Fredagskrönika maj/Christina Riksén

Rösta för ett företagarvänligt Europa

NYHET Publicerad

EU-VALET Den 26 maj 2019 är det dags för Sveriges kanske viktigaste val, valet till Europaparlamentet. Då har vi svenskar chansen att vara med och styra riktningen för EU:s framtida utrikespolitik, jordbrukspolitik, frihandelsavtal och många andra viktiga frågor. Tyvärr är engagemanget för EU svagt och allt för få svenskar bemödar sig om att sätta sig in i processen som i allra högsta grad påverkar deras vardag. Detta har visat sig tydligt, inte minst i senaste valet där endast 51% av svenskarna valde att rösta.

Att så få svenskar inser vilken betydelse EU-valet har är oroväckande, inte minst mot bakgrund av hur viktig unionen är för Sveriges företag. Enligt SCB går nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport till Europa. Bara till Tyskland exporterade Sverige 2017 varor för 143 miljarder kronor. Bakom dessa siffror finns ett stort antal svenska företag, och tiotusentals jobb, som har små eller inga möjligheter att överleva utan en fungerande europeisk handel. Det kan därför inte nog understrykas hur viktigt det europeiska samarbetet är för Sveriges företag. Som ett litet exportberoende land i utkanten av Europa är vi beroende av tillgången till EU:s inre marknad.

Men EU är också i grunden, på många sätt, en garant för stabilitet i Europa i en tid när protektionism och handelskrig breder ut sig. Som en av världens största ekonomier har EU möjlighet att både sluta frihandelsavtal och samtidigt agera kraftfullt mot andra ekonomiers hot om tullar. En möjlighet Sverige aldrig haft på egen hand. Genom det europeiska samarbetet är Europas länder konkurrenskraftiga mot omvärlden.

Det är lätt att anklaga EU för orimlig byråkrati och till viss del finns det anledning till det också. Självklart har EU förbättringspotential och man kan konstatera att unionen är långt ifrån perfekt. Den växande regelbördan och byråkratin som följer med denna har på många sätt visat sig vara fel väg. Istället för ambitionen att hålla samman unionen har det resulterat i splittring och misstro. Men vi måste också komma ihåg alla de hinder medlemskapet har undanröjt för svenska medborgare och företag. I många fall ersätter en EU-regel 28 nationella regler som gör det enklare för svenska företag att verka i hela EU.

Vilken riktning EU ska ta bestäms ytterst av väljarna på valdagen. Trender kan vändas och EU:s framtid är långt ifrån förutbestämd. Just därför är det så viktigt att vi tillsammans går och röstar den 26 maj för ett EU som fokuserar på frihandel, tillväxt och regelförenklingar. För ett EU som sätter företagande i centrum och för ett EU som förenklar företagens vardag.

Min förhoppning är därför att du den 26 maj röstar för ett företagarvänligt Europa.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Någonstans mellan engagemang och krångliga regelverk

FREDAGSKRÖNIKA Under mina snart sex veckor på Svenskt Näringsliv har jag redan hunnit komma i kontakt med det driv och engagemang som finns bland våra medlemsföretag. Men jag har också hunnit höra berättelser från vardagen - en vardag bitvis fylld av myndighetskontakter, krångliga och oförutsägbara regler och dyra avgifter. Mitt eget engagemang för näringslivsfrågor är som mest påtagligt just där, någonstans mellan entreprenöriellt driv och krångliga regelverk.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Västra Götaland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan en kommun och ett företag handlar om tillstånd eller tillsyn. Frågan är hur bra din hemkommun hanterar frågorna om tillstånd, tillsyn eller kontroll. Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen betygsätter kommunen.
NYHET Publicerad:

Generationsskiften i västsvenska företag - stora värden står på spel

FÖRETAGSKLIMAT Svenska företagare blir allt äldre och fler måste fundera över hur, och om, de ska lämna över verksamheten till kommande generation. Tydligt är att det är stora värden som står på spel när företag ska genomföra ett generationsskifte.
NYHET Publicerad:

Ung företagsamhet — för framtidens företagsklimat

FREDAGSKRÖNIKA För att stärka Västra Götalands företagsklimat och framtida tillväxt måste vi ha ambitionen att öka antalet elever som driver UF-företag. Det är så vi rustar morgondagens medarbetare, får fler företagsamma unga och skapar större samverkan mellan skolan och näringslivet.
NYHET Publicerad:

