Integrationen måste gå snabbare

Många nyanlända har inte en utbildning eller en utbildningsnivå som fungerar på den svenska arbetsmarknaden som den ser ut nu. Vi måste tänka om och tänka nytt. Det finns gott om arbetsuppgifter i Sverige men inte lika många jobb.

- Det finns jobb i vårt land och i vår verksamhet på Leröy Sverige, men matchningsproblematiken vid rekrytering kvarstår. Att vi inte märker av någon skillnad tyder på att integrationen måste ske snabbare och effektivare. Många av de nyanlända besitter kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar, säger Daniel Svensson.

Vårt välstånd är beroende av att det skapas nya högkvalificerade jobb och att det finns människor som har den kompetens som krävs för att konkurrera på en allt tuffare internationell marknad. Ska vi bygga ett Sverige som håller ihop, utan stort utanförskap, behöver dessutom en betydande del av jobben som skapas vara enkla, det vill säga att de inte kräver stora förkunskaper eller utbildning.

I Sverige saknas i princip en hel sektor med enkla jobb till följd av höga ingångslöner, höga skatter på arbete och ett förlegat regelverk för anställning. Är det dyrt att anställa blir jobben färre. Är det dyrt att få en tjänst utförd gör vi det själva. Arbetsuppgifterna finns, viljan att anställa finns och viljan att köpa tjänster finns. Enkla jobb växer fram om kostnaden och risken för arbetsgivaren är betydligt lägre. Viljan att jobba finns – varför förstår inte politikerna det? Ett jobb är en väg från utanförskapet.

- Vissa har lätt för det teoretiska medan vissa har lätt för det praktiska, samma gäller en stockholmare som en syrier. På 80-talet kom det en flyktingvåg från Iran, många utav dom var högskoleutbildade, de sattes i klasser med människor som saknade gymnasieutbildning och grundskoleutbildning. Du sätter inte en förstaklassare i samma klass som gymnasieelever eller med Chalmersstudenter. Det är klart det blir ineffektivt, förklarar Daniel Svensson.

Regeringens mål är att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Samtidigt har vi 127 000 arbetslösa som saknar gymnasieutbildning. Av olika skäl, exempelvis ålder, är inte ”utbildning först och sen jobb” rätt lösning för alla.

Alternativet till skolbänken kan inte vara att bli förpassad till bidragsberoende. Vi behöver förändra strukturerna med höga arbetskraftskostnader och få enkla jobb för att förhindra att utanförskapet växer. Företag kan öppna dörrar och inkludera människorna som kommer hit. Låt företagen vara en del av lösningen.

- Visst funkar det att sitta på skolbänken och lära sig grunderna i det svenska samhället och träda in i arbetsmarknaden. Men att tillämpa samma modell för alla, har visat sig fungerar dåligt. Fler vägar behövs, avslutar Daniel Svensson.

Text: Sekou Soumaoro