Andreas Gyllestrand

Göteborgarna förlorar miljarder på kommunens skatteläckage

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringens och Vänsterpartiets argument att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel stämmer inte. Det verkliga läckaget av skattemedel finns istället i form låg effektivitet i Sveriges kommuner, det skriver företagaren Andreas Gyllestrand, ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Efter snart en hel mandatperiods utredande gick regeringens vinstbegränsningsförslag mot omröstning i riksdagen. Trots mycket skarp kritik från experter, näringslivet, branschen och inte minst Lagrådet lade regeringen fram ett förslag som i praktiken skulle innebära slutet för stora delar av den privata välfärden i Sverige och för valfriheten. Det finns många felaktiga argument som regeringen och vänsterpartiet använt för att motivera detta. Ett av dem är att privat välfärd skulle innebära läckage av skattemedel.

Det stämmer inte. Det verkliga läckaget av skattemedel finns istället i form låg effektivitet i Sveriges kommuner. I Göteborg visar beräknar att detta läckage motsvarar 2,9 miljarder kronor, eller 13 procent av den kommunala välfärden.

Varför är det fel att tala om skatteläckage hos de privata utförarna? Helt enkelt därför att dessa får lika hög eller lägre ersättning jämfört med de kommunala. Det är alltså inte så att de privata aktörerna kostar mer. Däremot visar de flesta undersökningar att de levererar bättre eller lika bra kvalitet på nästan alla områden inom välfärden. Trots detta kan de göra en normal vinst i sin verksamhet. Svenskt Näringsliv har i flera sammanhang visat att vinsterna är i branschen är normala i jämförelse med andra tjänsteföretag. Totalt handlar det om promille av välfärdens samlade resurser som utgör vinst.

Däremot brister effektiviteten i kommunsektorn som helhet i Sverige. Svenskt Näringsliv har låtit företaget WSP analysera detta för riket som helhet och för ett antal enskilda kommuner. Metoden går ut på att studera sex områden av den kommunala välfärden: förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, familj- och individomsorg och LSS. För att skapa en relevant jämförelsegrupp har ett antal kommuner som presterar bra på varje område valts ut. Göteborg jämförs sedan på vart av de sex områdena med dessa referensgrupper.

Referensgrupperna av kommuner är valda utifrån två kriterier. Först skall kommunen uppvisa en hög kvalitet på respektive område och givet detta skall kommunen dessutom ha en låg kostnad. Alla beräkningar bygger på vedertagen officiella statistik och hänsyn har så långt det är möjligt tagits för kommuners olika förutsättningar vad gäller t.ex. socioekonomi, geografi, åldersstruktur med mera.

Resultaten visar alltså att om Göteborg blev lika effektiv som referensgruppen i genomsnitt skulle kommunen kunna spara 2,9 miljarder, eller 13 procent av verksamheten. Denna potential handlar inte om att personalen skall springa snabbare eller att saker skulle skötas sämre. Den handlar om att göra saker lika smart, genomtänkt och effektivt som ett antal fullt jämförbara kommuner idag redan gör. Det är heller inte egentligen något märkligt eller hemlighetsfullt som de effektiva kommunerna gör. Det handlar om saker som tydliga politiska mål, bra budgetstyrning, sektorövergripande arbetssätt och privata aktörer som skapar konkurrens. En bra investering skulle vara en budget för kommunala tjänstemän och politiker i Göteborg att resa till de effektiva kommunerna för att låta sig inspireras.

Pengarna som på detta sätt skulle kunna frigöras i Göteborg kan sedan användas för att sänka skatten – i fallet Göteborg med 3,29 kr – eller för att satsa mer på välfärden. Effektiviseringspotentialen ovan motsvarar exempelvis 32 800 ytterligare grundskoleplatser eller 3 600 platser i äldreomsorgen. För att klara utmaningen med en större andel unga och äldre i befolkningen är det också nödvändigt att få mer värde för varje skattekrona. Självklart skall dessa beräkningar ses som en teoretisk potential som tar lång till att förverkliga. Det viktiga är inte om potentialen exakt motsvarar 32 000 grundskoleplatser, det viktiga är att inse att det finns en stor potential och att börja arbeta för att utnyttja den.

