Tillväxttoppen är passerad – Västra Götaland pekar fortsatt uppåt

Enligt prognosen växer Sveriges BNP med 2,4 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Att välståndet inte ökar i motsvarande takt beror på att befolkningsökningen varit mycket snabb. BNP per capita för åren 2006 – 2019 väntas växa långsammare än under 1971 – 1990, en svag period i svensk ekonomi. Vid internationella jämförelser behöver man i allt högre grad ta hänsyn till hur BNP per capita utvecklas.

– Bilden är något ljusare för Västra Götalands län. Både försäljning och investeringar ligger över genomsnittet för riket, säger Anna Gillek, Svenskt Näringslivs regionchef i Västra Götaland.

I genomsnitt utvecklas arbetsmarknaden i Sverige relativt positivt. Arbetslösheten beräknas fortsätta att minska långsamt till 6,6 procent i år, 6,3 procent 2018 och 6,2 procent 2019. Arbetslösheten för inrikes födda är 4,4 procent samtidigt som den för utrikes födda är hela 16 procent. Det finns dessutom betydande matchningsproblem, allt fler företag har svårt att hitta arbetskraft och ett ökande antal vakanser.

– Men bakom de genomsnittliga siffrorna för arbetsmarknaden finns en mycket problematisk situation för grupper som riskerar att hamna helt utanför. Därför brådskar det med strukturreformer, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

I Västra Götaland bedömer 42 % av de tillfrågade företagen att antalet anställda kommer att öka under de kommande 6 månaderna. Det ska jämföras med 40 % för 6 månader sedan. När det kommer till prognosen för kommande investeringar sticker regionen ut ordentligt.

– I Västra Götaland anger 41 % av de tillfrågade företagen att investeringarna kommer att öka under de kommande halvåret. En betydande ökning med 9 % jämfört med för sex månader sedan. Det är den mest förhoppningsfulla investeringsprognosen i hela landet. Ett positivt besked för det lokala näringslivet och den västsvenska ekonomin, förklarar Anna Gillek.

I Svenskt Näringslivs rapport finns en fördjupning om bostadssektorn. Slutsatsen är att de makroekonomiska riskerna kopplade till bostadssektorn har ökat som en följd av snabbt stigande priser och ökande skuldsättning. Risken för en bostadskrasch bedöms dock som relativt liten.

– Självklart finns risker, men trots allt ser förutsättningarna annorlunda ut än på 90-talet. Arbetslösheten sjunker och arbetslöshetsriskerna är fortsatt låga. Samtidigt förbättras den internationella konjunkturen, säger Bettina Kashefi.