Det räcker inte med en god tanke

ARBETSMILJÖ De senaste årens utveckling med fler dödsolyckor måste vi ta på största allvar. Det är dock inte detsamma som att applådera allt som föreslås för att minska risken för dödsolyckor.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet – en välfärdsfråga 

FÖRETAGSKLIMAT För en vecka sedan släppte vi årets ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Men, spelar det någon roll om företagen är nöjda och vad betyder det att ha ett bra företagsklimat?
NYHET Publicerad:

Vårgårda – ett företagsklimat i toppklass

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda tog i år förstaplatsen när regionens bästa företagsklimat utsågs. Svenskt Näringsliv var med och lämnade över pokalen och fick även chansen att prata med näringslivssamordnare Johanna Heleander om receptet bakom kommunens framgångar.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT För tredje året i rad är det Vårgårda, Partille och Härryda som står på Västra Götalands prispall när Svenskt Näringsliv släpper 2019 års ranking av det lokala företagsklimatet.  I år med Vårgårda som ny länsetta på plats 4 av 290 kommuner. Vårgårda tangerar därmed också det bästa resultatet någonsin uppnått av en kommun i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Landsbygdens långsiktiga utmaningar (och en annan sida av Bengtsfors)

FREDAGSKRÖNIKA Under de senaste veckorna har debatten om omfördelning mellan landets kommuner eskalerat. I fokus står mindre kommuner på landsbygden, som tagit ett stort ansvar för att ta emot nyanlända, och som därmed fått högre kostnader än vad de mäktar med. Bortom debatten om kortsiktig kostnadstäckning finns dock mer långsiktiga utmaningar om lokalt företagsklimat, samt en kommun i Dalsland som imponerar.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT. Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Västra Götaland ut i år?
NYHET Publicerad:

Bli studentmedarbetare hos Svenskt Näringsliv Västra Götaland

PLATSANNONS Inför vårens arbete söker Svenskt Näringsliv i Västra Götaland studentmedarbetare för att stärka upp arbetet. Är du den vi söker?
NYHET Publicerad:

Dags att rusta sig för utmaningar

FREDAGSKRÖNIKA Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2019 visar på dystra framtidsutsikter i både Västra Götaland som riket i stort. Samtidigt som förväntningarna framöver minskar visar Västra Götaland även på en något lägre produktion/försäljningsvolym under de senaste 6 månaderna än i övriga riket.
NYHET Publicerad:

Donsö sätter sjöfarten på kartan

SKOLA OCH NÄRINGSLIV Nästan 2000 gymnasie- och högskoleelever, över 100 yrkes- och studievägledare och utbildningsminister Anna Ekström samlades förra veckan på Donsö för att delta på en studiedag i sjöfartens tecken.
NYHET Publicerad:

Fler nya bostäder med regelförenklingar

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Välfärdsvaluta för pengarna

FREDAGSKRÖNIKA Vilken välfärd får du för dina skattepengar? 
Det beror på var du bor. Det till synes självklara sambandet mellan vad du betalar och den kvalitet du får tycks dock saknas. 
NYHET Publicerad:

Välkommen Jessica Tengeland

NY PÅ JOBBET Jessica Tengeland ny projektledare vid Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Vi bad henne svara på några snabba frågor för att lära känna henne lite bättre.
NYHET Publicerad:

Mindre dyrt att köpa och sälja sin bostad

BOSTADSBRIST I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Hanna!

SVENSKT NÄRINGSLIV Vi välkomnar Hanna Waerland-Fager som ny skolnätverksansvarig till Svenskt Näringslivs regionkontor i Västra Götaland. Hanna kommer i sin roll som skolnätverksansvarig att arbeta med att öka samverkan mellan skola och näringsliv genom att förmedla Svenskt Näringslivs kostnadsfria skolmaterial.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Moltas Kallur!

NY PÅ JOBBET Moltas Kallur är vår nya praktikant för hösten på regionkontoret i Göteborg. Vi bad honom svara på några snabba frågor för att lära känna honom bättre.
NYHET Publicerad:

Rimligare hyror för fler bostäder

BOSTÄDER I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035. Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet. Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.