Upphandlingslagen sorterar bort mindre företag och minskar konkurrensen

När Stefan Löfven efterfrågade mandatet av folket att få styra landet gjorde han det med ett valbudskap om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Nu har halva mandatperioden gått och på punkt efter punkt driver regeringen en politik som motverkar företagandet och därmed också skapandet av nya jobb.

- RUT och ROT har försämrats, det diskuteras vinstbegränsningar i välfärden och det här med upphandlingar. Det här signalerar osäkra spelregler för entreprenörer och företagare. För ett litet företag är det en stor investeringar att anställa bara en till. Regeringens politik gör att investeringar och nyanställningar skjuts på framtiden. Det drabbar sysselsättningen, säger Andreas.

Många och krångliga krav är alltså skälen till att fler företag slutat delta i upphandlingar. Och istället för att vända på denna utveckling har regeringen lyckats ta fram ett lagförslag som ökar kravbördan ytterligare. Genom att exempelvis kräva att företag som vill ha kontrakt med statliga myndigheter och verk måste anställa eller erbjuda praktikplats åt ett visst antal från vissa segregerade bostadsområden eller långtidsarbetslösa, hoppas regeringen få fler i arbete. Många remissinstanser har sågat förslaget som beskrivs som ”illa skrivet, svårtolkat och kontraproduktivt”. Även Lagrådet är kritiska.

- Att införa sociala krav låter bra. I praktiken måste man dock tänka till. Alla företag kan inte nyanställa ett visst antal personer om de vinner en upphandling. Det här kommer göra att små- och medelstora företag utesluts. Vad händer med oss företag som redan tar vårt sociala ansvar, vi som ger de som står långt från arbetsmarknaden en chans? Kommer vi att premieras? Jag är orolig för att vi kommer uteslutas från upphandlingar. Ska vi straffas för att vi alltid tagit vårt ansvar?

Andreas menar att det är uppenbart att den nya upphandlingslagstiftningen är framtagen med fokus på köparen.

- Det saknas en dialog med näringslivet. Här är det uppenbart att man inte gjort sin hemläxa med företagen. Det är två parter i en upphandling och för att det ska bli bra måste båda parters perspektiv vara med, säger Andreas.

I slutändan är frågan om rimligare upphandlingsregler inte ens en fråga enbart om rättvisare konkurrens för företag att lämna anbud, även om det perspektivet är nog så viktigt. Frågan om rimligare upphandlingskrav handlar också om att skapa en bättre konkurrens som innebär att myndigheter kan göra bättre affärer och därmed hantera våra gemensamma välfärdspengar på ett klokare sätt. Inte minst ur detta perspektiv borde regeringen leva upp till sitt valbudskap om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag – halva mandatperioden har nu gått.

- Regeringen vill ha en aktiv näringspolitik. Vi ser ingenting av det, speciellt inte inom tjänstesektorn. Jag ser inte hur vi i dagsläget ska kunna skapa de 460 000 nya jobb som behöver skapas. Regeringen måste inse att jobb skapas ihop med näringslivet. Vi måste göra det tillsammans, säger Andreas.

Text: Hanna Fjellström