg kostnad. Alla beräkningar bygger på vedertagen officiella statistik och hänsyn har så långt det är möjligt tagits för kommuners olika förutsättningar vad gäller t.ex. socioekonomi, geografi, åldersstruktur med mera.

Resultaten visar alltså att om Göteborg blev lika effektiv som referensgruppen i genomsnitt skulle kommunen kunna spara 2,9 miljarder, eller 13 procent av verksamheten. Denna potential handlar inte om att personalen skall springa snabbare eller att saker skulle skötas sämre. Den handlar om att göra saker lika smart, genomtänkt och effektivt som ett antal fullt jämförbara kommuner idag redan gör. Det är heller inte egentligen något märkligt eller hemlighetsfullt som de effektiva kommunerna gör. Det handlar om saker som tydliga politiska mål, bra budgetstyrning, sektorövergripande arbetssätt och privata aktörer som skapar konkurrens. En bra investering skulle vara en budget för kommunala tjänstemän och politiker i Göteborg att resa till de effektiva kommunerna för att låta sig inspireras.

Pengarna som på detta sätt skulle kunna frigöras i Göteborg kan sedan användas för att sänka skatten – i fallet Göteborg med 3,29 kr – eller för att satsa mer på välfärden. Effektiviseringspotentialen ovan motsvarar exempelvis 32 800 ytterligare grundskoleplatser eller 3 600 platser i äldreomsorgen. För att klara utmaningen med en större andel unga och äldre i befolkningen är det också nödvändigt att få mer värde för varje skattekrona. Självklart skall dessa beräkningar ses som en teoretisk potential som tar lång till att förverkliga. Det viktiga är inte om potentialen exakt motsvarar 32 000 grundskoleplatser, det viktiga är att inse att det finns en stor potential och att börja arbeta för att utnyttja den.

Det är obegripligt att vänsterpartierna i Sverige fokuserar så mycket på ett påstått skatteläckage som inte existerar när det istället finns en verklig och stor outnyttjad effektiviseringspotential i kommunsektorn. Det är hög tid att debatten börjar handla om det verkliga läckaget av skattemedel. Det skulle inte minst alla innevånare i Göteborg tjäna på.

Andreas Gyllestrand
VD Cubsec AB och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Boråsföretaget: ”Behövs rejält omtag för byggbranschens utmaningar”

ARBETSMARKNAD Det är viktigt med goda värderingar och schyssta attityder för att skapa förtroende hos både kunder och anställda. Genom att sätta människan i centrum skapar man en framgångsrik företagskultur. ”Men ytterst är det politiken som sätter spelreglerna”, säger Andreas Jaldevik, VD RO-gruppen.
NYHET Publicerad:

Har vi förutsättningarna att klara en lågkonjunktur?

FREDAGSKRÖNIKA Från allt fler håll hör vi nu att vi närmar oss en lågkonjunktur. Det är i och för sig naturligt att en högkonjunktur följs av en nedgång. Efter en lång högkonjunktur där de allra flesta har fått det bättre trots utmaningar känns det som att vi ignorerat det vi alla vet kommer att hända, oavsett omfattning, och därmed inte heller förberett systemen för detta.
NYHET Publicerad:

En annan sida av LAS

JOBBSKAPARNA. Anders Hultmark, vd för Provexa AB, vill lyfta fram betydelsen av relationen med facket i förhandlingar som rör LAS. Utan en fungerande relation med facket fungerar inte LAS. Det är inte alltid den aspekten kommer fram i diskussionen, menar han.
NYHET Publicerad:

Kvinnor ökar dynamiken i bilfabriken

JÄMSTÄLLDHET I dag är nästan var tredje anställd på Volvo Cars fabrik i Göteborg kvinna. För knappt tre år sedan var det inte ens var femte. "Vi var helt snett ute när det gällde genusbalansen", säger Anu Lipponen, ansvarig för jämställdhet och mångfald.
NYHET Publicerad:

Därför tar vi matchen för företagsklimatet

FREDAGSKRÖNIKA. I veckan som gått släppte vi Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Några ser sig som vinnare, andra är besvikna. Segergester blandas med dåliga bortförklaringar. Rankingen engagerar – det är bra. Eftersom det visar att många förstår vikten av att vara en attraktiv kommun, där företag skapar jobb och välfärd.
NYHET Publicerad:

Praktisera hos Svenskt Näringsliv i Göteborg

PRAKTIKANT. Under vårterminen 2019 söker Svenskt Näringsliv i Västra Götaland en praktikant till vårt kontor i Göteborg. Är du den vi söker?
NYHET Publicerad:

Här är det bäst – och sämst – företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT. Precis som förra året är det Partille, Vårgårda och Härryda som står på Västra Götalands prispall, när Svenskt Näringsliv släpper 2018 års ranking av det lokala företagsklimatet. Nu med Partille som ny länsetta på plats 8 av landets 290 kommuner.
NYHET Publicerad:

Partilles framgångsrecept på företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT. Stefan Svensson avgår efter 20 år som kommunstyrelsens ordförande. Svenskt Näringsliv tog chansen att träffa honom för ett samtal om hans politiska karriär, vad som väntar och receptet till Partilles framgångsrika företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Strömstad årets klättrare

RANKING 2018 Med en förbättring med 89 placeringar är Strömstad den kommun som klättrar mest i rankingen. Från att ha legat på plats 195 ligger kommunen nu på plats 106 och bakom framgången finns strategier och goda relationer med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen: toppen och botten i Göteborgsregionen

FÖRETAGSKLIMAT. På tisdag, den 2 oktober, släpper vi Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. I Göteborgsregionen återfinns både toppar och bottennoteringar, men hur kommer det gå för dem i rankingen? Vi har gjort en sammanfattning, utifrån 2017 års ranking och 2018 års enkätundersökning, över företagsklimatet i Göteborgsregionen.
NYHET Publicerad:

Fler företagsbesök förbättrade företagsklimatet i Tanum

FÖRETAGSKLIMAT. Tanums kommun har de senaste åren gjort en fantastisk resa uppåt i Svenskt Näringslivs undersökning Lokalt Företagsklimat. 2012 landade det sammanfattande omdömet på 2.63, för att 2018 ha höjts till 3.48. Så vad är det Tanum gör så bra?
NYHET Publicerad:

Varierande företagsklimat i Sjuhärad

FÖRETAGSKLIMAT. Den 2 oktober släpper Svenskt Näringsliv sin ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Förra året var det bara två av Sjuhärads åtta kommuner som steg i rankingen, kan årets resultat ändra på det?
NYHET Publicerad:

Fortsatt högkonjunktur men något mer återhållsamt bland företagen i länet

FÖRETAGARPANELEN. Det råder fortsatt högtryck bland företagen i Västra Götaland. Det är betydligt fler företag som tror på ökad produktion, investeringar och nyanställningar än som förväntar sig motsatsen. Men framtidsoptimismen är något mer dämpad in tidigare, särskilt gällande behovet och möjligheterna till nyanställningar. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2018.
NYHET Publicerad:

Fler kommuner bör ta efter Rättviksmodellen

REGELKRÅNGEL. Rättviksmodellen, som innebär att kommunal tillsyn faktureras i efterhand och präglas av dialog, gick från utskälld till att ha blivit föredöme för kommuner som vill förbättra kommunikationen med sina företagare. ”Rättviksmodellen visar att det går att minska regelbördan för företag, utan att tulla på säkerhet, kvalité och miljö. Den stärker dialogen mellan kommunen och företaget, vilket bidrar till ett bättre företagsklimat. Visita anser att fler kommuner i Västra Götaland bör ta efter Rättviksmodellen”, säger Clara Nilsson, Kommunikationsansvarig Visita Västra.
NYHET Publicerad:

Vem ska ta över gården 2018?

FREDAGSKRÖNIKA. Det var inte bättre förr. Men vissa saker var betydligt enklare. Den äldsta sonen skulle ta över företaget eller gården. Det förväntades och blev allt som oftast fallet. 2018 är generationsväxlingar och ägarskiften i företag betydligt svårare än så, tack och lov, men är samtidigt en avgörande fråga för hela bygders framtid.
NYHET Publicerad:

Skiftande företagsklimat i Fyrbodal

FÖRETAGSKLIMAT. Den 2 oktober släpper Svenskt Näringsliv sin ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. I Fyrbodal var det många kommuner som höjde sina betyg i enkätundersökningen, som ligger till grund för rankingresultatet.
NYHET Publicerad:

Nu införs prao i Halmstad

PRAO Dags för prao på högstadiet. Återigen får åttor och nior pröva på arbetslivet ute på arbetsplatser. Arbetsgivarna välkomnar beskedet med öppna armar. Som en följd av riksdagens beslut har Halmstads kommun anställt Bob de Vries som praosamordnare. ”Detta är en viktig del i skolans arbete att förbereda elever inför studieval och arbetsliv”, säger Bob de Vries.
NYHET Publicerad:

Blommande företagsklimatet i Skaraborg

FÖRETAGSKLIMAT. Den 2 oktober släpper Svenskt Näringsliv sin ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Skaraborg bjuder på både höga och låga poäng, men samtliga kommuner får ett sammanfattande omdöme över betyget 3, gränsen för godtagbart.
NYHET Publicerad:

Bråka inte bort företagsklimatet

FREDAGSKRÖNIKA Så här fem dagar efter valet är det av naturliga anledningar stort fokus på regeringsfrågan och detta med all rätt. Vilket eller vilka partier som bildar regering är på många sätt avgörande för vilken väg Sverige väljer och en självklar del av den demokratiska processen. Men det politiska spelet och turbulensen har också en baksida. För Sveriges företag innebär det en stor osäkerhet vad som komma skall.
NYHET Publicerad:

Lukas från Grästorp tävlar i Yrkes-EM

YRKESLANDSLAGET. Till hösten går EuroSkills, eller Yrkes-EM, av stapeln i Budapest. Under tre intensiva dagar kommer ungdomar från hela Europa att samlas för att visa sin yrkesskicklighet och tävla om de åtråvärda medaljerna. En av deltagarna i det svenska laget är Lukas Johansson från Grästorp.