Det är obegripligt att vänsterpartierna i Sverige fokuserar så mycket på ett påstått skatteläckage som inte existerar när det istället finns en verklig och stor outnyttjad effektiviseringspotential i kommunsektorn. Det är hög tid att debatten börjar handla om det verkliga läckaget av skattemedel. Det skulle inte minst alla innevånare i Göteborg tjäna på.

Andreas Gyllestrand
VD Cubsec AB och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svenskt Näringsliv tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. ”Därför lanserar Svenskt Näringslivs en rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” med sex skribenter som har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen” säger Johan Olsson, utbildningspolitiska expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

FREDAGSKRÖNIKA. Efter gymnasiet tog jag ett år och arbetade, innan det var dags för universitetets skolbänk. Det för att finna motivation, bli självständig, testa mina vingar och skaffa ytterligare en rad på CV:t. Ett andningshål som många unga längtar efter och nyttjar. Jag tror att många med mig tjänar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan vidare studier, men studietiden får sedan inte bli för lång. I slutändan påverkar det vårt pensionssystem, våra offentliga finanser och individens livsinkomst.
NYHET Publicerad:

”Hur vi bäst möter globaliseringen? Vi flyttar hit kompetensen!”

JOBBSKAPARNA. Globalisering och teknikskiften har medfört att efterfrågan på arbetskraft förändrats i Göteborg. Inte sällan behöver företag nu rekrytera från utlandet, när särskilda kompetenser saknas lokalt. ”Det behövs kanske 1000 mjukvaruutvecklare per år i Göteborg de närmsta åren. Vi utbildar ca 150. Nettot på 850 – där har vi behovet av arbetskraftsinvandring, svart på vitt”, konstaterar Klas Persson, VD på Sigma Technology Development i Göteborg.
NYHET Publicerad:

Wallhamn – viktig hubb för svensk fordonsindustri

JOBBSKAPARNA. På Tjörn ligger landets enda helt privatägda allmänna hamn, där det varje vecka anlöper fartyg för att lasta eller lossa bilar, lastbilar, bussar och industrimaskiner. En viktig hubb för svensk fordonsindustri, där infrastrukturen blir en allt viktigare faktor för framtidens utveckling.
NYHET Publicerad:

Länsstyrelsen ger och Länsstyrelsen tar

FREDAGSKRÖNIKA Var fjärde företagare i Västra Götaland tycker att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i den egna kommunen negativt. Man ger inte heller själva myndighetsutövningen betyget godkänt. Det är tydligt att fler företagare ser Länsstyrelsen som en hämmande kraft för tillväxten, än tvärtom. Detta trots myndighetens uppdrag om att främja hela länets utveckling och att man delar ut projektbidrag och stöd som ska ge jobb på landsbygden. Man ger med den ena handen men tar desto mer med den andra.
NYHET Publicerad:

Näringslivsstrategen: ”Länsstyrelsen måste förbättra sin dialog med kommun och näringsliv”

LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv har intervjuat Anna Aldegren, näringslivsstrateg på Tjörn.
NYHET Publicerad:

Lantbrukarnas Riksförbund: ”Länsstyrelsen är alldeles uppenbart en hämmande kraft”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv i Västra Götalands län har intervjuat LRF:s regionchef Robert Larsson.
NYHET Publicerad:

Kommunalrådet: ”Länsstyrelsen måste komma närmare medborgare och näringsliv”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Per Eriksson (S), kommunalråd i Bengtsfors, är näst på tur i Svenskt Näringslivs artikelserie om Länsstyrelsen.
NYHET Publicerad:

Landsbygdsföretagaren: ”Länsstyrelsen är en bromskloss för tillväxt på landsbygden”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv har intervjuat Thomas Hagberg, VD för Myggenäs Gård i ö-kommunen Tjörn.
NYHET Publicerad:

Företagen kritiska mot Länsstyrelsen

LÄNSSTYRELSEN. Var fjärde företagare i Västra Götaland tycker att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i den egna kommunen negativt. Detta trots myndighetens uppdrag att arbeta för hållbar tillväxt och utvecklingen i länet med målet att alla ska ha möjlighet att bo, utvecklas och driva företag. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Förväntningar som förpliktigar i Göteborg

FREDAGSKRÖNIKA Så föll klubban i kommunfullmäktige till slut. En ny budget och ett nytt styre tar över i Göteborg, för första gången på 24 år. En koalition som under en kort evighet i opposition ständigt påtalat att man vill prioritera näringslivet och det lokala företagsklimatet. En retorik som skapat förväntningar, vilket förpliktigar att gå från ord till handling.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringslivs VD besökte Göteborgs Hamn

EXPORT. Efter knappt 3 veckor på nya jobbet gjorde Svenskt Näringslivs nye vd, Jan-Olof Jacke, sitt första officiella besök på hemmaplan i Göteborg. Och för ett exportberoende land som Sverige blev första företagsbesöket på APM Terminals i Göteborgs hamn.
NYHET Publicerad:

Hur ska välfärden räcka till fler – när färre arbetar?

FREDAGSKRÖNIKA. Under de kommande åren fortsätter vår befolkning att växa snabbt. Vi blir både allt fler barn och äldre i Sverige, samtidigt som vi blir färre i arbetsför ålder. Det sätter press på välfärdens finansiering och ställer krav på en förbättrad effektivitet i välfärdssektorn. Men hur?
NYHET Publicerad:

Svag inbromsning av fortsatt brinnande högkonjunktur

KONJUNKTUR. Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.
NYHET Publicerad:

Alla elever borde driva UF-företag

FREDAGSKRÖNIKA Sverige behöver fler Spotify. Fler modiga entreprenörer som lyckas starta, driva och utveckla företag som sätter landet på kartan. Samtidigt behöver vi hitta lösningar på den kompetensbrist som nu sprider sig genom landets alla företag och branscher. Det finns inga enkla lösningar. En stor del handlar dock om att uppmuntra våra unga att våga förverkliga sina idéer.
NYHET Publicerad:

Dalslandsföretaget – ett lyckat exempel på generationsväxling

FÖRETAGSKLIMAT. Ungefär 25% av alla företag i Dalsland har ägare som är över 64 år och näringslivet står således inför en stor generationsväxling. Samtidigt upplever många svårigheter med att lämna över eller sälja sitt företag. ”Det är inte bara en överlevnadsfråga för den enskilde företagaren utan för hela Dalsland”, menar Peter Andersson, SJB AB, som själv varit med och generationsväxlat.
NYHET Publicerad:

Politiker måste bli bättre hästskötare

FREDAGSKRÖNIKA. Winston Churchill lär ha sagt ”vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset.”. Citatet handlar om vikten av att förstå vilka värden ett företag representerar, att kort och gott ha förmågan att se det hästjobb företagen faktiskt gör för sin kommun. Efter valet står det klart att de politiker som lyckats med detta konststycke – också belönats med bra valresultat. 
NYHET Publicerad:

Fyra faktorer som utmärker en bra skola

SKOLA. Raoul Wallenbergskolan i Skövde har visat sig vara en mycket uppskattad skola som såväl lärare och elever sökt sig till. Idag är det en verksamhet från förskola till högstadium, med flest förstahandsval och fulla klasser. Svenskt Näringsliv i Västra Götalands har intervjuat skolans rektor som berättar om drivkrafterna bakom skolan, om vad som gör en bra skola och om hur vi vänder de sjunkande skolresultaten.
NYHET Publicerad:

Vår tid är nu, Västra Götaland

Ni vet det där bråkiga småsyskonet. Som sett sina två äldre syskon bli bortskämda, framgångsrika och flytta hemifrån. Den på syskonskaran av tre som kanske har högst potential – men som inte förmått att ta plats, kämpar med dåligt självförtroende och istället tycker synd om sig själv. Småsyskonet är Västra Götaland. Nu är tid för förändring. 
NYHET Publicerad:

Vem klappar jobbskaparna på axeln?

GÄSTKRÖNIKA. Mitt nuvarande kall i livet är att jag vill förändra. Jag vill att fler människor ska komma i arbete, kunna stå på egna ben och vara självständiga och känna att man är med i gemenskapen och bidrar till samhället. Jag är stolt över att vara företagare och driva Bemanningskontoret – för aldrig någonsin har vår bransch en så viktig roll att spela på svensk arbetsmarknad som nu. Men är det verkligen jag som företagare som ska klappa mig själv på axeln och säga att vi är viktiga och fantastiska som skapar jobb och trygghet åt våra anställda?