LogoLogo
LogoLogo
NYHET20 maj 2016

Svenskarnas skuldsättning för hög

EU-kommissionen vill att Sverige vidtar åtgärder som minskar hushållens skuldsättning och ökar effektiviteten på bostadsmarknaden. Det visar de landspecifika rekommendationer om presenterats.

Jonas Frycklund
Jonas Frycklund, tf chefekonom, håller med om att hyresregleringen försämrar svensk bostadsmarknad.

– Vi delar Kommissionens syn. Hyresregleringen försämrar bostadsmarknaden i Sverige, säger Jonas Frycklund, tf. chefekonom. Dessutom skulle även åtgärderna som kommissionen föreslår kring minskade ränteavdrag gå att genomföra om kapitalskatten samtidigt sänktes i motsvarande utsträckning, säger han.

Den 18 maj presenterade EU-kommissionen sina landspecifika rekommendationer. För Sveriges del kom endast en rekommendation, vilket Sverige är ensamt om att få. Rekommendationerna bygger bland annat på EU-kommissionens granskning av potentiella makroekonomiska obalanser. Precis som tidigare år så rekommenderar kommissionen Sverige att ta itu med hushållens ökande skuldsättning genom att korrigera skatteincitament, särskilt genom att gradvis begränsa avdragsrätten för boräntor eller genom att öka fastighetsskatten. Kommissionen vill också se till att makrotillsynsorganet (Finansinspektionen) har rättsligt mandat att vidta åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Sverige rekommenderas även att främja bostadsbyggandet genom investeringar och att införa mer flexibilitet vid fastställandet av hyror.

En del har gjorts de senaste åren för att möta de rekommendationer som Sverige fått. Bland annat har ett bolånetak införts på 85 procent, införande av riksviktskvot, införande av kontracyklisk kapitalbuffert och förenklingar i plan- och bygglagen. Den 1 juni införs även amorteringskrav vid bolån.

Regeringen säger sig dela kommissionens problembild och just nu pågår ett bostadssamtal mellan regeringen, alliansen och vänsterpartiet. Ränteavdragen sägs här vara en av knäckfrågorna. Det pågår även ett arbete om Finansinspektionens mandat för att vidta fler makrotillsynsåtaganden.

Svenskt Näringsliv menar att när det gäller begränsning av ränteavdragen så bör de utformas så att kapitalskatten sänks symmetriskt. Detta för att bibehålla likformighet i skattesystemet och undvika olik behandling. Detta är också positivt för svensk konkurrens internationellt då Sverige har nästan dubbel så hög kapitalskatt som andra delar av världen. En lägre kapitalskatt skulle stärka incitamenten betydligt för investeringar och ökat företagande.

Ett problem med det amorteringskrav som nu införs den 1 juni är att det främst drabbar förstagångsköparna i storstadsområden vilket i sin tur minskar rörlighet och försvårar rekrytering för företagen. Det är visserligen viktigt att begränsa skuldsättningen och stärka amorteringskulturen, men det behövs parallellt mekanismer som minimerar de negativa effekterna. Svenskt Näringsliv har tidigare föreslagit att amorteringskravet kombineras med amorteringsfrihet under förslagsvis den inledande femårsperioden vid köp av nyproducerad bostad.

Det finns ett behov av att få till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och vi vill särskilt peka ut hyressättningssystemet, reavinstbeskattningen och fastighetsavgiften.

I EU-kommissionens landrekommendation för Sverige 2016 så nämns den kraftiga nedgången av utbildningsresultaten för 15-åringar som visats i PISA-undersökningen. Kommissionen menar att dessa försämrade resultat sätter press på Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet på lång sikt. Även Svenskt Näringsliv är oroade över denna utveckling och håller med Skolkommissionens delbetänkande, som presenterade den 16 maj, när de riktar skarp kritik mot skolans ledning, styrning och finansiering. Ett huvudproblem för skolan är hur resurserna används. Kommunernas styrning av skolan har också varit bristfällig. Det krävs därför, precis som skolkommissionen föreslår, ett starkare nationellt ansvar för finansieringen. Det är också glädjande att se att det finns ett brett stöd för friskolor och fortsatt valfrihet i delbetänkande.

Det höga inflödet av flyktingar lyfts också upp i landrekommendationen som ett område som kommer ha sociala och ekonomiska konsekvenser för Sverige. På kort sikt kommer de offentliga utgifterna att öka och på medellång sikt hänger en ökad tillväxt och sysselsättningsgrad nära samman med en lyckad integration. En ökad integration bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd. Målet för Svenskt Näringslivs integrationsarbete är därför en väl fungerande arbetsmarknad som ger företag och individer förutsättningar att utvecklas och växa.

Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägeEu/Emu/Euro
Skriven avSara Lowemark
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist