LogoLogo
LogoLogo
Nyhet21 september 2018

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.

Peter Jeppsson
Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

I grunden kan man säga att konkurrenskraften för näringslivet på kort sikt bestäms av tre faktorer. För det första hur kostnaderna för arbetskraft utvecklas. Höga kostnader för löner sänker allt annat lika konkurrenskraften. För det andra hur mycket arbetskraften kan producera, dvs. hur produktiviteten utvecklas. Vid en högre produktivitet kan näringslivet bära högre arbetskraftskostnader. För det tredje hur växelkursen utvecklas – svenska företag gynnas kortsiktigt av en svag krona eftersom de varor och tjänster som skall säljas då blir billigare utomlands.

Svenskt Näringsliv har i en ny rapport sammanställt och analyserat statistik över hur den svenska konkurrenskraften ur ett kostnadsperspektiv har utvecklats.

På senare tid har arbetskraftskostnaderna ökat snabbare än i omvärlden. Det senaste decenniet har arbetskraftskostnaderna i hela näringslivet i Sverige ökat med 31 procent att jämföra med euroområdet där ökningen var 22 procent, i EU som helhet med 23 procent, i USA med 24 procent och i Tyskland med 26 procent.

De höga svenska löneökningarna motiverades fram till 2007 av en hög produktivitetsutveckling. Men det senaste decenniet har löneökningarna varit för höga i relation till produktiviteten. Löneökningarna har sedan 2007 varit 0,2 procent högre än produktivitetsutvecklingen per år. Sedan 2012 har dessutom ökningen av arbetskraftskostnaderna varit högre än i omvärlden när man tar hänsyn till produktivitetsutvecklingen (det som brukar benämnas som ULC). I Sverige ökade dessa kostnader mellan 2012 – 2016 med 1,9 procent per år att jämföra med 1,0 procent mätt som ett genomsnitt i konkurrentländerna eller t.ex. 1,6 i Tyskland.

Under början av 2000-talet innebar den starka produktivitetsutvecklingen i tillverkningsindustrin i kombination med ansvarsfulla lönerörelser att den svenska konkurrenskraften stärktes internationellt. Många andra länder hade en mindre gynnsam utveckling av arbetskraftskostnader i relation till produktiviteten. Men på senare tid har Sverige alltså tappat något i konkurrenskraft jämfört med våra konkurrentländer därför att våra arbetskraftskostnader har ökat snabbare i relation till produktiviteten. Detta har också lett till att sysselsättning och produktion i svensk industri har haft en svagare utveckling än i många andra länder. Sysselsättningen i svensk industri har sedan 2007 minskat med 17 procent att jämföra med EU där sysselsättningen i industrin minskade med 8 procent eller i Tyskland där den ökade med 4 procent. Skillnaderna blir mindre när vi tar hänsyn till den omklassificering av statistiken som sker när industriföretag räknas som tjänsteföretag - men utvecklingen är ändå svagare i Sverige än i EU och Tyskland.

Att det inte gått ännu sämre under den här perioden beror på att kronan har försvagats kraftigt under samma period. Sedan 2012 har alltså vår internationella konkurrenskraft räddats av växelkursen. Detta är en bräcklig grund för utvecklingen av vår konkurrenskraft. Mot den bakgrunden har de senaste årens löneökningar inte varit låga utan snarast för höga.

Vi menar att det finns några viktiga slutsatser att dra av rapporten.

För det första är löneutvecklingen i ett konkurrensutsatt land som Sverige fortsatt mycket viktig. Vissa vill göra gällande att en rörlig växelkurs skulle göra löneökningarna mindre avgörande. Men det stämmer inte. Växelkursen bestäms av många olika faktorer, det finns ingen garanti att växelkursen rör sig åt ”rätt håll” bara för att lönerna ökar snabbare än produktiviteten. Sverige har i detta avseende haft tur de senaste åren – att basera vår internationella konkurrenskraft på tur är en dålig strategi. Dessutom är det ju så att en svagare växelkurs gör oss alla fattigare eftersom all import blir dyrare.

För det andra att vi måste skilja på kort- och långsiktig konkurrenskraft. På lång sikt avgörs vårt löneutrymme och välstånd av produktivitetsutvecklingen. Vi ser nu ett kraftigt fall i denna vilket talar för att Sverige är i stort behov av strukturreformer. Men i en enskild avtalsrörelse är löneutvecklingen helt avgörande för konkurrenskraften. I ett givet tidsspann har man den produktivitet man har – löneökningar som är högre än denna kommer att urholka vår konkurrenskraft, jobb flyttar utomlands och företag läggs ned.

Det svenska näringslivet blir alltmer konkurrensutsatt. I en sådan miljö blir viktigt att skapa så goda förutsättningar för det svenska näringslivet som möjligt. På längre sikt handlar det om reformer som kan stärka produktivitetsutvecklingen och på kort sikt handlar det om att svenska företag måste ha internationellt konkurrenskraftiga kostnader. Dessa två perspektiv hänger ihop och kan inte ses som två separata delar. För att kunna dra nytta av viktiga strukturreformer på längre sikt måste förstås företagen överleva, stanna i Sverige och utvecklas i det korta perspektivet. Detta gör lönebildningen kanske mer central än någonsin.

Artikeln var först publicerad på SvD.se

Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägeKonjunkturKonkurrens
Skriven avPeter JeppssonBo Enegren
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist